konung deremot uppför sig såsom det snitår en man
af karakter, hvilken redan har blifvit pröfvad un-
der den korta tid han sutit på sina fäders tron.
Han har sjelfmant uppoffrat fjerdeparten af sina in-
komster såsom bidrag till. krigets utförande; och
det är icke för mycket om man säger, att aldrig
en konung satt på Danmarks tron så älskad, som
han nu är.
Utgången af de slesvigska affärerna kommer tro-
ligen att bestämma, huruvida den nya ministeren
blir af någon varaktighet. Den består af män med
både utmärkta egenskaper, kraft i handling, redliga
afsigter, en oskrymtad fosterlandskärlek, ofläckad af
några egna interessen; men menniskorna äro nu en
gång så beskaffsde, att de bedöma sina medmen-
Diskor efter utgån:en af deras handlingar.
Summan af alltsammans är, att vi hafva en tung
och svår tid; och man bar i sanning nödigt att
samia alla sina krafter för att stå emot i mer än
ett hänseende. Att Gud skall vara med den rätt-
färdiga saken tro vi fullt och fast; men hvilka offer
den ännu kommer att kräfva, både af penningar
och menniskolif, det veta vi icke.n
bDe sednaste tidningarna medföra underrättelser,
att de danska tropperna, som ligga på Alsen och
fartygen derutanför, hafva måst nedskjuta flera af
Jutlands kuststäder, för det man trodde att Preus-
sarne hade kulor och krut der; ett inbördes krig är
det förfärligaste af allt: broder fäktar emot broder;
son emot fader! Inbyggarne från norra Jutland flykta
till Fyen och Seland; Slesvigarne till Holstein och
Hamburg; allt är insvept i ett sorgedok.n
SPANIEN.
G:z:te innebåller en berättelsa om den
lyckbga expeditionen ifrån Philippinska öarne
erxmot sjöröfrarne från Balingiugi. Sju bysr och
fisten, bosatta med 424 kanonor, hafva blifvit
al spaniorerna intagna.
Man trodde i M drid, att Bulwoar stulle kom-
ma ait afresa derifrån.
FRANKRIKE.
I nationalförsamlingsn hade nu alla proviso-
riska regeringens berättelser för de serskilda
statsförvaltningsgrenarne blifvit afgifna. I all-
mänbet anses dessa vil vra ganska vackra,
och i många fall tillfreds:tällande akter, bevi-
sande regeringens stora verksamhet under kin-
kiga förhållanden, och de misstag, som möjli-
i skett, tyckas gerna af något hvar öfverses.
åogen hade likväl önskat, att de redo-
gjort fullständigare för ärenderna och utgifterna
m m.
Etier deifående af dessa akter blef en tack-
sägelse till provisoriska regeringens ledamöter
beslutad. Emot den satte sig endast br Bau-
bes, som pås:od att massakren i Rouen (så kal-
lade han lagarnes försvar exsot de brotislige
upproriske) påktallade undersökning cci ansvar,
icke blott rot borgrarne i Rouen, utan äfven mot
provisoriska regeringen. Hans bittra anmärk-
ningar vederlades likväl af br Saart, i ett tal
fullt af ädelhet, mod och patriotism.
Denne samme Barbeås, öfversie för 42 legio-
nen af naiionalgardet, har genom deltagandet i
en proklaration från en klubb, som bär nam-
nat Soci. des droits de Homme, gjort sig så
misstänkt för ait samverka med kontrarevolu-
tionärer, att (fficerarne vid legionen uppmanat
honom at: afsäga sig sin post och låia nytt val
ske. Han har likväl sökt att genom en lör-
klaring visa, att han ej handlar för annat är
allmänt väl och allas rätt.
Da till Paris återkallade linietrupper fraterni-
sera med nationalg rdet, och banketter gifvas
ömsesidigt.
Nstionalförsamlingen hade i två dagar öfver-
lagt om sättet för sammansättningen af den re-
gering, som intilldess den nya konsiitutionen
blitver antagen och kungjord, skall såsom verk-
ställande makt öfvertaga ledningen af landets
angelägenheter. I denna fråga hafva tankarne
varit mycket delade.
Man söker splittra sinnena, genom att fram-
ställa Lamartine cch Ledru Rollin såsom oför-
sonliga antagonister, och således kunna bedri-
va, att ett slags justemilieu-parti skulle få in
sina organer; men Lamartine sjelf förklarar sig
icke vilja åt:ga sig bestyret, om ej Ledru Rol-
lin kommer med. Som detta förstör uteslut-
ningsplanen, söker msn att genom sj:lfva orga-
nisationen tillintetgöra den sednsres qvarblif-
vande i regeringen. Man strider deriöre för
att lemna makten i händerna på ett regerings-
utskott, som skulle utöfva högsta makien och
tillsätta ministrar, m. m., eller ock ait låta na-
tionalförsarolingen sjelf utvälja 9 ministrar och
en konseljpresident, . som skola föra styrelsen,
under ansv-righet inför församlingen. Natisnal
församlingen beslutade sig, efter en temligen
stormig debatt, att lemna frågan till en kom-
mitt. Denna föreslog, med 14 röster mot 4,
att välja den sistnämnda utvägen, — men tan-
karne derom v0ro så delade, att vid sakens af-
görande i församlingen intet resultat kunde be-
stämdt synas vid den två gånger företagna om-
röstning gerom ledamöternas uppstigande och
qvarsittande, utan man måste skrida till upp-
rop. Resultatet af voteringen var icke vid or-
dinarie postens afgång kändt; men med dufvo-
posten till Amsterdam hade underrättelse in-
gått, att så väl Lamartine som Ledruw Rollin
blifvit invalde, hvilket tyckes bevittna, att icke
endast kommittförslaget, angående regeringssät-
tets bildaing, blifvit afgjordt, utan äfven valet
af ministrar skelt. .
Nationalförsamlingen hade äfven valt presi-
denter och sekreterare till sina 48 byråer. Två