den! yrkade afsleg å alla de vilkor, som Statsutskot.
tet fä at vid sitt tUillstyrkande af abslaget till ele
mentarläroverken, och ansåg ej lämpligt att vid be.
viljändet af 90,000 rdr tili skolväsendets fullständiga
oränande fästa andra viikor, än iInd:agning af det
förhöjda tjenståtsberäkningen, så fört det kan ega
tum efter frivillig öfverenskommelse, börande Stän-
derna öfverlemna åt Kung! Meöjt att vidtaga de
åtgärder, som efter vederbörandes börande synte:
nonom tjenliga till skolväsendets förbättring. Grefve
E. Sparre vat af samma tavke, och varnade, av
Ständerna icke måtte göra ig till en uppfostrings-
kommitt. Hr von Hartmansdorff deremot yrkade
föredragoing punktvis; om anslaget blefve af Adelr
beviljadt utan vilkor, så froktade ban det skulle blifva
svårt att genomdrifva det i förstärkt utskott.
1, 2 och 3 mometerna af litt. b biföloa, det ö:te
afslogs såsom öfverflödigt och föranledande tvety-
dighet.
Det 6:te momentet föreskrifver att från och med
den dag, då den nya aflöningsstaten träder i verk-
ställighet, skall vid hvart serskildt elementarläroverk,
sådan fullständigare updervisniog i de till allmän
medborgerlig bildning höranda ämnen reddelas,
som för detta slags läroverk afses i det förslag till
skolordning, hvilket finnes statsrådsprotokoilet) för
ecklesiastikärenden vidfogadt, uan förbindelse för
lårjungen att derjemte studera de klassiska språken.
Hr von Hertmarsdorff ansåg denna punkt icke
kunna bifellas utan granskning af ofvannämnda för-
slag, och tillstyrkte för undvikande af en sådan, den
förändrade lydelse, att efter ordet elementarläro-
verkb skulle följa: meddelas så fullständig under-
visning i de till allmän medborgerlig bildning bö-
ravde ämnen, fom läroverkets omfång medgifver.,
Hr Tersmeden ansåg denna punkt ipnebära de klas-
siska studiernas död inom fäderneslandet.: Enligt
en offentlig berättelse hade de elever varit bkickli-
gast vid Carlberg, som Jäst latin i de allmännva sko-
lorne. Hr B:ldt yttrade: man kan er-ätta latinet
med studier som äro mer allmännyttiga, t. ex. ma-
tbematik. Såsom flerårig lärare vid Carlberg kunde
han intyga, att der vsrit många skickliga lärjungar
från nya elementarskolen, äfvensom från flera andra
läroverk, utom de allmänna skolorpa, så att förbål-
landet derstädes icke lemnade något bevis för lati-
nets oerfättlighet. Hr ton Hartmarsdorff före-
ställde att om de barn, som ej behöfva eller hviikes
målsmän ej vilja låta dem lasa latin, tvingas der-
till, så nödgas de öfvergifva de allmänna tko!orna.
Förr voro skolorna inrättade för dem som ekulle bli
embetsmän eller idka vetenskaperna, och de npärarde
klasserna fingo i afseende på uppfostran sköta sig
sjelfva. Men nu bar man kommit ifrån detta och
anser de närande klasserna hafva lika anspråk med
de öfriga; det var uppfylandet af dessa anspråk
som talaren åsyftade. Han ansåg för en bexlaglig
fördom den tanken, att allmän bildning ej kan vin-
nas utan klassiska studier, d. v. e. utan att läsa de
döda språken. Kan man föreställa sig, att allmänt
menskligt förstånd ej kan inbemtas utan latin? Om
de romare icke lefvat, skulle då vår Herres plan
med menniskoslägtets utvecklig bafva misslyckats!
Men hade åberopat, att i Tyskland, der bildninger
är stor, lå es latin åt alla; d:t är, sade tal., en vac-
cination för att göra yoglingar till folk — en orim-
lighet.
He Gripenstedt ansåg i motsats till br Silfver-
stolpe förevsrande moment icke invefatta andra vil-
kor, än sådana, som Ständerna bafva rätt att fästa
vid beviljandet af ett anslag. Det innebär blott att
Ständerna afslå Kongl. Maj:ts proposition, men be-
vilja medel till ett annat af dem sjelfva önskadt
ändamål. Grefve E. Sparre försvarade de klassiska
studiernas anhängare. Hr von Hsrtmansdorff hade
lågt dem en paradox i munnen; de anse språkstu-
det för den bästa själsgymnastik, och dertill behöfs
ett fullständigt språk, hvilket det latinska är. Hr
Tersmeden tillade att det vore hvarken hans me-
ving, eller anbärgarnes af de klassiska studierna,
att man skall läsa latinet för latinets skull, utan
derför att det lättar andra studier.
Hr von Hartmansdoiffs förslag till redaktion an-
togs vid votering, med 235 röster mot 24, som viile
utesluta momentet.
Af 7:de momentet bibehölls endast den förra de-
len, så lydande: I mån af blifvande ledigheter skola,
efter vederbörendes börande, indragningar eller an-
dra förändringar vidtagas, bvilka erfordras för läro-
verkens fullständiga ordnande. Det 8:de och 9:de
biföllos. I afseende på det 10:de och 44:te antogs
Presteståndets beslut: Rikets Ständer skola bos
Kongl. Mej:t anhålla stt vid ny regleriog af elemen-
tarläroverkens styrelse den förändring göres, att sak-
kunnige personer äfven utom det ecklesiastika stån-
det, derl må kunna intagas.
Med vitsordande af det förtjenstfulla i Statsutskot-
tets möda att uppgöra en öfvergångsstat för de un-
der elementarläroverkens anslag upptagna undervis-
ningsanstalter, vid bvilka löneförhöjning blifvit fö-
reslagen, bemställde hr von Hartimansdorff att den
likväl måtte afslås och dess reglerande öfverlemnag
åt Kongl. Maj:t, sacan vederbörande blifvit deröfver
hörde; bvilket bifölls.
Vid 61:sta punkten bifölls Kongl. Msj:ts ;ropost-
von om anslag af 4000 rår under tre är till sven-
ska nykterhet:säl!skapet.
Over den tills nu uppskjutna 46:18 punkten i
statsutskottets utlåtande J4 208, fattades ett bifel-
lande beslut till Kongl. Maj:ts proposition om an-
slag till sflöning åt klockaren i L-kvattnets kapell-
församling.
Stats- och lagutskotters utlåtanden MM 3ö, hvar-
uti afstyrkes väckt motion om öfverflyttning till do-
maremakten af pröfningen och afgörandet ef eg. k.
äldre kronofordringar samt om bestämmandet af en
preskriptionstid, inom hvilken alla sådane ford:ings
enspråk skola göras gällande; och J4 36, afstyrkan-
de: väckt motion om en reform af systemet för
ee byggnad och underhåll i allmänhet,
bifölls.
Bondeslåndets öfverläggning- vid föredrag-
ningen af Konstitutionsutskottets memorial till
Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ls nå-
diga skrifvelse med förslag till ny riksdags-
ordning. Plenum den 9 Juni 4848.
Sven Heurlia från Kronobergs län: