erbruken, må nedsättas från 2 till 4 rst skålp.; att, med uteslutande ur taxan af hufvudrubriken fransar, galoner, gramaner och snören, i stället må införas rubrikerne gulddragarearbeten och psnörmakarearbeteno mad de redaktionsoch tullbestämmelser, bilagda taxeförslag upptager; och att de förut i taxan upptagna, men till nyssoämnde rubriker hänförliga, artiklar må till samma rubrikor i Hoten hänvisas; att gällande bestämmelser för pfruiler och bär, ej specificemade, inlagda i bränvin eller ättikan, må bibehållas; men jordoch trädrukter i öfrigt, utan åtskilnad sins emellan, indelas i friskan med 36 sk, införselull per tunna och torrap med införselafgift af 32 sk, lispundet; samt att, utan förändring i tullbestämmelsen för rullgardiner, rubriken må erhålla den förändrade lydglsa. förslaget innehåller. A vitt bomu lsgarn, som hitills varit indeladt i 2 klasser, under och öfver N:o 26, med 6 sk. införseltull å det förra och 5 sk. enahanda tall å det sednare, har Kong!. Maj:t föreslagit ett sätta gemensam tull af ö sk. per skålpund. Emot denna tullsats har hr -Hjerla, Lars, hos höglofl. Ridderskapet och Adeln framställt anmärkningar och, undar åbaropande af den i motiverne till Kong!. Maj:ts förslag uttryckta åsigt, att ifrågavarande artikel, såsom utgörande råämne för den både såsom fabriksnäring och husslöjd inom landet vidt utsträckta tillveräning af bomullsväfnader, icke borda åsättas 235 procenis tull, sökt med uppajorda, på priskuranter grundada, kalkler öfver värdet och omkostnaderne för införsel af engelskt bomuilsgarn ådagaligga, att den af Kongl. Maj:t föreslagna tull jemte öfriga omkostnader utgjorde från 40 till 60 proceat af engelska bomullsgarnets värde och nära 3 gånger den i Tyskland å samma vara lagda tuil; hvarföre ock hr Hjerta, såsom nödvändigt vilkor för inkemska bomullsväfnadsindustriens bestånd och förkofran, och då inhemska spinnerierna, på vidare anförda skål, ansågos kunna, äfven utan någon imporitul!, bestå i täflan med de engelska, föreslagit, att iaförseltullen å ofårgadt bomullsgarn måtte n dsättas till 2 sx. 6 rei. skålpundet, hvarigenom iahemska spianerierna ändå lemnades en ganska hög skyddspremle; till vedsrläggaiag af hvilket yttrande ledamoten af vällofl. Borgareståndst hr L. Bergman afgifvit ett skriftligt anföranda med bifogade priskuraater, deraf skulle ådagaläggas, att hr Hjertas kalkyler icke voro så omfattandsa, att de förtjanade det afssende, han deråt velat bereda; hvaremot utskottet från Borgareståndet fått till sig remitterad en. af flere handlande i Mariestad underteckaad skrift, deri, under instämmande i hr Hjertas ofvanberörda yttranda, anhållits, att införsaliullen å ofårgadt bomullsgara måtte bestämmas till 2 sk. 6 rst, högst 3 sk. skålpundet. Utsa att kunna eller vilja ifrågasätta riktigheten af de kalkyler, hvarpå de sålunda förfäktade olika åsigterna blifvit grundade, har utskottet likväl funnit frågan om den möjligen minsta tullsats, hvarmed inhemska bomullsspinnerlerna skulla kunna bestå i täflan med Eoglands öfverlägsna industri, vara beroande på en vida gruadligare utredning, än af nämnda kalkyler och de uiskottet 1 öfrigt tillhandakomna upplysningar kunnat vinnas; hvadan och då bomullsspåardsindustrien ioom landet befinner sig i stark utveckling samt detta förhållanda, å ena sidan, bjuder att med största varsamhet gå till väga vid tullsatsernss bestämmande, samt, å den andra åter, gesom den allt större konkurrensen inom landet måsta förutsättas komma att, utan häftiga rubbningar af bastående dyrbara fabriksanläggningar, medföra den prisnedsättning, som till förmån för väfaadsindustrien velat genom ytterligare nedsättniog i gällande införselafgifter å garnet beredas, utskottet funnit sig böra instämma i Kong!. Maj:ts förslag, att å ofärgadt bomuilsgarn, under en rubrik, sätta gemensam införseltull af 5 skilling per skålpund. Likaledes instämmer utskottet i Kongl. Msj:ts förslag ait, utan åtskilnad af turkiskt rödt och annat fårgadt bomullsgara sammanföra dessa slag under en rubrik fårgadt med 8 sk. införselafgift skålpundet. Sisom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet den i nu gällande taxa intagna föreskrift, huru förhållas bör, då villrådighet uppstår öfver en angifvea varas hänförlighet till garn eller tråd, böra ur tariffen uteslutas. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, anser ocz utskottet de i gällande taxa under huvudrubriken trådo upptagna artiklar böra hänföras uader de ämnen, hvaraf tråden består, och, hvad bomullstråd angår, densamma intagas efter bomuilsgarn under en rubrik af den lydelse, förslaget innehåller, och med 46 sk. införseltull per skålpund. Afyensom utskottet instämmer i Kongl. Mj:ts förslag, att införseltullen å skamelgarn, färgadt, tvinnadt eller dubbleradt, må nedsättas från 46 till 40 sk. skå!puadet; och att den i taxan nu upptagna rubrik kordereller sejlergarn må derifrån uteslutas. I stället för de nu i tsxan med skiljaktiga tulisatser åsatte slagen ullgarnb, nemligen kamuillseller redgarn, kardullsjarn och, för, vissa fall, streichyarn, har Kongl. Maj:t föreslagit, att u!lgarn, alla slag, skulle i en rubrik sammanföras och, med indelaing i ofärgadt och färgadt, åsättas gemensamina införselafgifter, det ofärgade till 8 sk. och det färgade till 42 sk. skålpundet. På de grunder, hr Hjarta uti sitt ofvannämnda yttrande utvecklat, angående nedsättning i införselafgiften å ofärgsdt bomulisgarn, har hr Hjärta ock anmärkt, att införseltullen å ullgarn borde nedsättas till ö sk. skålpundet. Oaktadt fördelarne af den förenkling, Kongl. Maj:ts nyssnämnda förslag angående artikeln u!lgarn innefattar, tror utskottet dock undantag vara nödigt för kamullseller redgarn, som icke tillverkas inom landet, men utgör råämne för flera iaohemska fabrikätioner, och af sådan anledning äfven i gällande taxa varit åsatt lägre tull, än den nu å gemensamsamma rubriken ullgarn af Kongl. Maj:t föreslagna. Af detta förhållande och enär svårigheten att särskllja kamulseiler redgarn från andra sorter ullgarn icka skall vara synnerligt stor, samt någon nedsättning i införseltulien å det förra, ofärgadt, 8yres, i öfverensstämmelsa med hvad i afseende å öfriga garnsorter blifvit föreslaget, lämpligen böra ega rum, hvåremo: den å fiaare ull af utskottet föreslagna tull icke i örigt för ullgarn medgifver en sådan nedsättning, som hr Hjerta äskat, föranlåtes utskottet tillstyrka, att den af Kongl. Maj:t föreslagna rubriken ullgarn må indelas i kamullseller redgarn, ofärgadt, med 5 sk. och färgadt med 8 sk. införseltull; samt i andra s!ag, ofärgadts och färgadto med derå af Kongl. Maj:t föreslagna införselafgifter, 8 sk. å det förra, och 42 sk. å det sednare. För linnegarn och tråd har Kong! Moaj:t, med; afseende å den å lin föreslagna betydliga tullnedsättning, ansett införselafgifterna böra nedsättas å; garn ofärgadt från 24 till 8 sk., och färgadt från! e till 49 ak samt å tråd. som. indelad i tre ru-!