att sammanräknade summan af allt det sillver, byli-.
ket finnes för bankens räkning i Hamburg nedsatt,
ej får öfverstiga en million riksdaler hamburger
banko, och dels att fullmäktige, när årstiden sådant
medgifver, sjöledes låta till banken indraga det silf-
fer eller hamburger banko, som öfverskjuter 500,000
fdr nyssnämnde mynt.
3:0 Oberoende af de åtgärder, fullmäktige hafva
att vidta:a till:förstärkniog af bankens metalliska
kassa, åligger det fullmäktige att, när större uttag-
ningar af silfver från banken eger rum eller ban-
kens ställning i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom handels- och närings-:
diskonterne, afslå ansökningar om kassa-kreditiv samt
uppsäga till inbetalnng inom 3:ne månader redan
beviljade åylika kreditiv;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga
större eller mindre del af utlåningen på namn och
reverser med omsättningsrätt genom bankodiskonten
och lånekontoren;
c) samtidigt härmed: antingen mot betalning i
bankosedlar försälja innebafvande obiigationer, eller
upptaga lån emot förbindelser med 2 nögst 5 pro
cents ränta under ömsesidigt förbebåll af 3 högst
månaders uppsägning; samt
d) genom vägran af nya lån, efter band, minska
öffriga grenar af bankens lånerörelse, den på fastig-
heter dock i sista rummet; börande dessa för me-
talliska kassans bibehållande, medest förminskning
af bankens vid anfordran betalbara förbindelser, an-
visade utvägar begagnas i den ordning de här ofvan
äro uppräknade.
4:0 Maximum för den del af sedelstocken, beräk-
nad enligt förestående S, som icke motsvaras af ban-
kens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af
tjugu millioner riksdaler banko.
Bevillningsutskottet har i memorial N:o 22
ansett sig icke tillkomma att taga befattning
med den af riksdagsfullmäktigen Tobias Lind
väckta motion, om verkställighet af 4840 års
riksdagsbeslut, i afseende å krigsgärds utgö-
rande (1!V, å 2 tunnor spannmål) af pastorer.
Stats- samt Allm. Besvärs- och Ekonomi-
ulskottens betänkande N:o 22, i anledning a
väckt fråga om den utsockne frälsehemman il
Halland åliggande roteringsskyldighet.
Då denna sak länge väckt en allmän upp-
märksamhet och är af synnerligt intresse, med-
dela vi betänkandet så fullständigt, som för
sakens bedömmande synes vara nödigt.
Vid öfverläggning om datta ärsndn hefyn pekat
ten ansett den fråga först böra utredas, bhuruvidal
de utsockne frälsshemmanen i Halland må vara un-
derkastade ständig roteriogsskyldighet eller ej. Då,
å den ena sidan, Kongl. Msj:t hufvudsakligen på
grund af den utredning i ämnet, som finnes den
nådiga propositionen bifogad, funnit nämnde hem-
man böra utgöra en sådan skyldighet, men, å den
andra sidan, Rikets Ständer vid 4840 och 4841
åren3 riksdag, med åberopande af den utveckling a!
frågan, som då gjordes af sammansatta Stats- och
Ekonomiutskotten, uttalat den bestämda öfverty-
gelse, att de halländska utsockne frälsehemmanen
ej ålåge att utgöra ordinarie rotering, torde utskot-
ten, som dela samma af Rikets Ständer yttrade öf-
vertyge!se, böra, med åberopande af utskottens vid
Dyssnämnde riksdag afgifna yttrande, redogöra för
de ytterligare förhållanden och grunder, på hvilsa
samma öfvertygelse sig stödjer.
Grunden till den ordinarie roteringen är nemligen
den i förra tider vanliga utskrifningen, hvilken öf-
vergick alla hemman, som ej voro derifrån uttryck-
ligen undanta.na och befriade. Sådan utskrifning
egde rum icke allenast i det äldre Sverige, utan äf-
ven i provinserna Skåne, Halland och Biekinge, In-
nan dessa provinser blefvo till Sverige afträdda. Tj.
stället för denna utskrifning inrättades den redan
under drottning Christinas tid påtänkta ordinarie
roteringen, hvilken dock grundades på frivilliga kon-
trakter emsallan kronan och allmogen, och dessa kon-
trakter tjena ännu idag, med vissa förändringar, till
efterrättelse. Afven i afseende å provinsen Halland
kom en sådan anstalt till stånd genom ett den 9
Maj 1726 slutadt, af Kongl. Maj:t den 146 Januari
4739 stadfästadt kontrakt, hvars början har följande
lydelse:
Vi Fredrik 8c. göre veterligt, att alldenstund,
till underdånigt följe af den för våre kommissio-
pner öfver båtsmansroteringen för provinsen Halland
i nåder lemnade instruktion, jemte ett dervid fo-
pgadt projekt till en förordning öfver roteringsbåts-
pmanshållet och hvad såväl allmögen som båtsmän-
nen i anledning af dess allmänna pligt emot oss
poch kronan samt deras inbördes skyl igheter emot
hvarandra hafva att iakttaga, med allmogen af
pkrono och krono-skallekemman derstädes ett båts-
pmansroteringskontrakt slutet och författadt är, på
psätt och vis, som följer :
Detta kontrakt gällde således endast egarne af
krono- och kronoskattehemman, men ej egarne af
utsockne frälsehemraanen, hvilka icke ville ingå på
utskrifningens förändrande till rotering, ehuruväl
fråga om jemväl dessa hemmans inläggande till ro-
tering flere gånger väcktes. Väl anfördes, till stöd
derför, att kongl. resolutionen den 27 Januari 1724
innehållit det uttryck, att detta frälse icke lära
med skäl och fog undandraga sig rotering, men
något ständigt knektehåll blef deck hemmanen ej
påfördt, oaktadt yrkanden gjordes derom vid riks-
dagcarne ända intill år 1756, och sedan upplyst blif-
vit att förhållandet angående så väl de halländske,
som gkånske utsockne frälsehemmanen jemte deras
förbindelse att erlägga utskrifoingspenningar så länge
Icke vid påträngande nöd verklig utskrifning egde
rum, härledde sin upprinnelse från de rättigheter,
som, efter dessa provinsers återgång till svenska kro-
nan, varit ridderskapet och adeln derstädes förundte
och genom en derefter förordnad indelnings- och
skattläggningskommission fastställde, samt att detta
frälse varit undantaget såväl från det der i länet
tillförene irrättade ryttarehåll, gom vid dess förvand-
ling först till indelning och sedan till rotering af
båtsmän, vid hvilken förmån och rättighet adeln
sedan bibehållits, — förklarade Kongl. Maj:t, under
den 7 September samma år, uppå Rikets Ständers
underdåniga begäran, att de utsockne frälsehemma-
nen sku!la då och för framtiden bibehållas vid ut-
skrifningarnes utgörande, I stället för rotering.
Jemte allt detta hafva utskotten tagit i betrak-
tande: att omförmälde utskrifningspenningar blifvit
erlagde ända till dess att, efter extra roteringens
införande, extra roteringsmanskapet af de utsockne
frälsehemmanen i Halland 4841 och 1812 utgick
1 och för Sveriges dåvarande krig; att Rikets Stän-
ders år 1810 fattade beslut, att extra roteringen en-
dart borde träffa så kallad Privilegierad jord, samt
att derifrån således äfven borde skiljas alla hemman
och lägenheter af kronoskatte och frälse natur, hvilka
enligt författningarne voro undirkastade ständig
rotering, destomindre kan anses vara tillämpligt på
de balländska utsockne frälsebemmanen, som dessa
hemmen, till följe af 4756 års kong! bref, äfven
2810 erlade utskrifningspenningarne, i stället för att
utgöra den ordinarie roteringen, som allmogen af
krono- och kronoskatiehemman sig åtagit; och att
Rikets Ständers vid 4823 års riksdag till Kongl.
- eo RR