deles vid anslagstrågor, vara berättigad till större
inflytande. Hr H. talade om koncessioner, som
den större förmögenheten nu gör, och hvilka borde
bemötas med motsvarande koncessioner. Emot dessa
invändningar uppträdde flere, men lyckligast ryttmä-
staren Tersmeden. Hr T. visade att förmögenheten
här icke gjort några koncessioner, och således icke
har rätt att fordra några, allraminst sådane som
skulle vara alldeles obehöriga. Hvad statsanslag be-
träffar, och dertill erforderliga skattebidrag, så är
den personliga skyddsafgiften absolut lika för alla,
såväl rike som mindre bemedlade, och häraf kan
således icke rikedomen taga sig den ringaste anled-
ning att fordra större inflytande; men äfven förmö-
genhetsafgift — skyddsafgift för egendom — är lika
för mer och mindre bemedlade, eller en viss pro-
cent af förmögenhet eller inkomst, den hvar och
en erlägger efter en för alla lika norm. Den för-
mögnare kan således äfven här icke fiona någon
giltig anledning att begära större inflytande än han
äger. Då alla deltaga lika och efter enahanda grun-
der i statsutgifterna, och den mindre bemedlade
derjemte vanligast har mera svårt än den rikare att
afstå en viss andel af sin årsinkomst; så har man
af det föreslagne röstberäkningssättet per capita och
genom elektorer visst inga vådor i anslagsväg att
befara. Hr T. yttrade sig utmärkt väl, rakt på sa-
ken och med en värma som slog an på alla närva-
rande, hvilkas bifall gaf sig högt tillkänna. Också
mötte hr Heykenskölds framställning ett så allmänt
ogillande att ingen proposition på bifall eller afslag
behöfde göras.n
Nerikes tre deputerade afreste i går med ångfar-
tyget Örebro. Oaktadt det icke kan sägas hafva
varit mer än en dag för erhållande af underskrifter,
var potitionea försedd med ej mindre än 6 till 700
underskrifter af fastighetsegare, ståndspersoner, em-
bets- och tjänstemän o. sg, v. Så hade, t. ex., en
vid sammankomsten närvarande medtagit ett par li-
stor till sitt har, och dessa listor inzommo redan i
måndags med påteckning af nära nog alla fastig-
hetsägare der i orten (Kumla och Halsbergs sock-
nar). Från Kihls, Ekers, Almby, Wiby, Hardemo,
Edsbergs och Hackvads socknar hafva äfven peti-
tioner ingått mad talrika underskrifter af både bön-
der och ståndspersoner. Från and:a delar af länet
hafva listor ännu ej hunnit inkomma; men säkert
skulle, inom få dagar, flsra tusen rospektabla under-
skrifter kunnat erhållas. Om härmed jemföres, att
den, af reservanterna utfärdade inbjudning — B3gg-
listan, säsom den från Upsala fått namn — 1 fulla
fjorton dagar varit lika tillgänglig för påteckning,
men derunder erhållit endast summa en underskrift,
så torde opinionen inom orten kunna anses nog tyd-
ligt uttalad.
Ibland de vid banketten hållna tal meddela
vi här det, som höll: af assessor Dahlgren vid
propanerandet af stålen för representationsre-
formen:
M. Her! Dot är frågan om en förbättrad folk-
representation, som här sammanfört oss. Alla äre
vi öfvertygade om nödvändigheten af svenska repre-
sentationens ombildning: alla äre vi villige att verka
för en sådan och, såsom jag hoppas, i hufvudsak
ens? om de grunder, hvarpå densamma bör byggas.
Jag anhåller derföre, att få föreslå en skål för fram-
gången af våra och liktänkande landsmäns bemö-
danden härutinnan; en skål! för en på laglig väg
medelst öfvertygelsens och sanniogens makt vunnen,
önsklig förnyelse af vårt samhällsskick.
I tider af lugn och stillhet kan, måhända, den
enskilde medborgaren, utan att bryta mot sin med-
borgerliga pligt, undandraga sig från deltagande i
politiska meningsstrider, stilla gå sin väg fram, utan
att i stora angelägenheter uttala en eger öfverty-
gelse eller strida derföre; men hvad som i lugna ti-
der möjligen kan vara tillåtligt, det blir i stormiga
tider feghet och sjelfviskhet. Då politiska stormar
uppröra verlden, då starka brytningar inträda, då
staterna äro inbegripna i en ombildnings- och för-
yngringsprocess, på hvars lyckliga utgång deras vara
eller icke vara beror, då det gäller sirid för foster-
landets heligaste angelägenheter; då är det hvarje
medborgares pligt att redligt söka och med manna-
mod intaga sin plats i striden. Det är endast så
stormen kan besvärjas, frid framgå ur striden, och
ur det murkna, sönderfallande gamla, uppstå en ny
statsorganism, ung och kraftig.
Ett tidskifta, måhända det märkligaste i verlds-
historien, har inträdt. Throner ramla och folken
stå upp till förvamdling,. Hela Europa är i jäs-
ning, i en ombildnipgsprocess, hvars slut och följ-
der väl knappast den mest fjerrskådande politiske
siare kan förutsäga. I sådana tider kan ingen stat
isolera sig från de andra. Afven vårt fädernesland
är inne uti den allmänna rörelsen, och nu, om nå-
gonsin, behöfver det alla sina söners förenade kraf-
ter, om vi eljest skole se det snart och utan bryt-
ningar utveckla sig och framgå föryngradt och med
friska krafter. Alltså enighet och sammanhållning,
kraft och öppenhet! Må allt småsinne bortdö och
hvar och en på fäderneslandets altare offra alla få-
fängans och egenkärlekens små enskilda tycken, för
att i samverkan med liktänkande sträfva till det ge-
mensamma målet! Och må hvar och en bära akt-
ning för andras ärliga öfvertygelse, redligt sträfva
för fäderneslandets väl, utan bitterhet mot dem som
kunna hysa olika meningar om vägarne till detta
stora mål! Man kan nog tå fiender att bekämpa,
utan att söka dem bland bröder och landsmän, och
mot villomeningar äro sanningens och den lugna
bevisningens vapen de mest kraftiga.n
Menskor finnas som se spöken midt på Jjusa da-
gen och tala om vådorna af en långt utsträckt val-
rätt; vådor som i verkligheten icke finnas. Dessa
äro mer att beklaga än att klandra. De förespegla
lärdomens, bildningens och förmögenhetens möjliga
förtryck under den råa massan, och glömma att det
bästa värn mot sådan fara just är, att göra staten
till hvad den bör bara: en uppfostrings:, en vexel-
undervisningsanstalt i stor skala. Den lärdom, bild-
ning, förmögenhet, som framträder fruktbringande
i lifvet, den kommer aldrig att sakna förtroende,
och skall alltid, just på grund af detta allmänna
förtroende, förvärfva ökadt inflytande i samma mån
hela folket mer och mer får deltaga i ledningen af
statens angelägenheter, samt mer och mer sättes i
stånd att bemärka och för det allmänna bästa till-
godogöra dessa skatter. Om åter lärdom, bildning,
rikedom antingen rent af skrinläggas, eller blott
användas för egna pjutningar; så äro de ej värde
något inflytande i statens värf.
En af våra största skalder har, i ett af sina odöd-
liga qväden, skildrat en dag ur Sveas framtid, si-
dan han profetiskt sett den, en dag då fosterlandets
söner vunnit seger öfver inre och yttre fiender, då
svärdet förvandlas till lia, då Sveas rykte nyfödt
går genom verlden och då:
upp till statens nya tempel tåga
ej skilda stånd, men blott ett brödrafolk,
Det ligger aska öfver afundslåga,
och tvedrägt faller för sin egen dolk.
Ren som en stjerna blickar Religionen,
och lag och frihet hålla vakt kring Thronen.p
Må vi enige, och starke genom vår enighet, red-
ligt sträfva att göra Siarens syn till verklighet;
mAh ml akbala Zuma vumnnlafaoa Jun Jaa 29 Mussie n
90 AA me Arn MM ov AA —- MÅ -- er - AA AA AR DD RR MR Kr AR MR AA MM mn MM AA MR MM FANA AA P—- hh FA - -
-— - 0 mm Oo ja AA an
-— AA 3 pp AA —R ÖS mm PP AH Nr — Lt AA MM — MAN UNT M LD RM et jan BB -
-—- RR AA AM rr rr B AA
MM M DI
VM BRM AA mr pr MR —- FF AA BB AA RA RR Ö AR I LDL. Hh mm P - MM -—-
—