till två månader, finner man att revisionens verk:
samhet är mera begränsad än förut helst som stats-
och bevillningsutskotten äro sammanslagna, till-
hopa begå af endast 4 ledamöter mera än gransk-
noiogsutskottet allena och följakteligen blott kan
bafva en ringa tid att fullgöra hvad revisionen
möjligen kan hafva underlåtit.
Talmannens rättighet att vägra proposition har
bär blifvit utvidgad genom föreskriften att, då den-
na hans vägran hänskjutes till lagutskottet, hvilket
här fått en befattning med grundlagsfrågor, som
det eljest icke äger och förut aldrig haft, kör ut-
skottet vid frågornas afgörande vara fulltaligt. Huru
lätt är det icke att bland dess 46 ledan öter — ty
det är här jemförelsevis det talrikaste — någon
kan vara borta vid beslutets fattande eller juste-
riag och utlåtandet sålunda fördröjas några dagar,
hvilka, som man vet, mången gång kunna vara af
stor vigt, helst vid ett riksmötes slut.
Intet särskildt besvärs- och ekonomiutskott kom-
mer att tillsättas, således ingen af ständerna bero-
ende auktoritet, dit de kunna vända sig med frå-
gor rörande uppfostrings- och undervisningsverken,
fattigvården, landthusbållningen, näringarne, d. v.
sg. allt det som närmast ingriper i det enskilda
medborgerliga lifvet, och hvaraf hela statskroppens
lif och trefnad till en stor del beror. Det är väl
tillåtet att inom hvardera kammaren välja ett sär-
skildt tillfälligt utskott för sådana frågor, som skulle
tillböra besvärs- och ekonomiutskottet; men hvar
och en inser hvilken oändlighet af val, hvilka om-
vägar, svårigheter och tidsutdrägt derigenom skulle
uppkomma, hvarföre mängen torde föredraga att
icke alls väcka sådana motioner. Arfsigten har
också varit att förekomma deras väckande, hvilket
tydligt inhemtas af den nya redatstionen af rege-
ringsfo: mens 81 .
I den gamla grundlagen är den ekonomiska lag-
stiftningsritten aldrig bestämdt tillagd Konungen,
utan dst säges endast i 89 , att om Konungen vill
öfverlemna åt Ständerna att gemensamt med horom
afgöra något som rörer rikets allmänna styrelse m.
m., hvilket ytterligare utvecklas i riksdagsordnin-
gens 34 . I det nya förslaget heter det deremot
med bestämda ord: I bvad som rörer rikets all-
männa bushållning och grunderna för allmänna in-
rättningar af alla slag, elivad de höra till allmänna
uppfostrings- och undervisningsverken, allmänna fat-
tigvården, landthushållningen, bergverken eller an-
vat sådant, äger Konungen lagstiftande makten.
Sålunda konungamaktens välde öfver medborgarens
enskildta lif, öfver ailt det gom utgör hans trefnad,
hans lugn, bans sjelfbestånd och välfärd, genom
skrifven lag infördt — i Regeringens förslag nem-
ligen.
I andra konstitutionella länder har det mer än
en gång varit fråga om att förtroendeembetsmän —
sådane som kunna utan dom och ransakning afsät-
tas, hvilkes hela existens således ligger i Regerigens
våld — ej borde kunna vara folkets ombud, emedan
de äro maktens tjenare, sekva all politisk sjelstän-
dighet och derigenom i de flesta fall äfven den mo-
raliska. Om än denna åsigt icke kunnat göra sig
öfver allt gällande, så har man åtminstone ingen-
städes gifvit desse embetsmän en företrädesrätt till
en representantkammare som utöfvar beskattnings-
maktan. Sådant var vår nuvarande ministöre för-
behållet. Han har således på en omväg sökt införa
det faktiska af absolutismen, under det nationen genom
former och ord förledes att tro det hon äger qvar
nationella rättigheter, delaktighet ilagstiftningen och
beskattningsrätt. Vore det icke bättra att ärligt och
öppet föreslå ett envälde, der Regeringen åtminstone
fick på eget ansvar uppehålla sig så långe hon kunde
och ej som nu hade tillfälle att göra sina möjliga
despotiska planer och antinationella syften bakom
en af henne beroende, af henne direkt tillsatt re-
presentations mantel?
Då jag således finner det nya förslaget till riks-
dagsordning och regeringsform i intet fall motsva-
rande folkets behof och tidens fordran, anser jag
det onödigt att upptaga tiden med föreslåendet af
några jemkningar, ändringar och modfikationer i
ett till sin grund och sina detaljsr helt och hållet
odugligt förslag, utan yrkar ett fullständigt och ovil-
korligt förkastande deraf. Märkvärdigt nog iInstäm-
mer det äfven med andemeningen i sjelfva konsti-
tutionsutskotfets memorial, då det säger att: hvarje
afstyrkande af en eller annen enskildhet deri skulle
kafra det helas afstyrkande till följds. Utskottet
anser således förslaget ur stånd af någon förbättring,
och deri är jag helt och hållet af dess tanka.
Röranda äe såsom reservationer åtföljande försla-
gen, tror jeg ej att det af grefve Lagerbjelke, fri-
herre Adlercreutz m. fl. afgifoa klassvalsförslåg kan
viana folkets sympathier, såsom utgående från en
af dess allmänna mening utdömd princip. Dersmot
anser jag den af ståndsbrodran Bengt Gudmundsson
föreslagna vallsg, om än icka uppfyllande alla önsk-
ningar, likväl motsvarande de flesta, i synnerhet så-
som grundande sig på folkslemsntets bofästande, till
den makt och anseende det alltid måste äga, böra
såsom ståndets gemen:amma tanka blifva hvilande
till grundlagsen!ig behandling vid nästa riksdag. ÅA?
alla dessa nu anförda skäl yrker jag hänvisande af
ståndets gemensamma tanka till utskottets vidare
behandling.
Rättelser. I thorsdagsbladet, 2:a sidan, 1:a spal-