liga öde, som tjena landet och folket (långvarig rörelse). OAS SNETT (SNI Från Köpenhamn skrifves med dagens post, att H. M. konung Oscar snart troddes ämna göra ett besök på Fyen, dit konungen af Danmark innan kort hade för afsigt att äfven begifva sig. — H. EK. H. Kronprinsen väntades midsommarsveckan till Lund på besök. — Då H. M. Konungen vid Landskrona förevisade för sin höge gäst, konung Fredrik, Jönköpings regemente, hade H. M. yttrat sig mycket smickrande öfver regementets exercis och hållning, och sagt att det vore en tillfredsställelse för honom, att med så mycken rättvisa kunna gifva regementet detta beröm. Äfven öfver de båda artilleriregementerna hade H. M. förklarat sin särdeles belåtenhet, sagt att svenska artilleriet hade stora minnen at! upprätthålla, och att H. M. var öfvertygad att de äfven nu skulle göra det. — Från Landskrona berättas att man d. 45 i dervarande farvatten sett 26 segel, de flesta af större krigsskepp, och att denna flotta, som antages vara den ryska, följande morgonen ingått till Landskrona. Ett norskt krigskommissariat hade ankommit till Köpenhamn. — Från Malmö hade den 43 trenne kurirer afgått, till London, St. Petersburg och Berlin. Ve — I Öresunds-Posten läses, från Köpenhamn den 46 dennes: Man vet ännu icke med visshet hvem den högre generalsperson varit, som i bataljen den 6 stupade på tyskarnes sida; man har sagt att det var Möllendorff; andra tro sig veta alt det skall ha varit Radzivill. Han träffades af en af de frivillige herregårdsskyttarna, soner af en här i Sälland boende magnat; efter all anledning skulle den säkra skytten med sitt andra skott af den goda dubbelbössan nedlagt Wrangel sjelf — på hvilken han lade an omedelbart efter att hafva så godt träffat med det första skottet — så framt icke i detsamma en fiendtlig kula sårat honom sjelf i halsen (dock utan att bringa honom någon dödlig blessyr). Det har sagts, att äfven den unge svensken Afzelius skulle vara fallen den 5; detta är åtminstone icke hittills officielt kändt. Storfurst .Constantin har annandag Pingst gjort ett kort besök på Bornholm och besett ruinerna af Hammershus. Ett bref från Dyppel af den 43 dennes, infördt i Fsedrelandet, försäkrar att der inom tyskarnes läger råder stor oro och tvedrägt (det är nu den gamla tyska sjukan!) När förbundstropparne lida någon förlust, skratta preussarne och gnugga händerna; få preussarne stryk, triumfera Förbundstrupperna öfver att polissoldaterna nu också fått på skallenn. Båda parterna äro imedlertid eniga i att spotta Belials barnp — så kalla de slesvig-holsteinarne — i ögonen. Uti ett annat intressant bref, meddeladt i Fzedrelandet , från ett danskt fruntimmer i Mecklenburg-Schwerin, förekommer bland annat följande: Vi hade här nyligen besök af en sachsisk major; talet föll naturligtvis på kriget med Danmark och han yttrade dervid: Vi soldater må ju lyda kommando, men af fri vilja skulle jag visserligen aldrig kämpa för en så orättfärdig sak. Man märker ju lätt, hur framkonstladt hela detta uppror är, och vi veta väl, att endast halfva Schleswig är tyskt. I Polen, der undertrycker man dem, som vilja skilja sig från monarkien, här gifver man medhåll åt dem.c Detta är utan tvifvel något af det mest logiska man på länge hört af en tysk mun.n P.S. I går e. m, sågs en liten flotwtilj af 8 eller 9 segel, jemte ett ångfartyg, styra genom Sundet kurs mellan Hven och svenska kusten. Så vidt man kunde se förde de norsk flagg. Från Danmark och krigsteatern intet särdeles nytt. Den skjutna tyska generalen uppgilfves nu ha varit en hannoveransk generalmajor Marschalk. Wrangel afvaktar förstärkningar från Hannover, men från Preussen tros deremot inga trupper vara att ylterligare förvänta. Ett rykte förmäler att äfven den tappre svensken Silfverstolpe skulle vara skjuten, äfvensom att den svenska fregatten Jarramas, som någon tid kryssat i Alssundet, skulle sett sig föranledd att visa en viss deciderad uppsyn mot några preussiska strandbatterier. — Med afseende å den nödställda belägevhet, hvaruti, enligt hvad landshöfdingeembetet Ana AAA