att sammanräknade summan af allt det sillver, byli-. ket finnes för bankens räkning i Hamburg nedsatt, ej får öfverstiga en million riksdaler hamburger banko, och dels att fullmäktige, när årstiden sådant medgifver, sjöledes låta till banken indraga det silffer eller hamburger banko, som öfverskjuter 500,000 fdr nyssnämnde mynt. 3:0 Oberoende af de åtgärder, fullmäktige hafva att vidta:a till:förstärkniog af bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige att, när större uttagningar af silfver från banken eger rum eller bankens ställning i öfrigt det påkallar, a) minska utlåningen genom handelsoch närings-: diskonterne, afslå ansökningar om kassa-kreditiv samt uppsäga till inbetalnng inom 3:ne månader redan beviljade åylika kreditiv; b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom bankodiskonten och lånekontoren; c) samtidigt härmed: antingen mot betalning i bankosedlar försälja innebafvande obiigationer, eller upptaga lån emot förbindelser med 2 nögst 5 pro cents ränta under ömsesidigt förbebåll af 3 högst månaders uppsägning; samt d) genom vägran af nya lån, efter band, minska öffriga grenar af bankens lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande dessa för metalliska kassans bibehållande, medest förminskning af bankens vid anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar begagnas i den ordning de här ofvan äro uppräknade. 4:0 Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående S, som icke motsvaras af bankens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af tjugu millioner riksdaler banko. Bevillningsutskottet har i memorial N:o 22 ansett sig icke tillkomma att taga befattning med den af riksdagsfullmäktigen Tobias Lind väckta motion, om verkställighet af 4840 års riksdagsbeslut, i afseende å krigsgärds utgörande (1!V, å 2 tunnor spannmål) af pastorer. Statssamt Allm. Besvärsoch Ekonomiulskottens betänkande N:o 22, i anledning a väckt fråga om den utsockne frälsehemman il Halland åliggande roteringsskyldighet. Då denna sak länge väckt en allmän uppmärksamhet och är af synnerligt intresse, meddela vi betänkandet så fullständigt, som för sakens bedömmande synes vara nödigt. Vid öfverläggning om datta ärsndn hefyn pekat ten ansett den fråga först böra utredas, bhuruvidal de utsockne frälsshemmanen i Halland må vara underkastade ständig roteriogsskyldighet eller ej. Då, å den ena sidan, Kongl. Msj:t hufvudsakligen på grund af den utredning i ämnet, som finnes den nådiga propositionen bifogad, funnit nämnde hemman böra utgöra en sådan skyldighet, men, å den andra sidan, Rikets Ständer vid 4840 och 4841 åren3 riksdag, med åberopande af den utveckling a! frågan, som då gjordes af sammansatta Statsoch Ekonomiutskotten, uttalat den bestämda öfvertygelse, att de halländska utsockne frälsehemmanen ej ålåge att utgöra ordinarie rotering, torde utskotten, som dela samma af Rikets Ständer yttrade öfvertyge!se, böra, med åberopande af utskottens vid Dyssnämnde riksdag afgifna yttrande, redogöra för de ytterligare förhållanden och grunder, på hvilsa samma öfvertygelse sig stödjer. Grunden till den ordinarie roteringen är nemligen den i förra tider vanliga utskrifningen, hvilken öfvergick alla hemman, som ej voro derifrån uttryckligen undanta.na och befriade. Sådan utskrifning egde rum icke allenast i det äldre Sverige, utan äfven i provinserna Skåne, Halland och Biekinge, Innan dessa provinser blefvo till Sverige afträdda. Tj. stället för denna utskrifning inrättades den redan under drottning Christinas tid påtänkta ordinarie roteringen, hvilken dock grundades på frivilliga kontrakter emsallan kronan och allmogen, och dessa kontrakter tjena ännu idag, med vissa förändringar, till efterrättelse. Afven i afseende å provinsen Halland kom en sådan anstalt till stånd genom ett den 9 Maj 1726 slutadt, af Kongl. Maj:t den 146 Januari 4739 stadfästadt kontrakt, hvars början har följande lydelse: Vi Fredrik 8c. göre veterligt, att alldenstund, till underdånigt följe af den för våre kommissiopner öfver båtsmansroteringen för provinsen Halland i nåder lemnade instruktion, jemte ett dervid fopgadt projekt till en förordning öfver roteringsbåtspmanshållet och hvad såväl allmögen som båtsmännen i anledning af dess allmänna pligt emot oss poch kronan samt deras inbördes skyl igheter emot hvarandra hafva att iakttaga, med allmogen af pkrono och krono-skallekemman derstädes ett båtspmansroteringskontrakt slutet och författadt är, på psätt och vis, som följer : Detta kontrakt gällde således endast egarne af kronooch kronoskattehemman, men ej egarne af utsockne frälsehemraanen, hvilka icke ville ingå på utskrifningens förändrande till rotering, ehuruväl fråga om jemväl dessa hemmans inläggande till rotering flere gånger väcktes. Väl anfördes, till stöd derför, att kongl. resolutionen den 27 Januari 1724 innehållit det uttryck, att detta frälse icke lära med skäl och fog undandraga sig rotering, men något ständigt knektehåll blef deck hemmanen ej påfördt, oaktadt yrkanden gjordes derom vid riksdagcarne ända intill år 1756, och sedan upplyst blifvit att förhållandet angående så väl de halländske, som gkånske utsockne frälsehemmanen jemte deras förbindelse att erlägga utskrifoingspenningar så länge Icke vid påträngande nöd verklig utskrifning egde rum, härledde sin upprinnelse från de rättigheter, som, efter dessa provinsers återgång till svenska kronan, varit ridderskapet och adeln derstädes förundte och genom en derefter förordnad indelningsoch skattläggningskommission fastställde, samt att detta frälse varit undantaget såväl från det der i länet tillförene irrättade ryttarehåll, gom vid dess förvandling först till indelning och sedan till rotering af båtsmän, vid hvilken förmån och rättighet adeln sedan bibehållits, — förklarade Kongl. Maj:t, under den 7 September samma år, uppå Rikets Ständers underdåniga begäran, att de utsockne frälsehemmanen sku!la då och för framtiden bibehållas vid utskrifningarnes utgörande, I stället för rotering. Jemte allt detta hafva utskotten tagit i betraktande: att omförmälde utskrifningspenningar blifvit erlagde ända till dess att, efter extra roteringens införande, extra roteringsmanskapet af de utsockne frälsehemmanen i Halland 4841 och 1812 utgick 1 och för Sveriges dåvarande krig; att Rikets Ständers år 1810 fattade beslut, att extra roteringen endart borde träffa så kallad Privilegierad jord, samt att derifrån således äfven borde skiljas alla hemman och lägenheter af kronoskatte och frälse natur, hvilka enligt författningarne voro undirkastade ständig rotering, destomindre kan anses vara tillämpligt på de balländska utsockne frälsebemmanen, som dessa hemmen, till följe af 4756 års kong! bref, äfven 2810 erlade utskrifningspenningarne, i stället för att utgöra den ordinarie roteringen, som allmogen af kronooch kronoskatiehemman sig åtagit; och att Rikets Ständers vid 4823 års riksdag till Kongl. eo RR