a Rrre A A ST NT PASTA IV ERSUESER SU
6 eftermiddagen.
a 3 fat f
3ITOCKROLITR
U:ländska posten i dag medförde tidningar
från Fl:mburz f den 42 och från Paris samt
Losadon af den 9 denver.
DANMARK.
I anl:dsiog af tyska bfärbifvarnes åtgärder,
att bes:juta husen wid färjestaden S:rib, der
dauska blesserade allensst fusnos och derför
en hvit fl-gga vsr utsatt, äfvensom att sedam
all strid deu 8 var slutad, emellan krigstar y-
gen och tyska artilleriet, besktjura staden Mid-
delfart, har öfverbefalbasa:en på dgaxska flot-
i!ljon Belle till seneral Wrzangel den 9 Maj af-
låst ett bref, hvari han beklagar sig öfver dessa
ändamål lösa grymheter emot hus och obevip-
nade mnevånare, samt eritirar att danska sjö-
makten icke iöretag.t något liknande, mena att
om verkbgen sådant skulie å tyska s:dan fort-
-ärtas, danska marmea är i sråud at jaga en
grufl:g hämnd på tyska stersjö-städerna.
General Wrangel har derpå svarat fran Kol-
d:ng den 40 dennes, att det varit danska flat-
ian, som .cke blott skjatit på tyska trupperna,
utan beskjutit staden Fredericia (seuta är som
b-kant osannt, ty det var kästellet, ars: nalen
och magas.net, sum nneh-d-s aftyskarne, hvilka
voro föremål för bomba: demente:; icke sjeltva
staden) samt dervid dödat ccn såsat sin egen
konung oskyld:ga och trogna mnevånare, qv.auor.
och barn, nåndt bus öchs-adat det kgl.vslatget,
m. m.,bvarföre tyska aruvH-riet vedergätllt detta
med Ika mot bs2; att ingen sett någon hvit
f:na uppsatt v:d Si :b, då man visst icke skulle
Hafa s:julit på husen. Siuttigen botar gene-
ralen med, att för hvarj: hu, som danska ma-
rinen låter skjura i brand på tyska kusten,
skall en by på Jutland uppbrännas.
Hen slutar med wilkagnagifvandet, att han
äravar gifva begge sk-ifvelserna uffsmiligner, på
det verlden må -e, bvem svm är skulden att
triget komimer att föras på ett sålt, som 1 vår.
td icke mera kan rätfårdig:s.
De tyska bladen innehöll: b kräftelser om den
hlla sffsen vid darskaress landning på Sund wit
samt kanonade:na vid Fredsricia, och sundet
vid Alsen; allt naturligtvis til fördel för tyska
sidan.
I Slesvig hade man fen 40 dennes högtidligt
begrafvit cen i täffningen vid Biischau falina
braussvigska .fäceraren Fricke.
Det var numera bekant att så många röster
redan faliit på ejatsrådtet Fracke tul seputerad
i tyska neti n-lörsaelingen, att hans val var
afsjordt, eburu äonu icke afslutadt.
Ifrån Kiel skrifves under den 9 dennes, att
man der trodde danskarma bereda sig på nå-
got betydligsre krigsforetag. Berättelsen om
Sveriges afsigt att bistå danskarna tycks icke
der vanit oförväntad; men man ut -prider, att
detta bistind bar endast den afsigten att be-
fordra en Skandinavisk union i framtiden. I
Holstein fortsättes med rykiena, att konungen
möt den nuvarande danska ministeren synes
hos de goda holstsinarne vara outsläckligt:
— Bref ifrån Köpenbamn isazehålla ganska
sorgliga skildringar öfver den svåra ställning,
hvari den danska hufvudstaden befinner sig i
anseenda till kriget och den oroliga väntsn ef-
följande:
söner till krigsministerns disposition och sett dem
draga bort såsom frivilliga fosterlandsförsvarare. Det
är förut kändt att man lemnat silfver, pennin-
gar, gångkläder, handarbeten, ja den fattigasie daga
lönare har frivilligt och med glädje gifvit sin enda
dyrt förtjenta dagspenning. Barn hafva, utan till-
sägelse, framburit innehållet ur sina sparbössor och
sina små nipper, beklagande att de icke hade mera
eller något bättre; och likväl ser det ut som vi dag
för dag skulle gå vår undergång mera till mötes.
Det talas om hjelp, men ingen kommer. (Detta bref
jär dateradt den 40 Maj.) Folket är nära att för-
tviflaa Bland bodhandlarne är en ryslig mängd
bänkruiter; kontanter stå icke att åtkomma på nå-
got sätt. Krigsskatt ålägges. . Egendomarna beskat-
tas högre, under det en mängd lägenheter stå out-
hyrda, ty staden är nu nästan tom, sedan icke blott
all militär bortrest, utan så många frivilliga med-
följt. Åtskilliga annars välmående hus hafva måst
afskeda hälften af sitt tjenstefolk; och de mindre
bemedlade passa upp på sig sjelfva, så att en mängd
tjenare icka hafva någotatt lefva af.: Och allt detta
i D-.nmark icke är fri i sn handiing, och hatet
Här äro flere familjer som hafva ställt alla sina i
ter bistånd utifrån. Uii ett sådant bref yitras
hafva vi den svage Christian den VIII att tacka för. ..
Hans efterlemnade gemål, drottning Carolina Ama- .
lia, som är syster till den förrädiske hertigen af
Augustenburg, spelar en tvetydig roll. Folket miss-
tänker henne. Hon kan ganska väl vara oskyldig,
hvilketär svårt att veta; men att hon under ut--
öfningen af den störa inflytelse hon egde påsin ge-
mål vaggade honom i sömn med afseende på -hen-
nes bröder, och att dessa imedlertid voro väl vak:—
na, är intet tvifvel underkastadt. Vår nuvarande
FE AR 1 Re fr FJ