Den 4 var inqvarteriog reqvirerad i Aarhus
för 4000 man tyska trupper.
Pa Fyen samlas allt flera truppmassor, delsl
fsåa A!s, dels från Jylland, nemligen det till
Wedells kår hörande artilleri. Från Sönder-
borg erfar man, att da danska nedskjutit Dyb-!
bel qvarn och att: en af fienderne uppkastad
förskanskning blet totalt ödelagd i samma ö-
gonblex den första ksnonen der skulle an-
bringar. i
Frezatten Gefin har ankommit till Elbe-
myaningen och gifvit vidkommandsa tillkänna,
att den ämnar uppbringa alla tyska skepp. —
Fregatten Havfruen ligger på Svinemyndes redd
och blokerar staii nen, så att ej en båt kom-
mer der fram. Tretton skepp, de flesta engel-
ska, ha blifvit afvisade och ankrat på redden.
Palais-förvaltaren Christensen; som vid ko-
nungens i Peenssen vistande i Köpenhamn af
konusgen erhöll en gulddos:, har aflemnat den-
samma för alt borispelas, och skall ickomsten
anvandas till de failne dinskars enkor och barn.
FRANKRIKE.
Provisoriska styrelsen hade utfårdat ett -om-
ständligt ceremoniel för öppnandet af National-
församlingen den 4 Maj, fullmakternss gransk-
ning, försarnlingens definitiva konstituerande, va-
lst af president och sekreterare va. m. Det
bastår af ej mindra än 94 särskilda artiklar; men
för dem som ej sjalva delisga i ceremonien,
eler öga tillfälle att åskåda den, äro de 3 sista
artiklarne da endr af nigoa mäirkvärdighet.
Eaol:gt den 22:1ra sku!le den nyvalde pres:den-
ten uppstå och yltrå: Folkets ombu! I den
enda oc odelbara republikens namn, är Natio-
palförsamlingen dfinuft kopstiturrad. Lefve
republiken!s Enligt den 23 och 24 skulle pro-
visoriska styrel:ens proiident sedan begära or-
det, oc i ett tal red göra för samhälles ställ-
ning dea 24 F.b-uari och ru, samt öfverlemna
åt folkets ombud den mynhshet, som styrel-
sen genom folkets ecklamaiion emoitagit, hvar-
efter hvar minister skulle redovisa för sitt de-
pariements åtgirder intill dagen ör Natiohal-
församlingens öppnande.
Lamariines svar till Förenta Staterna? sän-
dcebud, som först iband de i Psris befintliga
diponaterna, kom att lyckönska den nya re-
publiken, har väl förut varit i utdrag infördt
i Aftonblidet, men vi öro nu i tillfälle att
meddela det fullständigt. Det lyder som följer:
Provisoriska styrelsen har anfört: ott mig att
i närvarande ögonblick, på dess vägnar, -mot-
taga från er hand det första erkännandet af
franska republiken. Frankrike var det land,
som först ibland alla sndra,. erkände oberoen-
det hos z2merikanska republiken; — den tiden
u g, svag och alltjemnt besrid?, men som under
det fruktbara inflytandet af sin demokratiska
härkoms, var bestämd att inom ett hslft år-
hundrade uppvöxa till inemot omfånget af en
hel verldsde!. Genom Försynens vedergällande
rätivisa har det blifvit beskardt åt dea mnord-
amerikanska republiken att först erkäona den
nya franska, och att sålunda sätta sin under-
skrift främst på franska demokratiens födelsc-
attes. Denna bekräftelsa skall bringa vår re-
pubiix lycka. Förkunna alla medborgare att,
oaktadt den oro och den förlägenhet, som äro
oskilj:ktiga från en sådan brytaing — från en
styrelses fall och skapelsen af hel: olikartade sam-
fundsiorättningar — rån en så stor omflyttning af
föremål och personer, — skänker oss allt den vist-
heten at edra medborgares välönskningar för
Frankrise skola gå ifolibordan, och att republiken
skall framgå stor och stark ur våra svaga hän-
der, för att ännu starkare och större öfvergå i
hela nationens händer. Hvad som förlånar oss
denna visshet är att Franska folket nu mera
mognat för sitt samhällsskick. Det som för
femtiofem år sedan endast var en id bos mna-
tionons öfverlägsna män, har ölvergått i kela
folke:s föreställningssätt och vanor, ut:n un-
dantag. Den republik det önskar sig, är den,
som j sjelfve grundsede: en framåtskridande re-
publik, men bevarande ideerna om äganderätt,
elöjdflit, handel ärlighet, och frihet, jemte med-
borgarnes moraliska cch religiösa känslor. Det
är en republik, hvars första lefnadsyttring var
ädelmodets oceh broderligheten:; son krossade
himdens och den politiska öfverdrifiens makt;
som förzunn de fred, och som, i stället att .på
sin fanr teckna da olycksbringande orden rot
och förföljelse, ditskref dödsstraffers afskaffan-
de och folkens förbrödring. Dessa grundsat-
ser, antagna — som de skoa blifva — af na-
tiomlörsamlingen, bekräftade genom det kelas
omoståndliga makt — till hvars frivilliga värn
hvar medborgare framträd, på stt nisjelf sett,
— Lvilken bildar en kraftfull enbet inoa sty-
relsen, :koa göra Franska republiken till den
Nordamerikan.kas ärorika frände; och det skall
sägas on Fran-ka folket och de Förenta Sta-
ternas, hvad en man, dyrbar för dem bagge, en
gång yitrsde — ati de äro d2 begge verlds-
delarnes republiker. De känslor aftillgifvenhet
och tacksamhet, som Franska folket återförkla-
rar tll Förenta Staternas styrelse cch medbor-
gare, skall jag för er utirycsa med ett enda
ord — hs hvar Fransnen slår för Nordame-
rikanerna ssmma bjerta som Lafayettes.
Courrier du Bas-Rhin af den 30 berättar
att H eter, Hersan och Lommel, de tre bul-
vudmännen uti centratkommi:ten för de re-
publikanska tyska stridstrafterna, anropat Frenk-
rikes mensilighet och beskydd, på det att de-
ras sprängda detschementer må konna draga sig
tillbaka på fransk botten och nedlägga vapen.
— Paris den 2 Maj. Det är ej möjligt att förr