VUIUL ALUURIIRAU VV UTUPGA MUUUG IMUTRA Udd, SLL Guds ingifvelse var ibland mängden, och att en samhällsförändring, som invigts af själens adel, måste förblifva ren till sin id, storartad i sina syften ! och helgad genom sin dygd (Lifligt bifall). 1 Den röda fanan, höjd ett ögonblick, ej såsom botets och tvedrägtens sinnebild, men såsom seger-( standar för tillfället, aflägsnades snart af de stri-j; dande sjelfva, som ställde republiken under hägnet!c af den trefärgade, hvilken varit ett skydd för dess vagga och beledsagat våra vapens glans kring alla ländsr och haf. Sedan styrelsens makt var ordnad i Paris, måste f repubiikens erkännande ombesörjas i landsorterna, i kolonierna, i Algeriet, inom krigshären. Telegrafiska meddelanden och ilbud om förändringen befunnos tillräckliga för detta behof; Frankrike, kolonierna, krigshären igenkände i den republikanska statsförfeattningen sin egen tanka; icke en hand lyftade: sig till motstånd; icke en röst, icke ett fritt klappande hjerta i Frankrike var emot det nya styrelsesättets införande. Den dernäst vigtigaste frågan avgick förhållandet till utrikes makter i Europa, ännu obeslutsamt afvaktande första ordet ifrån Frankrike. Detta ord innefattade en på facta och rättsgrunder hvilande underkännelse af 4815 års reaktionära traktater,; och äterioställelsen af frihet i vår utrikes politik, jemte förklaringen af fridsamhet med hänseende till f områden, af vänskapliga tänkesätt för folken, af! rättskaffevhet, laglikmätighet och mätta i förhål-l landet till styrelserna. I detta manifest afväpnadel1 Frankrike sin ärelystnad, men icke sina ideer; —1 1 I E t a t l sina grundsatser framböll det i dagsljuset; deri låg hela dess krigiska ställning. Utrikesministerns färskilda berättelse kommer att upplysa er om hvad denna statskonst inför öppen dager har uträttat, och hvad. stort och rättsenligt den kommer att uträtta för Frankrikes inflytande. Denna statskonst ålade krigsministern åtgärder i öfverensstämmelse med systemet af en väpnad un-t derhandling. Med kraft återställde han den för öf-1g rigt föga rubbade disciplinen; hån återkallade till:) Paris de troppar, som för ett ögonblick aflägsnats ) derifrån, medan folket väpnat sig. Folket, nu mera oöfvervinnligt, dröjde icke att bögljudt fordra åter-S9 komsten af sina vapenbröder; men icke för att be5 vaka hufvudstadens trygghet, utan såsom en prydnad för Paris; de dit tillbakavandrade tropparne t bilda blott en hedersgarnison, bestämd att åt våra i täppra ådagalägga hufvudstadens gemensamhet för k alla fåderneslandets söner, Vidare beslöts att omedelbart inrätta en försvarskonselj och bildningen af fyra observationsarmåer: en vid Alperna, en vid Rhen, en Nordarmåe och en vid Pyrenerna. Vår sjömakt, Frankrikes andra armå, och anförtrodd åt samme minister, förenades under sina befälhafvare till en tjenstgöring, som vaksamheten föreskref; flottan i Toulon utlopp att visa den nya: trefärgade flaggan vid Medelhafvets kuster. Armeen i Alger förmådde icke ett ögonblick inge tvekar ; republiken och fädernpeslandet förenade sig i dess ögon att påkalla samr a tjenstepligt. Befälet i Alger anförtroddes åt general Cavaignac, en anförare, hvars republikanska tänkesätt, nit och förmåga lemnade på samma gång en borgen åt hären och åt statsförändringen. Korruptionen hade inträngt i en af samhällsordningens helgedomar, och nödgade justitieministern till rensningar, dem allmänna rösten påkallat; det var oundvikligt att ur lagskipningen skyndsamt aflägsna politiken; ministern förrättade denna utsofring med oböjlighet, men icke utan deltagande för dem som träffades deraf. När Frankrike förkunnade republiken, förkunnade det icke blott en ny styrelseform, utan en ny samhällsgrund, — grunden för det verkliga folkväldet: alla medborgarnes jemlikhet i rättigheter, allas förbrödring genom samhällsordningen. Den statsförändring, som folket tillvägabragt, borde, enligt vår åsigt, ordnas till folkets förmån genom en oafbruten följd af beskyddande lagbud, tjenande att i orubblig ordning och utan afseende på individens börd e!!er förmögenhetsomständigheter, beskära åt hvar och en: undervisning, upplysning, vedergällning för laglydnad, tillfällen till arbetsförtjenst och utkomst, bistånd och lättnad att vinna förmögenhet; igenom hvilka anstalter slafnamnet proletär blefve utplånadt och arbetaren höjd till samma rättigheter, förbindelser och samhälisställning, som rikedomens förstfödde. Att upplyfta och rikta den ene, utan att neddraga och vanhedra den andre; — att hägna rikedomen och förläna den ännu mera fruktbarhet och heigd genom dess mångdubblande och dess utskiftning på flera händer; att fördela utskylderna, så att deras tyngsta bördor måtte falla på de starkaste, och de lindrigaste på de svagaste; — att genom statens mellankomst skaffa arbetstillfällen, när sådana brista till följd af kapitslistens tillfälliga räddhåga; så att i Frankrike ingen arbetare måtte finnas, som genom arbetslöshet saknar bröd; — slut ligen att, i samråd med arbetarne sjelfva, granska det sanna och verkställbara i bolsgsförhållanden, likasom de ännu af erfarenheten opröfvade teorierna I för vissa systemer, och deri samvetsgrannt efterspana det tillämpliga, utleta det rigtiga och uppdaga misstagen: — åt allt detta har den provisoriska styrelsen syftat i de beslut, hvilkas utförande den anförtrodde åt ministern för finanserna, åt ministern för de allmänna arbetena, och slutligen åt kommittten i luxemburgska palatset — ett slags laboratorium för idter, en förberedande och statistisk kongress angående arbetsfliten och slöjderna, biträdd af nitiska och upplysta ombud för alla yrken, under ordförandeskap af två ledamöter af provisoriska , styrelsen sjelf. f Monarkiens brådstörtade fall, finansernas oordning, E den ögonblickliga arbetsbristen för en mängd arbetare, de skakningar, som alla dessa sysslolösa händer skulle kunnat åstadkomma inom samhället, om d 6 t a OA FH PA AA he bad oo -— 0 -MR -—MVM -—oo MR U c C f 5 I Lr 4 RR ke mm AA dd OM På OO, mm A -—ee O mn -Mm få våra arbetares förstånd, tålamod och fosterländska försakelser icke hade blifvit ett föremål för verldens undran; — vidare e förfallen statsskuld på inemot en milliard, som den afgångna styrelsen lemnat i arf åt republikens första månader; — vidare denlj allmänna brytningen i handel och näringar på Eu-. ropas fasta land så väl som i England, sammanträffande med den politiska brytningen i Frankrike; — vidare den ofantliga sammanhopningen af jernvägsaktier och andra framtidsvalutor, oafytterliga på samma gång i bankirernas och andra innehafvares händer; slutligen inbillninoger, som alltid öfverskrider verkligheten under politiska skakningar eller social förskräckelse; :— allt tillsammans hade uttorkat de arbetande kapitaler, undangömt det skiljemynt och inställt de arbetstillfällen, som annars voro tillräckliga för 35 millioner menniskor. Här måste under väntningstiden skaffas råd — eller också hade republiken brustit i alla sina grundfästen, svikit alla stDa löften om bjelp. Finansministern kommer att!b inför er upplysa huru han mött detta försvinnande af arbetstillfällen och kredit, under förväntan att det ögonblick ändtligen skulle inträffa, då förtroendet återvände, och. med detsamma kapitalet till fabriksägarens hand, arbetslönen till arbetarens; och då hela natio ens insigter och förmåga skulle förena sig att motväga alla svårigheter. ( -—-o0086q äKÅ me m eds m me mor I RES d t d s a s ) 0 1