svårt att som förut gå omkring till sina kunder,
hade helt nyligen köpt sig ett par hästar för att
på äldre dagar mera beqvämt kunna färdas. Då
krigsministern tillkännagaf, att armårn var i behof
af hästar, var den gamle doktorn en af de första
som genast skänkte sina till armeen, och nu van-
drar den hedersmannen omkring och besöker sina
patienter, som förut, till fots.
SEn rik egendomsherre vid namn Bröndsted till
Gyldenholm: skulle uppställa en skarpskytt till ar-
meen. Samma dag manskapet skulle inställa sig
reste egandomsherren i sitt briljanta ekipage till
mötesplatsen, och ditkommen tog han sin rock af,
iklädde sig soldatuniformen, inträdde i lederna, och
på detta sätt fullgjorde han skyldigheten att skaffa
en man i armesn.
— Vid ena blick på bevillningsutskottets be-
tänkande angående tullbevillningen, hvara! fort-
sättning meddelas i denna dagens tidning, fin-
ner man deri en ny anledning att beklaga att
de 3:ne sistförflutna åren icke blifvit använda
för att utreda de så väl för landets näringar
som statsinkoxasterna utomordentligt vigiiga frå-
gor, som ingå i ett väl ordnadt tullsystem, d.
v.s. att utreda dem på ett sådant sätt, att nä-
ringsidkare och handlande af alla klasser hade
fått tillfälle att dervid aflemna upplysningar,
hvilka i sin ordning kunnat i tid underkastats
offentlighetens koutroll. Så länge en sådan för-
beredande åtgärd icke vidtages, miste alltid
det fenomen förnya sig, som inträffat både vid
denna och de förflutna riksdagsrna, nemligen
dels att de enmärkninger, som af en eller 3n-
nan l-damot kunna göras i riksständen, blifva
partiella och ofullstämdigs; dels att bevillnings-
utskottet, som utom tullfrågan har flera andra
vidlyftiga och maktpåliggånde ämnen att be-
handles, såsom 2ilmänna bevillningen, cbarte si-
gillat e-förordningen, bränvinslagstiftningen och
flera andra beskattningsfrågor, hvilka för bvarje
gång visa sig kräfva mera omtanka för att bric-
gas i ett önskvärdt och ändamålsenligt skick,
omöjligen är i stånd eller kan medbinna, ser-
deles under nuvarande representaticnssätt, stt
sjelf inbemta alla nödiga upplysningar, på hvil-
ka ett oväldigt och om sakkännedom vittnande
omdöme kan grund:s; dels ock slutligen, att,
cm de enskilda intressen, som sätta sig emot
nödiga reformer, å sin sida framlägga en mängd
uppgifter till bestridande sf gjorda anmärknin-
gar, och göra detta kort innan beslut skall fat-
tas öfver frågorna, så blir tiden alltför knapp
att hinna tillförlitligt undersöka huru det för-
båller sig med dessa uppgifter. Det är ögon-
skenligt, att orättvisa härigenom kan uppstå så väl
å ena som andra sidan, samt att tullagstiftningen
antingen skall komma att bära spår af ojemnhet
cch inkonseqvens, eller ock att ständerna, för
att förekomma detta fel, skola kasta sig med
öfverdrigt in uti ensidigbeter, antingen af ett
orimligt monopoliisystem, eller ock af en för
långt sträckt handelsfrihet, hvarigenom i förra
fallet konsumentens, i det sednare den inhem-
ske industriidkarens rätt skola blifva förnär-
made; ofta äfven en näring komma att lida i
följd af välmeningen att vilja skydda en 2n-
nan, som dermed står i nära sammanbang.
Så läsge detta förbållande fortfar, tjenar det
måhända till föga, att med en recension i tid-
ningsirtiklar beledsiga bevillningsutskot:ets nu
utkomna tulibetänkande, hvilket inom få dagar
förskommer hos riksstånden, halsi då en sådan
recension icke hinner göras nog utförlig för ait
följa de: hela. Aftonbiadet har imedlertid ön
förpligtelse, att åtminstone icke med tystnad för-
bigå frågan om de artiklar, om hvilka dess för-
läggare förut framas!ällt anmärkningsr inom ett
af riksstånd:n i anledning af regeringens för-
slag; och denna förbindelse kan så mycket min-
dre lemnas ouppfylld, som nyssnämda anmärk-
ningar, i hvad de angå tullen på tvenne vig-
tiga artiklar, nemligen garn och socker, gifvit
anledning till särsk:lda utförliga brochyrers för-
fattande och publicersnde från fabrikanternas
sida, deruti desse, under åberopande af åtskil-
liga uppgifter och räsonnemanger, bemödat sig
att tillmtetgöra anmärkningarnas gilti;het.
. Uader erkännande, att utskottet sökt åt äm-
nets baband.ing egna all den omsorg, som med-
gifvits af dess mycket upptagna tid och under
den knappa tiligången på sakupplysningar, i
jemförelse med hvad som varit önskvärdt, till-
låta vi oss således några anmärkningar öfver
vissa punkter, vid hvilka det förekommer os3s
som om utskotte:, äfven under nuvarande för-
bållanden, hade bort komma till andra slutsat-
ser, n betinkandet innehåller, och om hvilta
meningarna älven inom utskottet varit dalade.
Några punkter förekomma äfven, om hvilka Af-
tonbladet instämmer i utskottets åsigt, noen de!
vi frukta att andra interessen torde söka at!
tillintetgöra u:skottets bemödandsn.
Af det kongl. förslaget inbemtade man med
tillfredsställelse, att regeringen deruti gjort bör-
jan med antagande af en grundsats, som bör
leda till förenkling af tullbehandlingen och til
Fättnad för bandeln, nevsl. att medyfva tull
frihet för eu actil uppräknade: artiklar, hvilka
bittills så godt som endast figurerat i taxan
utan att någon statsipnkomst egen sgen dera
hbemtats. M-ed rättvisande ef denna: grundsats
hade det varit önskvärdt, dels att den blifvi
utsträckt något vaera, eller äfven till sådana ar-
tiklar, hvilka i sig sjoliva hafva ett ob-tydig
virde på produktio; sorten, och derföre, om da
vora fria från tull, skulte genom tillfslle till
återimport och dermed följands fraktförtjens:
för. svenska fartyg, föranleda en ökad export;
våra egna typgre produkter till länder och ham-
nsr, med hvilka föga eller ingen direkt handel
nu eger rum.
Inseende likväl svårigheten för utskottet at
i detta bänsesnde föreslå någon väsendilig för-
ändring i den plan regeringen framlagt, och ;
hvilket hänseende det blott är önskvärdt att f?
se en vidare utveckling deraf till nästa gång
Inobvänlia om ÅA Pesos fönllanmana 1! fufaanan Arr