VUIUL ALUURIIRAU VV UTUPGA MUUUG IMUTRA Udd, SLL
Guds ingifvelse var ibland mängden, och att en
samhällsförändring, som invigts af själens adel, må-
ste förblifva ren till sin id, storartad i sina syften !
och helgad genom sin dygd (Lifligt bifall). 1
Den röda fanan, höjd ett ögonblick, ej såsom bo-
tets och tvedrägtens sinnebild, men såsom seger-(
standar för tillfället, aflägsnades snart af de stri-j;
dande sjelfva, som ställde republiken under hägnet!c
af den trefärgade, hvilken varit ett skydd för dess
vagga och beledsagat våra vapens glans kring alla
ländsr och haf.
Sedan styrelsens makt var ordnad i Paris, måste f
repubiikens erkännande ombesörjas i landsorterna, i
kolonierna, i Algeriet, inom krigshären. Telegrafi-
ska meddelanden och ilbud om förändringen befun-
nos tillräckliga för detta behof; Frankrike, kolo-
nierna, krigshären igenkände i den republikanska
statsförfeattningen sin egen tanka; icke en hand lyf-
tade: sig till motstånd; icke en röst, icke ett fritt
klappande hjerta i Frankrike var emot det nya sty-
relsesättets införande.
Den dernäst vigtigaste frågan avgick förhållandet
till utrikes makter i Europa, ännu obeslutsamt af-
vaktande första ordet ifrån Frankrike. Detta ord
innefattade en på facta och rättsgrunder hvilande
underkännelse af 4815 års reaktionära traktater,;
och äterioställelsen af frihet i vår utrikes politik,
jemte förklaringen af fridsamhet med hänseende till f
områden, af vänskapliga tänkesätt för folken, af!
rättskaffevhet, laglikmätighet och mätta i förhål-l
landet till styrelserna. I detta manifest afväpnadel1
Frankrike sin ärelystnad, men icke sina ideer; —1
1
I
E
t
a
t
l
sina grundsatser framböll det i dagsljuset; deri låg
hela dess krigiska ställning. Utrikesministerns fär-
skilda berättelse kommer att upplysa er om hvad
denna statskonst inför öppen dager har uträttat, och
hvad. stort och rättsenligt den kommer att uträtta
för Frankrikes inflytande.
Denna statskonst ålade krigsministern åtgärder i
öfverensstämmelse med systemet af en väpnad un-t
derhandling. Med kraft återställde han den för öf-1g
rigt föga rubbade disciplinen; hån återkallade till:)
Paris de troppar, som för ett ögonblick aflägsnats )
derifrån, medan folket väpnat sig. Folket, nu mera
oöfvervinnligt, dröjde icke att bögljudt fordra åter-S9
komsten af sina vapenbröder; men icke för att be- 5
vaka hufvudstadens trygghet, utan såsom en pryd-
nad för Paris; de dit tillbakavandrade tropparne t
bilda blott en hedersgarnison, bestämd att åt våra i
täppra ådagalägga hufvudstadens gemensamhet för k
alla fåderneslandets söner,
Vidare beslöts att omedelbart inrätta en försvars-
konselj och bildningen af fyra observationsarmåer:
en vid Alperna, en vid Rhen, en Nordarmåe och en
vid Pyrenerna.
Vår sjömakt, Frankrikes andra armå, och anför-
trodd åt samme minister, förenades under sina be-
fälhafvare till en tjenstgöring, som vaksamheten fö-
reskref; flottan i Toulon utlopp att visa den nya:
trefärgade flaggan vid Medelhafvets kuster.
Armeen i Alger förmådde icke ett ögonblick inge
tvekar ; republiken och fädernpeslandet förenade sig i
dess ögon att påkalla samr a tjenstepligt. Befälet i
Alger anförtroddes åt general Cavaignac, en anfö-
rare, hvars republikanska tänkesätt, nit och förmåga
lemnade på samma gång en borgen åt hären och åt
statsförändringen.
Korruptionen hade inträngt i en af samhällsord-
ningens helgedomar, och nödgade justitieministern
till rensningar, dem allmänna rösten påkallat; det var
oundvikligt att ur lagskipningen skyndsamt aflägsna
politiken; ministern förrättade denna utsofring med
oböjlighet, men icke utan deltagande för dem som
träffades deraf.
När Frankrike förkunnade republiken, förkunnade
det icke blott en ny styrelseform, utan en ny sam-
hällsgrund, — grunden för det verkliga folkväldet:
alla medborgarnes jemlikhet i rättigheter, allas för-
brödring genom samhällsordningen. Den statsför-
ändring, som folket tillvägabragt, borde, enligt vår
åsigt, ordnas till folkets förmån genom en oafbru-
ten följd af beskyddande lagbud, tjenande att i o-
rubblig ordning och utan afseende på individens
börd e!!er förmögenhetsomständigheter, beskära åt
hvar och en: undervisning, upplysning, vedergällning
för laglydnad, tillfällen till arbetsförtjenst och ut-
komst, bistånd och lättnad att vinna förmögenhet;
igenom hvilka anstalter slafnamnet proletär blefve
utplånadt och arbetaren höjd till samma rättigheter,
förbindelser och samhälisställning, som rikedomens
förstfödde. Att upplyfta och rikta den ene, utan
att neddraga och vanhedra den andre; — att hägna
rikedomen och förläna den ännu mera fruktbarhet
och heigd genom dess mångdubblande och dess ut-
skiftning på flera händer; att fördela utskylderna,
så att deras tyngsta bördor måtte falla på de star-
kaste, och de lindrigaste på de svagaste; — att ge-
nom statens mellankomst skaffa arbetstillfällen, när
sådana brista till följd af kapitslistens tillfälliga
räddhåga; så att i Frankrike ingen arbetare måtte
finnas, som genom arbetslöshet saknar bröd; — slut
ligen att, i samråd med arbetarne sjelfva, granska
det sanna och verkställbara i bolsgsförhållanden, li-
kasom de ännu af erfarenheten opröfvade teorierna I
för vissa systemer, och deri samvetsgrannt efter-
spana det tillämpliga, utleta det rigtiga och upp-
daga misstagen: — åt allt detta har den provisori-
ska styrelsen syftat i de beslut, hvilkas utförande
den anförtrodde åt ministern för finanserna, åt mi-
nistern för de allmänna arbetena, och slutligen åt
kommittten i luxemburgska palatset — ett slags la-
boratorium för idter, en förberedande och statistisk
kongress angående arbetsfliten och slöjderna, biträdd
af nitiska och upplysta ombud för alla yrken, un-
der ordförandeskap af två ledamöter af provisoriska ,
styrelsen sjelf. f
Monarkiens brådstörtade fall, finansernas oordning, E
den ögonblickliga arbetsbristen för en mängd arbe-
tare, de skakningar, som alla dessa sysslolösa hän-
der skulle kunnat åstadkomma inom samhället, om d
6
t
a
OA FH PA AA - he bad oo - -— 0 -- MR -—- MVM -—- oo MR
U
c
C
f
5
I
Lr
4
RR ke mm AA dd OM På
OO, mm A -—-
ee O - - mn -- Mm få
våra arbetares förstånd, tålamod och fosterländska
försakelser icke hade blifvit ett föremål för verldens
undran; — vidare e förfallen statsskuld på inemot
en milliard, som den afgångna styrelsen lemnat i
arf åt republikens första månader; — vidare denlj
allmänna brytningen i handel och näringar på Eu-.
ropas fasta land så väl som i England, samman-
träffande med den politiska brytningen i Frankrike;
— vidare den ofantliga sammanhopningen af jern-
vägsaktier och andra framtidsvalutor, oafytterliga på
samma gång i bankirernas och andra innehafvares
händer; slutligen inbillninoger, som alltid öfverskrider
verkligheten under politiska skakningar eller social
förskräckelse; :— allt tillsammans hade uttorkat de
arbetande kapitaler, undangömt det skiljemynt och
inställt de arbetstillfällen, som annars voro tillräck-
liga för 35 millioner menniskor. Här måste under
väntningstiden skaffas råd — eller också hade repu-
bliken brustit i alla sina grundfästen, svikit alla st-
Da löften om bjelp. Finansministern kommer att!b
inför er upplysa huru han mött detta försvinnande
af arbetstillfällen och kredit, under förväntan att det
ögonblick ändtligen skulle inträffa, då förtroendet
återvände, och. med detsamma kapitalet till fabriks-
ägarens hand, arbetslönen till arbetarens; och då hela
natio ens insigter och förmåga skulle förena sig att
motväga alla svårigheter. (
-—-- o0086q äKÅ me m eds m me mor I RES
d
t
d
s
a
s
)
0
1