till två månader, finner man att revisionens verk: samhet är mera begränsad än förut helst som statsoch bevillningsutskotten äro sammanslagna, tillhopa begå af endast 4 ledamöter mera än gransknoiogsutskottet allena och följakteligen blott kan bafva en ringa tid att fullgöra hvad revisionen möjligen kan hafva underlåtit. Talmannens rättighet att vägra proposition har bär blifvit utvidgad genom föreskriften att, då denna hans vägran hänskjutes till lagutskottet, hvilket här fått en befattning med grundlagsfrågor, som det eljest icke äger och förut aldrig haft, kör utskottet vid frågornas afgörande vara fulltaligt. Huru lätt är det icke att bland dess 46 ledan öter — ty det är här jemförelsevis det talrikaste — någon kan vara borta vid beslutets fattande eller justeriag och utlåtandet sålunda fördröjas några dagar, hvilka, som man vet, mången gång kunna vara af stor vigt, helst vid ett riksmötes slut. Intet särskildt besvärsoch ekonomiutskott kommer att tillsättas, således ingen af ständerna beroende auktoritet, dit de kunna vända sig med frågor rörande uppfostringsoch undervisningsverken, fattigvården, landthusbållningen, näringarne, d. v. sg. allt det som närmast ingriper i det enskilda medborgerliga lifvet, och hvaraf hela statskroppens lif och trefnad till en stor del beror. Det är väl tillåtet att inom hvardera kammaren välja ett särskildt tillfälligt utskott för sådana frågor, som skulle tillböra besvärsoch ekonomiutskottet; men hvar och en inser hvilken oändlighet af val, hvilka omvägar, svårigheter och tidsutdrägt derigenom skulle uppkomma, hvarföre mängen torde föredraga att icke alls väcka sådana motioner. Arfsigten har också varit att förekomma deras väckande, hvilket tydligt inhemtas af den nya redatstionen af regeringsfo: mens 81 . I den gamla grundlagen är den ekonomiska lagstiftningsritten aldrig bestämdt tillagd Konungen, utan dst säges endast i 89 , att om Konungen vill öfverlemna åt Ständerna att gemensamt med horom afgöra något som rörer rikets allmänna styrelse m. m., hvilket ytterligare utvecklas i riksdagsordningens 34 . I det nya förslaget heter det deremot med bestämda ord: I bvad som rörer rikets allmänna bushållning och grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, elivad de höra till allmänna uppfostringsoch undervisningsverken, allmänna fattigvården, landthushållningen, bergverken eller anvat sådant, äger Konungen lagstiftande makten. Sålunda konungamaktens välde öfver medborgarens enskildta lif, öfver ailt det gom utgör hans trefnad, hans lugn, bans sjelfbestånd och välfärd, genom skrifven lag infördt — i Regeringens förslag nemligen. I andra konstitutionella länder har det mer än en gång varit fråga om att förtroendeembetsmän — sådane som kunna utan dom och ransakning afsättas, hvilkes hela existens således ligger i Regerigens våld — ej borde kunna vara folkets ombud, emedan de äro maktens tjenare, sekva all politisk sjelständighet och derigenom i de flesta fall äfven den moraliska. Om än denna åsigt icke kunnat göra sig öfver allt gällande, så har man åtminstone ingenstädes gifvit desse embetsmän en företrädesrätt till en representantkammare som utöfvar beskattningsmaktan. Sådant var vår nuvarande ministöre förbehållet. Han har således på en omväg sökt införa det faktiska af absolutismen, under det nationen genom former och ord förledes att tro det hon äger qvar nationella rättigheter, delaktighet ilagstiftningen och beskattningsrätt. Vore det icke bättra att ärligt och öppet föreslå ett envälde, der Regeringen åtminstone fick på eget ansvar uppehålla sig så långe hon kunde och ej som nu hade tillfälle att göra sina möjliga despotiska planer och antinationella syften bakom en af henne beroende, af henne direkt tillsatt representations mantel? Då jag således finner det nya förslaget till riksdagsordning och regeringsform i intet fall motsvarande folkets behof och tidens fordran, anser jag det onödigt att upptaga tiden med föreslåendet af några jemkningar, ändringar och modfikationer i ett till sin grund och sina detaljsr helt och hållet odugligt förslag, utan yrkar ett fullständigt och ovilkorligt förkastande deraf. Märkvärdigt nog iInstämmer det äfven med andemeningen i sjelfva konstitutionsutskotfets memorial, då det säger att: hvarje afstyrkande af en eller annen enskildhet deri skulle kafra det helas afstyrkande till följds. Utskottet anser således förslaget ur stånd af någon förbättring, och deri är jag helt och hållet af dess tanka. Röranda äe såsom reservationer åtföljande förslagen, tror jeg ej att det af grefve Lagerbjelke, friherre Adlercreutz m. fl. afgifoa klassvalsförslåg kan viana folkets sympathier, såsom utgående från en af dess allmänna mening utdömd princip. Dersmot anser jag den af ståndsbrodran Bengt Gudmundsson föreslagna vallsg, om än icka uppfyllande alla önskningar, likväl motsvarande de flesta, i synnerhet såsom grundande sig på folkslemsntets bofästande, till den makt och anseende det alltid måste äga, böra såsom ståndets gemen:amma tanka blifva hvilande till grundlagsen!ig behandling vid nästa riksdag. ÅA? alla dessa nu anförda skäl yrker jag hänvisande af ståndets gemensamma tanka till utskottets vidare behandling. Rättelser. I thorsdagsbladet, 2:a sidan, 1:a spal