af silfver, emligt myntordningen af den 9 Moj
1835, så att alla mynten blifva 19-lödiga, eller in-4
nehålla 3 delar fint silfver mot 4 del koppar, silfret!!
till den i nämada förordning bestämda vigt, under
förbehåll af deri tillåtna afvikelser eller så kallade!
remedia, nemligen: I
4 st. å 4 rdr silfver eller 4 riksdaler — 400)
penning — 2, rdr bko — 4 rdr rgs.
4 st. å !V, rdr silfver eller 2 riksdaler 2001
penning — 4!V, rdr bko — 2 rår rg.
A st. å , rdr silfver eller 4 riksdaler 400
penning — 4, rdr eller 32 sk. bio — 4 rår rgs.
4 st. å !, rdr silver eller !, riksdaler — 39
penning — !, rdr eller 46 sk. bio — 924 su. rgs.
4 st. å !V,, rdr silfver eller !V, riksdaler — 25
penning — !; rdr eller 8 sk. bko — 42 sk, rgs;
blifvende alltså de två minsta silfvermynten i värde
lika med 46 och 8 sk. bko eller 24 och 12 sk. riks-
gälds;
samt al koppar:
4 st. å 40 pesniog, som utmyntas efter 600 riks-
daler per skopp. koppar, stapeist. vigt och i värde
moisvara 3 sk. 2V; rst bko — 4 sk. 9:, rst rgs.
4 st. å 5 ponning, som utmyntas efter 500 Ti
da!er och i värde motsvara 4 sk. 7!; rst bko — 2
Sä. 4V; rst rge.
4 st. å 2 penning, som utmyatas efter 400 Tiks-
daler och i värde motsvara 7!7,, rst bko 44!?,,
rst rgs.
4 st. å 4 penning, som utmyntas efter 400 riks-
daler och i värde motsvara 3:!., rst bio — B!V,,
rst rgs.
4 st. å !, peBniong, som utmyntas efter 400 r
daler och i värde motsvara 4:.; rst bko — 2
rst rgs;
kommande sålunda de n
det minsta behandlas i rå s
att i värda nära motsvara ö, 2., 4, V, och !V,sk.
riksg., och till storleken blifva ua fårligen lika med
de nu präglade kopparmynten ä 2, 4 och ; sk.
banko;
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i un-
derdånighet anhålla, att å det silfvermynt, som bä-
danefter kommer at: präglas, må utsättas:
4 specio 4 rår
kopparmynten, af hvilka
; Säsom V,, penning,
å mynt, motsvarande 4 rdr silfver
å dito , 2 2 p
å dito 1. 17 4 D
å dito Us PD 50 penning
å dito Ye OD 25 penning;
att, I sammanhang med besutst om det nya kop-
parmyntets prägliog, bör, i öfverensstämmelse med
nu gällande stadgande, förklaras, att ingen är plig-
tig i betalning eller vexling, på en gång, i sådant
mynt emottaga mera, än en riksdaler;
att det nya räknesättet må träda i verkställighet
från och med den dag, som af Kongl. Maj:t, genom
minst sex månader förut utfärdad kungörelse, i nå-
der bestämmes;
samt att Rikets Ständer måtte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes dels Jåta, inom
nämnda tidpunkt, iekttaga alla de förberedande åt-
gärder, som af Kongl. Maj:t bero, och dels, i sam-
manhang med beslutet rörande det nya räknesyste-
mets verkställighet, meddela sådana föreskrifter, hvar-
igenom misstag och oredor, i följd af räkneeahetens
benämning, må vid transaktioner enskilda emellan
förebyggas.
Förbehållande sig utskottet att, sedan sig visat,
om det af utskottst nu föreslagna myntsystem var-
der af Rikets Ständer gilladt, få inkomma med ser-
skiidt yttrande, huruvida och hvilken förändring af
ordalydelsen i lagarne, angående myntbestämningen
och för Rikets Ständers bank af den 1 Mars 1850,
må vara af behof påkallad.
Flera reservationer hafva blifvit anmälde;
ibland hvilka vi ansa ogs böra fästa upsmäirk-
samheten på den följande utaf biskop Agardh:
Jag skulle icke hafva belastat detta betänkande
med en reservation, om icze de otaliza anmärknin-
garna, som blifvit i riksstånden gjorda emot utskot-
tets förra betänkande, ådagalagt en ganska allmän
tvekan vid dess antagande äfven hos dem, som ön-
skade decimalsystemet. Anmärkniogarna hafva vid:
denna riksdag icke så mycket vändt sig emot deci-
malsystemet i allmänhet, som fastmera angått det
förmånligaste sättet att använda decimalsystemet.
Detta har äfven gjort, att inom utskottet, der äf-
ven öfvertygelsen om decimalsystemets företräden
varit den rådande, nödvändighetea af en revision at
hela förslaget i sammanhang med den förut antagna
förärdringen af mått, mål och vigt blifvit så all-
mänt insadd, att frågan derom såsom kontrapropo-
sition föll endast med en rösts pluralitet. Under
sådana förhållanden är det minoritetens skyldighet
att med större fullständighet framlägga grunderna
för dess mening, än som annars skulle hafva ansetts
vara tillbörligt.
Så väl den förut antagna förändringen af mått,
mål och vigt, som den nu af utskottet tillstyrkta
förändringen i myntindelningarna, är byggd på all-
deles felaktiga grunder, och det i två afseenden:
först i afseende på reduktionen af de gamla räkne-
enheterna och deras afdelningar till de nya, för det
andra i afseende på dessas förhållande till andra
länders och reduktionen dem emellan.
4:0 I afseende på våra egna rätneindelningar.
Doat nya förslaget antager en större räkneenhet för
mått, mål, vigt och mynt och indelar den i 100-
delar, hvarigenom det gamla systemets räkneenhets-
delar, som äro 48 eller 32, eller 20, eller 42-delar,