Den 4 var inqvarteriog reqvirerad i Aarhus för 4000 man tyska trupper. Pa Fyen samlas allt flera truppmassor, delsl fsåa A!s, dels från Jylland, nemligen det till Wedells kår hörande artilleri. Från Sönderborg erfar man, att da danska nedskjutit Dyb-! bel qvarn och att: en af fienderne uppkastad förskanskning blet totalt ödelagd i samma ögonblex den första ksnonen der skulle anbringar. i Frezatten Gefin har ankommit till Elbemyaningen och gifvit vidkommandsa tillkänna, att den ämnar uppbringa alla tyska skepp. — Fregatten Havfruen ligger på Svinemyndes redd och blokerar staii nen, så att ej en båt kommer der fram. Tretton skepp, de flesta engelska, ha blifvit afvisade och ankrat på redden. Palais-förvaltaren Christensen; som vid konungens i Peenssen vistande i Köpenhamn af konusgen erhöll en gulddos:, har aflemnat densamma för alt borispelas, och skall ickomsten anvandas till de failne dinskars enkor och barn. FRANKRIKE. Provisoriska styrelsen hade utfårdat ett -omständligt ceremoniel för öppnandet af Nationalförsamlingen den 4 Maj, fullmakternss granskning, försarnlingens definitiva konstituerande, valst af president och sekreterare va. m. Det bastår af ej mindra än 94 särskilda artiklar; men för dem som ej sjalva delisga i ceremonien, eler öga tillfälle att åskåda den, äro de 3 sista artiklarne da endr af nigoa mäirkvärdighet. Eaol:gt den 22:1ra sku!le den nyvalde pres:denten uppstå och yltrå: Folkets ombu! I den enda oc odelbara republikens namn, är Natiopalförsamlingen dfinuft kopstiturrad. Lefve republiken!s Enligt den 23 och 24 skulle provisoriska styrel:ens proiident sedan begära ordet, oc i ett tal red göra för samhälles ställning dea 24 F.b-uari och ru, samt öfverlemna åt folkets ombud den mynhshet, som styrelsen genom folkets ecklamaiion emoitagit, hvarefter hvar minister skulle redovisa för sitt depariements åtgirder intill dagen ör Natiohalförsamlingens öppnande. Lamariines svar till Förenta Staterna? sändcebud, som först iband de i Psris befintliga diponaterna, kom att lyckönska den nya republiken, har väl förut varit i utdrag infördt i Aftonblidet, men vi öro nu i tillfälle att meddela det fullständigt. Det lyder som följer: Provisoriska styrelsen har anfört: ott mig att i närvarande ögonblick, på dess vägnar, -mottaga från er hand det första erkännandet af franska republiken. Frankrike var det land, som först ibland alla sndra,. erkände oberoendet hos z2merikanska republiken; — den tiden u g, svag och alltjemnt besrid?, men som under det fruktbara inflytandet af sin demokratiska härkoms, var bestämd att inom ett hslft århundrade uppvöxa till inemot omfånget af en hel verldsde!. Genom Försynens vedergällande rätivisa har det blifvit beskardt åt dea mnordamerikanska republiken att först erkäona den nya franska, och att sålunda sätta sin underskrift främst på franska demokratiens födelscattes. Denna bekräftelsa skall bringa vår repubiix lycka. Förkunna alla medborgare att, oaktadt den oro och den förlägenhet, som äro oskilj:ktiga från en sådan brytaing — från en styrelses fall och skapelsen af hel: olikartade samfundsiorättningar — rån en så stor omflyttning af föremål och personer, — skänker oss allt den vistheten at edra medborgares välönskningar för Frankrise skola gå ifolibordan, och att republiken skall framgå stor och stark ur våra svaga händer, för att ännu starkare och större öfvergå i hela nationens händer. Hvad som förlånar oss denna visshet är att Franska folket nu mera mognat för sitt samhällsskick. Det som för femtiofem år sedan endast var en id bos mnationons öfverlägsna män, har ölvergått i kela folke:s föreställningssätt och vanor, ut:n undantag. Den republik det önskar sig, är den, som j sjelfve grundsede: en framåtskridande republik, men bevarande ideerna om äganderätt, elöjdflit, handel ärlighet, och frihet, jemte medborgarnes moraliska cch religiösa känslor. Det är en republik, hvars första lefnadsyttring var ädelmodets oceh broderligheten:; son krossade himdens och den politiska öfverdrifiens makt; som förzunn de fred, och som, i stället att .på sin fanr teckna da olycksbringande orden rot och förföljelse, ditskref dödsstraffers afskaffande och folkens förbrödring. Dessa grundsatser, antagna — som de skoa blifva — af natiomlörsamlingen, bekräftade genom det kelas omoståndliga makt — till hvars frivilliga värn hvar medborgare framträd, på stt nisjelf sett, — Lvilken bildar en kraftfull enbet inoa styrelsen, :koa göra Franska republiken till den Nordamerikan.kas ärorika frände; och det skall sägas on Fran-ka folket och de Förenta Staternas, hvad en man, dyrbar för dem bagge, en gång yitrsde — ati de äro d2 begge verldsdelarnes republiker. De känslor aftillgifvenhet och tacksamhet, som Franska folket återförklarar tll Förenta Staternas styrelse cch medborgare, skall jag för er utirycsa med ett enda ord — hs hvar Fransnen slår för Nordamerikanerna ssmma bjerta som Lafayettes. Courrier du Bas-Rhin af den 30 berättar att H eter, Hersan och Lommel, de tre bulvudmännen uti centratkommi:ten för de republikanska tyska stridstrafterna, anropat Frenkrikes mensilighet och beskydd, på det att deras sprängda detschementer må konna draga sig tillbaka på fransk botten och nedlägga vapen. — Paris den 2 Maj. Det är ej möjligt att förr