valdes samfåldt, så ett borgare deltogo i valet af dej borgerskapet icke tillhörande fastighetsägarne och vice versa. I stället för att dittills dessa begge partier ständigt lågo i strid med hvarandra, sökande, hvarje för sig, vinna fördelar på det andras bekostnad, har, ssdan denna nya ändring trädt i verkställighet, en sllmän belåtenhet och endrägt varit rådande samt allt visat sig raskt gå framåt. Med detta na andragna exempel för ögonen kan jeg ej inse någon våda vara förenad med antagandet af det ifrågavsrande försleget, hvadan jag ock tillstyrker bifa!l till detsamma, ehuru jag icke derföre vili påstå, att det icke varit fördelaktigare, om det varit al an mera genomgripende beskaffenhet. He ROODIN: Hyad som under denna diskussion blifvit yttradt, har än ytterligare stedfåstat min åsigt i frågan. Jag inser nemligen icke, hvarföre valsättet i Stockholm bör vira annorlunda, än det i andra städer. För en hvar af nationens representanter måste det allmänna bösta vara högsta målet för dess headlingssätt, och, med detta för ögonen, kan det vara fullkomligt li tigt, om rep ntationsrätten utöfveas af handla elier bandtverkare, endast bebörigt afseende göres å den största rättrådighet och största sakkävnedom. Utgående från denna synppnet tillstyrker jag förslagets antagande. Hr LAGERGREN: Då jag vid förra riksdagen satie mig emot det ifrigavarande förslaget, så måste jag med skäl vara att räknas blond dem, hvilka, såsom en talare uttryckt sig, särde!ca bi till erhållande af allmänna val ej är att Hvad den nu föreslagna förändringen i a riksdagsmannaval för Stockholm beträffar, så I man med fullkomlig riktighet sagt, att cen in fattar ett försök med till ingen af den samfällda! alprincipen. Deruti är n fråga om att samäld: genom elektorer, förrätta sjelfva valet, ser till grund för valrätten Det följer af sig sjelft, att, för utöfvandet af va rätt, alltid och allestädes måste jä till grund olika qvaliGkationer, såsom af rö 3 drifvande, egpadoräit till fastighet Klassifikation kan alltså icko någonsin undvaras vid ordnande af grunderna för valrättigheten. Att meranämnde förslag afser samfällda val, är uppenbart deraf, att, då valmännen i Stockholm hittills utvalt visst antal riksdagsmän af olika klasser inom borgerskapet och magistraten, så skulle valmänren nu, enligt förslaget, äga att, utan afseende å kl!ass, utvälja samtlige riksdagsmännen för staden bland cess borgerskap och magistratspersoner. Di.tta kan jag icke anse annorlunda2, än som ett upphäfvande af klasserna och en öfvergång till allmänna val, och, då jag segt detta, har jag äfvenledes i och med detsamma förklarat mig icke kunna gilla förslaget. Hr MUREN: Jag är uti hvad jag ämnade yttra till det bufvudsakiigasts förekommen al hr I agergren, så till vida, ett jag i likhet med honom fioner ifrågavarande grundlagsändripgsförslag innefatta ett närmande till samfällda val. Vid behandlingen af förevarande fråga ber imedlteriid det märkliga förbållandet inträffat, at somlige befva satt sig emot förslaget, af den anledning, att det icke skulle afse ett närmande till samfållda val, och andra åter just derföre, att det innefatter ett dylikt närmande. I afseende härå har jag reden uttalat min enskilda öfvertygelse. Härjemte tror jag, att då, på sätt nu sker, vissa afdelningar af elckiorerne, kvar för sig, utse riksiecsmän, skråanda, partisinne och enskilda intressen göra sig mera gällande, än då, i enlighet med förstaget, samtlige elektorerne samfäldt deltaga i valet. I sednare faliet skulle otvifvelaktigt de bäst qvolficerade erhålla det vigtiga representaptkallet. Det är i sanning nu riktigt skärande, att höra personer anso sig kallade att här representera vissa enskildas eller korporationers intressen. I föå ord är min mening, att den föreslagna förändringen icke är i någon mån äfventyrlig, utan fast heldre nyttig, och att jag förthy gillar densamma. Hr TAUSON: Jeg bade visst gerna sett, at elektorsvalet för Stockholm vore annorlunda ordnadt än det för närvarande finnes, men jag anser i all fall det ifrågavarande förslaget innefatta ett steg framåt, och tillstyrker derföre bifall till detsamma Hr EMBRING: Otvifvelaktigt skola val, då de ske samfsld:, gifva ett lyckligars resultat, ön då de ske klassvis, emedan i förra faliet de väljandes tan kar och intressen bättre semrmanföras. Det är a dessa skäl hufvudsakligen, som jag förordar anta gandet af ifrågavarande förslag. Hr SCHARTAU: Det förefaller mig i sanning underligt, att så väl de ledamöter, som räkna sit sjelfve till de konservativa, d. v. s. som anses håll fast vid det gamla, som äfven mina liberala vän ner, hvi!kas lösen är att föra samhället framåt, tyc kas förena sig uti bemödandet ati bestämma ett be grepp, som är fulikomligt oriktigt, enär de vilj göra ifrågavsrande grundlagsändringsförslag till er probersten för semfållda val. Väl kan jag inse hvartåt de konservative härmed syfta, äfvensom hvac som blifvit afsadt med de förut af en annan talar omnämnda reservationerna emot Konstitutionsutskot tets vid sista riksdagen -afgifna utlåtande öfver för glaget, ty lyckades man blott genomdrifva detsam ma, och derjemte att vid det deri bestämda val sätt fästa begreppet af allmänna val, så skulle re sultaterna blifva högst fägnande för den större Te formens motståndare. Det är nemligen icke svår att förutse, att det nya valsättet, efter en gansk kort användning, skulle väcka missnöje och obelå a