den! yrkade afsleg å alla de vilkor, som Statsutskot. tet fä at vid sitt tUillstyrkande af abslaget till ele mentarläroverken, och ansåg ej lämpligt att vid be. viljändet af 90,000 rdr tili skolväsendets fullständiga oränande fästa andra viikor, än iInd:agning af det förhöjda tjenståtsberäkningen, så fört det kan ega tum efter frivillig öfverenskommelse, börande Ständerna öfverlemna åt Kung! Meöjt att vidtaga de åtgärder, som efter vederbörandes börande synte: nonom tjenliga till skolväsendets förbättring. Grefve E. Sparre vat af samma tavke, och varnade, av Ständerna icke måtte göra ig till en uppfostringskommitt. Hr von Hartmansdorff deremot yrkade föredragoing punktvis; om anslaget blefve af Adelr beviljadt utan vilkor, så froktade ban det skulle blifva svårt att genomdrifva det i förstärkt utskott. 1, 2 och 3 mometerna af litt. b biföloa, det ö:te afslogs såsom öfverflödigt och föranledande tvetydighet. Det 6:te momentet föreskrifver att från och med den dag, då den nya aflöningsstaten träder i verkställighet, skall vid hvart serskildt elementarläroverk, sådan fullständigare updervisniog i de till allmän medborgerlig bildning höranda ämnen reddelas, som för detta slags läroverk afses i det förslag till skolordning, hvilket finnes statsrådsprotokoilet) för ecklesiastikärenden vidfogadt, uan förbindelse för lårjungen att derjemte studera de klassiska språken. Hr von Hertmarsdorff ansåg denna punkt icke kunna bifellas utan granskning af ofvannämnda förslag, och tillstyrkte för undvikande af en sådan, den förändrade lydelse, att efter ordet elementarläroverkb skulle följa: meddelas så fullständig undervisning i de till allmän medborgerlig bildning böravde ämnen, fom läroverkets omfång medgifver., Hr Tersmeden ansåg denna punkt ipnebära de klassiska studiernas död inom fäderneslandet.: Enligt en offentlig berättelse hade de elever varit bkickligast vid Carlberg, som Jäst latin i de allmännva skolorne. Hr B:ldt yttrade: man kan er-ätta latinet med studier som äro mer allmännyttiga, t. ex. matbematik. Såsom flerårig lärare vid Carlberg kunde han intyga, att der vsrit många skickliga lärjungar från nya elementarskolen, äfvensom från flera andra läroverk, utom de allmänna skolorpa, så att förbållandet derstädes icke lemnade något bevis för latinets oerfättlighet. Hr ton Hartmarsdorff föreställde att om de barn, som ej behöfva eller hviikes målsmän ej vilja låta dem lasa latin, tvingas dertill, så nödgas de öfvergifva de allmänna tko!orna. Förr voro skolorna inrättade för dem som ekulle bli embetsmän eller idka vetenskaperna, och de npärarde klasserna fingo i afseende på uppfostran sköta sig sjelfva. Men nu bar man kommit ifrån detta och anser de närande klasserna hafva lika anspråk med de öfriga; det var uppfylandet af dessa anspråk som talaren åsyftade. Han ansåg för en bexlaglig fördom den tanken, att allmän bildning ej kan vinnas utan klassiska studier, d. v. e. utan att läsa de döda språken. Kan man föreställa sig, att allmänt menskligt förstånd ej kan inbemtas utan latin? Om de romare icke lefvat, skulle då vår Herres plan med menniskoslägtets utvecklig bafva misslyckats! Men hade åberopat, att i Tyskland, der bildninger är stor, lå es latin åt alla; d:t är, sade tal., en vaccination för att göra yoglingar till folk — en orimlighet. He Gripenstedt ansåg i motsats till br Silfverstolpe förevsrande moment icke invefatta andra vilkor, än sådana, som Ständerna bafva rätt att fästa vid beviljandet af ett anslag. Det innebär blott att Ständerna afslå Kongl. Maj:ts proposition, men bevilja medel till ett annat af dem sjelfva önskadt ändamål. Grefve E. Sparre försvarade de klassiska studiernas anhängare. Hr von Hsrtmansdorff hade lågt dem en paradox i munnen; de anse språkstudet för den bästa själsgymnastik, och dertill behöfs ett fullständigt språk, hvilket det latinska är. Hr Tersmeden tillade att det vore hvarken hans meving, eller anbärgarnes af de klassiska studierna, att man skall läsa latinet för latinets skull, utan derför att det lättar andra studier. Hr von Hartmansdoiffs förslag till redaktion antogs vid votering, med 235 röster mot 24, som viile utesluta momentet. Af 7:de momentet bibehölls endast den förra delen, så lydande: I mån af blifvande ledigheter skola, efter vederbörendes börande, indragningar eller andra förändringar vidtagas, bvilka erfordras för läroverkens fullständiga ordnande. Det 8:de och 9:de biföllos. I afseende på det 10:de och 44:te antogs Presteståndets beslut: Rikets Ständer skola bos Kongl. Mej:t anhålla stt vid ny regleriog af elementarläroverkens styrelse den förändring göres, att sakkunnige personer äfven utom det ecklesiastika ståndet, derl må kunna intagas. Med vitsordande af det förtjenstfulla i Statsutskottets möda att uppgöra en öfvergångsstat för de under elementarläroverkens anslag upptagna undervisningsanstalter, vid bvilka löneförhöjning blifvit föreslagen, bemställde hr von Hartimansdorff att den likväl måtte afslås och dess reglerande öfverlemnag åt Kongl. Maj:t, sacan vederbörande blifvit deröfver hörde; bvilket bifölls. Vid 61:sta punkten bifölls Kongl. Msj:ts ;ropostvon om anslag af 4000 rår under tre är till svenska nykterhet:säl!skapet. Over den tills nu uppskjutna 46:18 punkten i statsutskottets utlåtande J4 208, fattades ett bifellande beslut till Kongl. Maj:ts proposition om anslag till sflöning åt klockaren i L-kvattnets kapellförsamling. Statsoch lagutskotters utlåtanden MM 3ö, hvaruti afstyrkes väckt motion om öfverflyttning till domaremakten af pröfningen och afgörandet ef eg. k. äldre kronofordringar samt om bestämmandet af en preskriptionstid, inom hvilken alla sådane ford:ings enspråk skola göras gällande; och J4 36, afstyrkande: väckt motion om en reform af systemet för ee byggnad och underhåll i allmänhet, bifölls. Bondeslåndets öfverläggningvid föredragningen af Konstitutionsutskottets memorial till Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ls nådiga skrifvelse med förslag till ny riksdagsordning. Plenum den 9 Juni 4848. Sven Heurlia från Kronobergs län: