af silfver, emligt myntordningen af den 9 Moj 1835, så att alla mynten blifva 19-lödiga, eller in-4 nehålla 3 delar fint silfver mot 4 del koppar, silfret!! till den i nämada förordning bestämda vigt, under förbehåll af deri tillåtna afvikelser eller så kallade! remedia, nemligen: I 4 st. å 4 rdr silfver eller 4 riksdaler — 400) penning — 2, rdr bko — 4 rdr rgs. 4 st. å !V, rdr silfver eller 2 riksdaler 2001 penning — 4!V, rdr bko — 2 rår rg. A st. å , rdr silfver eller 4 riksdaler 400 penning — 4, rdr eller 32 sk. bio — 4 rår rgs. 4 st. å !, rdr silver eller !, riksdaler — 39 penning — !, rdr eller 46 sk. bio — 924 su. rgs. 4 st. å !V,, rdr silfver eller !V, riksdaler — 25 penning — !; rdr eller 8 sk. bko — 42 sk, rgs; blifvende alltså de två minsta silfvermynten i värde lika med 46 och 8 sk. bko eller 24 och 12 sk. riksgälds; samt al koppar: 4 st. å 40 pesniog, som utmyntas efter 600 riksdaler per skopp. koppar, stapeist. vigt och i värde moisvara 3 sk. 2V; rst bko — 4 sk. 9:, rst rgs. 4 st. å 5 ponning, som utmyntas efter 500 Ti da!er och i värde motsvara 4 sk. 7!; rst bko — 2 Sä. 4V; rst rge. 4 st. å 2 penning, som utmyatas efter 400 Tiksdaler och i värde motsvara 7!7,, rst bko 44!?,, rst rgs. 4 st. å 4 penning, som utmyntas efter 400 riksdaler och i värde motsvara 3:!., rst bio — B!V,, rst rgs. 4 st. å !, peBniong, som utmyntas efter 400 r daler och i värde motsvara 4:.; rst bko — 2 rst rgs; kommande sålunda de n det minsta behandlas i rå s att i värda nära motsvara ö, 2., 4, V, och !V,sk. riksg., och till storleken blifva ua fårligen lika med de nu präglade kopparmynten ä 2, 4 och ; sk. banko; att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att å det silfvermynt, som bädanefter kommer at: präglas, må utsättas: 4 specio 4 rår kopparmynten, af hvilka ; Säsom V,, penning, å mynt, motsvarande 4 rdr silfver å dito , 2 2 p å dito 1. 17 4 D å dito Us PD 50 penning å dito Ye OD 25 penning; att, I sammanhang med besutst om det nya kopparmyntets prägliog, bör, i öfverensstämmelse med nu gällande stadgande, förklaras, att ingen är pligtig i betalning eller vexling, på en gång, i sådant mynt emottaga mera, än en riksdaler; att det nya räknesättet må träda i verkställighet från och med den dag, som af Kongl. Maj:t, genom minst sex månader förut utfärdad kungörelse, i nåder bestämmes; samt att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes dels Jåta, inom nämnda tidpunkt, iekttaga alla de förberedande åtgärder, som af Kongl. Maj:t bero, och dels, i sammanhang med beslutet rörande det nya räknesystemets verkställighet, meddela sådana föreskrifter, hvarigenom misstag och oredor, i följd af räkneeahetens benämning, må vid transaktioner enskilda emellan förebyggas. Förbehållande sig utskottet att, sedan sig visat, om det af utskottst nu föreslagna myntsystem varder af Rikets Ständer gilladt, få inkomma med serskiidt yttrande, huruvida och hvilken förändring af ordalydelsen i lagarne, angående myntbestämningen och för Rikets Ständers bank af den 1 Mars 1850, må vara af behof påkallad. Flera reservationer hafva blifvit anmälde; ibland hvilka vi ansa ogs böra fästa upsmäirksamheten på den följande utaf biskop Agardh: Jag skulle icke hafva belastat detta betänkande med en reservation, om icze de otaliza anmärkningarna, som blifvit i riksstånden gjorda emot utskottets förra betänkande, ådagalagt en ganska allmän tvekan vid dess antagande äfven hos dem, som önskade decimalsystemet. Anmärkniogarna hafva vid: denna riksdag icke så mycket vändt sig emot decimalsystemet i allmänhet, som fastmera angått det förmånligaste sättet att använda decimalsystemet. Detta har äfven gjort, att inom utskottet, der äfven öfvertygelsen om decimalsystemets företräden varit den rådande, nödvändighetea af en revision at hela förslaget i sammanhang med den förut antagna förärdringen af mått, mål och vigt blifvit så allmänt insadd, att frågan derom såsom kontraproposition föll endast med en rösts pluralitet. Under sådana förhållanden är det minoritetens skyldighet att med större fullständighet framlägga grunderna för dess mening, än som annars skulle hafva ansetts vara tillbörligt. Så väl den förut antagna förändringen af mått, mål och vigt, som den nu af utskottet tillstyrkta förändringen i myntindelningarna, är byggd på alldeles felaktiga grunder, och det i två afseenden: först i afseende på reduktionen af de gamla räkneenheterna och deras afdelningar till de nya, för det andra i afseende på dessas förhållande till andra länders och reduktionen dem emellan. 4:0 I afseende på våra egna rätneindelningar. Doat nya förslaget antager en större räkneenhet för mått, mål, vigt och mynt och indelar den i 100delar, hvarigenom det gamla systemets räkneenhetsdelar, som äro 48 eller 32, eller 20, eller 42-delar,