förslagZtill förordning, angående tillverkning och omdestillering af bränvin, måtte hos Kongl. Maj:t underdånighet anhålla, att Kongl. Ma:jt må, vid förordningens utfärdande, stadga, det, utan rubbning af hvöd rörande terminen för redskapens omgörande är bestämdt, anstånd med förordningens ovilkorliga sfterlefnad må till den 15 Oktober 1843 varda bvarje bränvinsbrännare beviljadt, och att i sådant afseende måtte föreskrifvas: a) att hyarje bränvinsbrännare, som sig af detta anstånd vili begagna, bör till Kongl. Maj:ts befallningshavande insända, efter den 4 Maj innevarande år, vederbörligen uppgjorda mätniogsoch stämplingsbevis, till upplysning om rymden och Dbeskaffenketea af den redskap, han vill begagna; börande äfven dessa intyg innehålla uppgift om tiden, då r skapen sednast blifvit stämplad; Db) att för redskap, förfärdigad efter den 1 Maj innevarande är, eliter hvilken efter denna tid undergått sådan reparation, att ny stämpling deraf blifvit en följd, detta anstånd icke medgifves; c) att justerare må ega noga tillse och i ståmplingsbeviset upptaga, huruvida mäskvärmare innehåller rekiifikationsapparat, i hvilken händelse redskapen titl a:de klassen, enligt 4745 års förordning, skal! hänföras; d) att pannans, hattens och ångrörets till vinkela samrmas!sgda kannerymd uppmätes; och att pannans stortek till tre femtedelar af denna sammanlagda kaonerymd anses, men må ej i något fall öfverstiga 90 kennor, kokrummet oberäknadt; e) att skalen för all redskap, för hvilzen ofvannämnda austivd begagnas, må beräknas, enligt den i 148485 års förordning intagna tariff,å pannerymdsafgiften med 400 procents förböjning. I öfrigt åberopa utskotten sina bilagda förslag till förordni. gar, angående såväl tillverkning och omdestillering af bränvin, som ock försäljning och transport af bränvin, hvilka förslag till Rikets Ständers pröning öfverlemnas. E micgd recervanter hafva yttrat sig emot förslaget, men då återremiss från stånden säkert mots-, avse vi oss icke behöfva intaga något derom, hvilket utrymmet dessutom icke medgitver. — Logulskottet har i Betänkandet MM 538 afstyrkt ingifna mo ioner att skyldemän å si dong, utos syskon, må med konungens Iof få ingå äktens; sp; äfvsnsom en föreslagen föråndrinz af 2 kap. Sö cch 6 SS gitermålsbalken, hvarigeno.a besvågrade personer skulle, u:an att behöfva serskildt tillståad af konungen, få bygga äktenskap. I Beiäntander J4 36 har samma utskott afstyrkt viekie motioner om förändring af Ir gens stadgandan rörande testamenisfribeten, samt af 8 kap. jord:bolken, angåsnde rättigheten att borigifva jord, ru: eller tomt. I Batäntsndst JM 57, har samma utskott afstyrkt väckt moboa 0: tillägg i 47 kap. 4 S Ärfdab Iken, så lydande: vÄr jord ärfd med skuld, vare sig intecknad eller icke iniecknad, och har skulden sedermera af arfvingen blifvit gulden, antingen hel och hållen eller tiil nigon del, stånde honom fritt att genom testamente bortgifva ett deremoat svarande belopp, hvi!se: den, som jorden efter honom ärf ver, förlhy är pligtig att betala, innan han arfvet tillträiern. I Bankoutskottets utlåsande JE 47 angående de inom riksst nden gjorda anmirkningar vid utskottes utlitande (JM 24) öfver kongl. propositionen om jemasningar i det vid 1844—45 åreas riksdag sn agna myntsystem, föreslår uiskottet: att, med bibsbållande af det utaf Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag fattade beslut om räkneenhetens fastställande till !, rdr silfver, enlig: myntordningen af den 9 Maj 4835, denna räkneeobsat, motsvarande 4 rdr riksg. eller 52 sk. bko, må, i öfverensstämmelse med samma beslut, benämnas riksdaler; att räkneenheten indslas i 400 lika delar, benämnda penning, deraf alltså hvar och en i värde motsvarar 41 ,,. rst i silfver, 3,oo rst bko, 57590 Tst riksgälds, etter nära :, skilling sistnämnda mynt; att, efter det nya systemets verkställighet, ali räkning föres i trå kolumner, riksdaler och penning; hvarvid, jamte penningetalet, utsättas deraf uppkommande bråk; att vid den omsättning eller reduktion af jordeboksoch hemmantalsräntor, som af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer kan varda beslutad, äfvensom vid debitering af afgifter, som, efter det nya myntsystemets införsnde, äro i annan myntsort bestämda, må, under iskttogande af de närmare föreskrifter, som af Kongi. Maj:t värda meddislade till förmån för den skattskyldige, dels uteslutas allt bråk, s0m Icke uppgår till V, penning, och dels allt bråk, öfverstigande V, psnning, till en half penning jemnas; att taxor för allmänna afgifier undergå skälig jemkning til! öfvarensstämmelse med det nya myntsystemet, så ait bråk, öfvereiler understigande !, penning i möj!igaste måtto undvikes; att, med tillämpning af det nya räknesättet, följande mynt af silfver och koppar må präglas: AA rr