deles vid anslagstrågor, vara berättigad till större inflytande. Hr H. talade om koncessioner, som den större förmögenheten nu gör, och hvilka borde bemötas med motsvarande koncessioner. Emot dessa invändningar uppträdde flere, men lyckligast ryttmästaren Tersmeden. Hr T. visade att förmögenheten här icke gjort några koncessioner, och således icke har rätt att fordra några, allraminst sådane som skulle vara alldeles obehöriga. Hvad statsanslag beträffar, och dertill erforderliga skattebidrag, så är den personliga skyddsafgiften absolut lika för alla, såväl rike som mindre bemedlade, och häraf kan således icke rikedomen taga sig den ringaste anledning att fordra större inflytande; men äfven förmögenhetsafgift — skyddsafgift för egendom — är lika för mer och mindre bemedlade, eller en viss procent af förmögenhet eller inkomst, den hvar och en erlägger efter en för alla lika norm. Den förmögnare kan således äfven här icke fiona någon giltig anledning att begära större inflytande än han äger. Då alla deltaga lika och efter enahanda grunder i statsutgifterna, och den mindre bemedlade derjemte vanligast har mera svårt än den rikare att afstå en viss andel af sin årsinkomst; så har man af det föreslagne röstberäkningssättet per capita och genom elektorer visst inga vådor i anslagsväg att befara. Hr T. yttrade sig utmärkt väl, rakt på saken och med en värma som slog an på alla närvarande, hvilkas bifall gaf sig högt tillkänna. Också mötte hr Heykenskölds framställning ett så allmänt ogillande att ingen proposition på bifall eller afslag behöfde göras.n Nerikes tre deputerade afreste i går med ångfartyget Örebro. Oaktadt det icke kan sägas hafva varit mer än en dag för erhållande af underskrifter, var potitionea försedd med ej mindre än 6 till 700 underskrifter af fastighetsegare, ståndspersoner, embetsoch tjänstemän o. sg, v. Så hade, t. ex., en vid sammankomsten närvarande medtagit ett par listor till sitt har, och dessa listor inzommo redan i måndags med påteckning af nära nog alla fastighetsägare der i orten (Kumla och Halsbergs socknar). Från Kihls, Ekers, Almby, Wiby, Hardemo, Edsbergs och Hackvads socknar hafva äfven petitioner ingått mad talrika underskrifter af både bönder och ståndspersoner. Från and:a delar af länet hafva listor ännu ej hunnit inkomma; men säkert skulle, inom få dagar, flsra tusen rospektabla underskrifter kunnat erhållas. Om härmed jemföres, att den, af reservanterna utfärdade inbjudning — B3gglistan, säsom den från Upsala fått namn — 1 fulla fjorton dagar varit lika tillgänglig för påteckning, men derunder erhållit endast summa en underskrift, så torde opinionen inom orten kunna anses nog tydligt uttalad. Ibland de vid banketten hållna tal meddela vi här det, som höll: af assessor Dahlgren vid propanerandet af stålen för representationsreformen: M. Her! Dot är frågan om en förbättrad folkrepresentation, som här sammanfört oss. Alla äre vi öfvertygade om nödvändigheten af svenska representationens ombildning: alla äre vi villige att verka för en sådan och, såsom jag hoppas, i hufvudsak ens? om de grunder, hvarpå densamma bör byggas. Jag anhåller derföre, att få föreslå en skål för framgången af våra och liktänkande landsmäns bemödanden härutinnan; en skål! för en på laglig väg medelst öfvertygelsens och sanniogens makt vunnen, önsklig förnyelse af vårt samhällsskick. I tider af lugn och stillhet kan, måhända, den enskilde medborgaren, utan att bryta mot sin medborgerliga pligt, undandraga sig från deltagande i politiska meningsstrider, stilla gå sin väg fram, utan att i stora angelägenheter uttala en eger öfvertygelse eller strida derföre; men hvad som i lugna tider möjligen kan vara tillåtligt, det blir i stormiga tider feghet och sjelfviskhet. Då politiska stormar uppröra verlden, då starka brytningar inträda, då staterna äro inbegripna i en ombildningsoch föryngringsprocess, på hvars lyckliga utgång deras vara eller icke vara beror, då det gäller sirid för fosterlandets heligaste angelägenheter; då är det hvarje medborgares pligt att redligt söka och med mannamod intaga sin plats i striden. Det är endast så stormen kan besvärjas, frid framgå ur striden, och ur det murkna, sönderfallande gamla, uppstå en ny statsorganism, ung och kraftig. Ett tidskifta, måhända det märkligaste i verldshistorien, har inträdt. Throner ramla och folken stå upp till förvamdling,. Hela Europa är i jäsning, i en ombildnipgsprocess, hvars slut och följder väl knappast den mest fjerrskådande politiske siare kan förutsäga. I sådana tider kan ingen stat isolera sig från de andra. Afven vårt fädernesland är inne uti den allmänna rörelsen, och nu, om någonsin, behöfver det alla sina söners förenade krafter, om vi eljest skole se det snart och utan brytningar utveckla sig och framgå föryngradt och med friska krafter. Alltså enighet och sammanhållning, kraft och öppenhet! Må allt småsinne bortdö och hvar och en på fäderneslandets altare offra alla fåfängans och egenkärlekens små enskilda tycken, för att i samverkan med liktänkande sträfva till det gemensamma målet! Och må hvar och en bära aktning för andras ärliga öfvertygelse, redligt sträfva för fäderneslandets väl, utan bitterhet mot dem som kunna hysa olika meningar om vägarne till detta stora mål! Man kan nog tå fiender att bekämpa, utan att söka dem bland bröder och landsmän, och mot villomeningar äro sanningens och den lugna bevisningens vapen de mest kraftiga.n Menskor finnas som se spöken midt på Jjusa dagen och tala om vådorna af en långt utsträckt valrätt; vådor som i verkligheten icke finnas. Dessa äro mer att beklaga än att klandra. De förespegla lärdomens, bildningens och förmögenhetens möjliga förtryck under den råa massan, och glömma att det bästa värn mot sådan fara just är, att göra staten till hvad den bör bara: en uppfostrings:, en vexelundervisningsanstalt i stor skala. Den lärdom, bildning, förmögenhet, som framträder fruktbringande i lifvet, den kommer aldrig att sakna förtroende, och skall alltid, just på grund af detta allmänna förtroende, förvärfva ökadt inflytande i samma mån hela folket mer och mer får deltaga i ledningen af statens angelägenheter, samt mer och mer sättes i stånd att bemärka och för det allmänna bästa tillgodogöra dessa skatter. Om åter lärdom, bildning, rikedom antingen rent af skrinläggas, eller blott användas för egna pjutningar; så äro de ej värde något inflytande i statens värf. En af våra största skalder har, i ett af sina odödliga qväden, skildrat en dag ur Sveas framtid, sidan han profetiskt sett den, en dag då fosterlandets söner vunnit seger öfver inre och yttre fiender, då svärdet förvandlas till lia, då Sveas rykte nyfödt går genom verlden och då: upp till statens nya tempel tåga ej skilda stånd, men blott ett brödrafolk, Det ligger aska öfver afundslåga, och tvedrägt faller för sin egen dolk. Ren som en stjerna blickar Religionen, och lag och frihet hålla vakt kring Thronen.p Må vi enige, och starke genom vår enighet, redligt sträfva att göra Siarens syn till verklighet; mAh ml akbala Zuma vumnnlafaoa Jun Jaa 29 Mussie n 90 AA me Arn MM ov AA —MÅ -er AA AA AR DD RR MR Kr AR MR AA MM mn MM AA MR MM FANA AA P—hh FA -— 0 mm Oo ja AA an -— AA 3 pp AA —R ÖS mm PP AH Nr — Lt AA MM — MAN UNT M LD RM et jan BB -—RR AA AM rr rr B AA MM M DI VM BRM AA mr pr MR —FF AA BB AA RA RR Ö AR I LDL. Hh mm P MM -——