Så ITalllt Dan ICat arv ULVUI VlUlSLtIFatlUut vUTHUut, tl ler ock i behörig ordning styrker sådant förfall, som allmän lag godkänner. I dessa bändelser må han: till valförsätteren insända valsedel, innefattande ; aamn å den eiler de personer, på hvilken eller hvil-, ka han röstsr. ! 6 44. Ej blott de röstberättigade på landet vidl. val till elektorer, med de undantag, som enligt! nästförestående kunna ega rum, utan ock elek-! torerna vid val till riksdagsmän i andra kammaren, skola afgifva sina röster muntligen och öppet. Valsedel, som frånvarande röstberättigad vid vall: fill elektorer enligt förestående Y låter a0lemna, bör, för att anses gällande, vara af domaren i orten,l. församlingens kyrkoherde eller anpan embetsmyndighet till riktigheten bestyrkt. 45. Inom afdelningen för omedelbara val på ! landet till riksdagsmän i andra kammaren, äfven-t som vid dylika val i städerna, skall omröstning4 ske medelst slutna sedlar. 6 Valberättigad i stad bör utanpå den valsedel, som l tull valförrättaren aflemnas, hafva antecknat detl, röstetal, ban afgifver, för att med det i röstlängden upptagna jemföras. i Då valberättigad frånvarande sin rösträtt vid ome-, deibart riksdagsmannaval begagnar, bör valsedeln i aflemnas i försegladt omslag, försedt med tydligl, och af honom sje!f undertecknad, så lydande på-, skrift: N. N. röst till riksdogmannaval i N. N., hvilken påskrift dessutom skall vara af domaren i erten, församlingens kyrkoherde eller annan embetsmyndighet till riktigheten bestyrkt. S 46. Vid alla val för Ullsättandet af riksdagsmän i andra kammaren skall den anses vald, som de flesta rösterna undfått. Falla rösterna till högsta antal lika på två eller flere, afgöres valet dem! -emellan genom lottning, som genast anställes. g 47. Till den valnämnd, som har att verkställa riksdagsmannaval till första kammaren, skola i hvarje länsdistrikt de begge valberättigade afdel-! ningarne på landet utse, inom hvilkendera afdelningen som helst, hvar sina tolf ledamöter, och den eller de stöder inom länet, som bafva egen! jurisdiktion, bland dessa städers innevånare sex ledamöter, om folkmängden i länets städer utgör minst 6.000, och tre, om den ej deitill uppgår. Derest ej inom länet finnes stad med egen jurisdiktion, inskränkes antalet i nämnden till de tjugufyra, som landets valberättigade bafva att utse. Nämndens ledamöter väljas på enahanda sätt, som till riksdagsmannaval för andra kammaren är föreskrifvet, med iakttagande likväl, för ståderna, af den skiljaktiga distriktindelniog, som i vissa fall: kan ega rum. Valprotokollerna, ej mindre för städerna än för de begge afdelningarna på landet, insändas till konungens befallningshafvande, som, sedan utrönt blifvit, hvilka inom hvartdera valkollegium till ledamöter i nämnden äro utsedde, bör vederbörande sådant behörigen kungöra. g 48. Stockholms stads riksdagsmän i första kammaren utses genom en valnämnd af 48 personer, af hvilka stadens särskilda valkretsar hafva att bland stadens invånare utse hvardera lika antal. 49. Ledamöterne af de valnämnder, som i nästförestående SS omförmälas, qvarstå i sin befattning: under tre år och böra sålunda äfven återbesätta de ledigheter i Första Kammaren, som under tiden genom dödsfall eller annan anledning kunna uppstå. ! De ledigteter i valnämnderna, som genom dödsfall eller annorledes under de stadgade tre åren in: träffa, skola för återstoden af den tid, som de af-. ngne ledamöterne egt att befattningen innehafva, fyllas genom suppleanter, hvilka vid det tillfälle, då de ordinarie ledamöterne utses, böra till en trediedel af dessas antal väljas på sätt, som för dem är, föreskrifvet; börande suppleanter jemväl inträda i, ordinarie ledamots befattning vid dennes laga förfall. Varder ledamot af nämnd till riksdagsman utsedd, upphör han att vara ledamot af nämnden. 8 50. Då val till ledamot i Första Kammaren bör anställas, skall valovämnden, på Konupogens Be-! fallningshafvandes kallelse, i residensstaden sammanträda. Vid valförrättningen förer den af nämndens. ledamöter ordet, som dertill af nämnden utses. S 351. Ledamöterne i valnämnd skola rösta med! slutna sedlar och ega hvardera lika röst. — Då valnämnd har att vid samma tillfälle tillsätta flera! riksdagsmän, röstas för hela antalet på en gång. — En hvar, på hvilken vid första omröstningen flere än två tredjedelar af nämndens samtlige ledamöter röstat, skall anses vara till riksdagsman vald. — Vinner icke det antal, som bör tillsättas, sådan röstpluraitet, skall icke desto mindre den, på hvilken mera än hälften af nämndens närvarande ledamöter: röstat, anses utsedd, så vida han innehafver någon af de i 31 S mom. 1—5 föreskrifna valbarhetsegenskaper, likvä!, hvad de i mom. 5 omnämnda personer angår, med der stadgad inskränkning i afseende på antalet. — Har vid denna första omröstning, hvarken på ena eller andra sättet, det antal, som bör! väljas, blifvit till fullo tillsatt, skall för återstoden af detta antal ånyo omröstas, hvarvid de i mom. 4—3 af 31 förekommande valbarhetsbestämmelser skola lända till efterrättelse. — Den, på hvilken vid denna andra omröstning, mera än hälften af nämndens närvarande ledamöter röstar, är till riksdagsman vald. Varda åter rösterna så delade mel-! lan flera personer, att icke sådan pluralitet vinnes, skall för tillsättning af hvarje i Första Kammaren ännu ledig riksdagsmannaplats den, som undfått de festa rösterna, blifva föremål för ny omröstning. Vinner denna icke heller då sådan pluralitet, s:all den, som näst honom erhållit flesta rösterna, underkastas enahanda omröstning, cch, i händelse af lika utgång för denne, de öfrige som röster undfått, hvar efter annan, i den ordning flertalet af röster på dem fallit. — Inträffår den händelse, att två eller flera personer, öfver hvilka röstas bör, undfått lika röstetal, skall först votering företagas om den ordning, hvaruti de böra till omröstning framställas. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl in;en hafva erhållit ofvan föreskrifne pluralitet, bör slutlig omröstning anställas öfver alla dem, som vid den andra omröstningen blifvit satte i fråga; och skall den, som då erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald. 6 52. Det valdistrikt, som har blott en ledamot i första kammeren, skall anställa nytt val hvart 9 år eller näst före hvar 3:e lagtima riksdag; det, som har fvå ledamöter, skall välja ånyo till två lagtima riksdagar af tre; det som har tre ledamöter, skall välja å nyo hvart 3:s år eller en ledamot till hvar lagtima rikedag; det som har fyra ledamöter, skall välja en ledamot till hvardera af två lagtima riksdagar och 2 ledamöter till den 5:2 0. 8. V. Om genom dödsfall eller annorledes ledighet särskildt inträffar, skall den för återstoden af den tid; som den afgångne riksdagsmennen: egt att befattningen innehafva,-fyllas genom val af det distrikt, som vederbör. Första kammarens ledamöter skola utöfva denna deras befattning äfven å urtima riksdagar, som inträffa under den tid, för hvilken de blifvit valde. 53. Hos konungen göres af riksförsamlingen vid hvarje riksdågs slut anmälan öm de ledigheter 1 första kammaren, som skola till påföljande riksdag genom val fyllås, till följd hvaraf :konungen 4illatändigar dase hafallningcehafvuanda I länan noch 4 I