förslagZtill förordning, angående tillverkning och
omdestillering af bränvin, måtte hos Kongl. Maj:t
underdånighet anhålla, att Kongl. Ma:jt må, vid
förordningens utfärdande, stadga, det, utan rubb-
ning af hvöd rörande terminen för redskapens om-
görande är bestämdt, anstånd med förordningens
ovilkorliga sfterlefnad må till den 15 Oktober 1843
varda bvarje bränvinsbrännare beviljadt, och att i
sådant afseende måtte föreskrifvas:
a) att hyarje bränvinsbrännare, som sig af detta
anstånd vili begagna, bör till Kongl. Maj:ts be-
fallningshavande insända, efter den 4 Maj inne-
varande år, vederbörligen uppgjorda mätniogs- och
stämplingsbevis, till upplysning om rymden och
Dbeskaffenketea af den redskap, han vill begagna;
börande äfven dessa intyg innehålla uppgift om ti-
den, då r
skapen sednast blifvit stämplad;
Db) att för redskap, förfärdigad efter den 1 Maj
innevarande är, eliter hvilken efter denna tid un-
dergått sådan reparation, att ny stämpling deraf
blifvit en följd, detta anstånd icke medgifves;
c) att justerare må ega noga tillse och i ståmp-
lingsbeviset upptaga, huruvida mäskvärmare inne-
håller rekiifikationsapparat, i hvilken händelse red-
skapen titl a:de klassen, enligt 4745 års förord-
ning, skal! hänföras;
d) att pannans, hattens och ångrörets till vin-
kela samrmas!sgda kannerymd uppmätes; och att
pannans stortek till tre femtedelar af denna sam-
manlagda kaonerymd anses, men må ej i något
fall öfverstiga 90 kennor, kokrummet oberäknadt;
e) att skalen för all redskap, för hvilzen ofvan-
nämnda austivd begagnas, må beräknas, enligt den
i 148485 års förordning intagna tariff,å pannerymds-
afgiften med 400 procents förböjning.
I öfrigt åberopa utskotten sina bilagda förslag
till förordni. gar, angående såväl tillverkning och
omdestillering af bränvin, som ock försäljning och
transport af bränvin, hvilka förslag till Rikets Stän-
ders pröning öfverlemnas.
E micgd recervanter hafva yttrat sig emot
förslaget, men då återremiss från stånden sä-
kert mots-, avse vi oss icke behöfva intaga
något derom, hvilket utrymmet dessutom icke
medgitver.
— Logulskottet har i Betänkandet MM 538
afstyrkt ingifna mo ioner att skyldemän å si
dong, utos syskon, må med konungens Iof få
ingå äktens; sp; äfvsnsom en föreslagen förån-
drinz af 2 kap. Sö cch 6 SS gitermålsbalken,
hvarigeno.a besvågrade personer skulle, u:an att
behöfva serskildt tillståad af konungen, få bygga
äktenskap.
I Beiäntander J4 36 har samma utskott af-
styrkt viekie motioner om förändring af Ir
gens stadgandan rörande testamenisfribeten, samt
af 8 kap. jord:bolken, angåsnde rättigheten att
borigifva jord, ru: eller tomt.
I Batäntsndst JM 57, har samma utskott af-
styrkt väckt moboa 0: tillägg i 47 kap. 4 S
Ärfdab Iken, så lydande:
vÄr jord ärfd med skuld, vare sig intecknad
eller icke iniecknad, och har skulden sedermera
af arfvingen blifvit gulden, antingen hel och hål-
len eller tiil nigon del, stånde honom fritt att ge-
nom testamente bortgifva ett deremoat svarande
belopp, hvi!se: den, som jorden efter honom ärf
ver, förlhy är pligtig att betala, innan han arf-
vet tillträiern.
I Bankoutskottets utlåsande JE 47 angående
de inom riksst nden gjorda anmirkningar vid
utskottes utlitande (JM 24) öfver kongl. pro-
positionen om jemasningar i det vid 1844—45
åreas riksdag sn agna myntsystem, föreslår ui-
skottet:
att, med bibsbållande af det utaf Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag fattade
beslut om räkneenhetens fastställande till !, rdr
silfver, enlig: myntordningen af den 9 Maj 4835,
denna räkneeobsat, motsvarande 4 rdr riksg. eller
52 sk. bko, må, i öfverensstämmelse med samma
beslut, benämnas riksdaler;
att räkneenheten indslas i 400 lika delar, be-
nämnda penning, deraf alltså hvar och en i värde
motsvarar 41 ,,. rst i silfver, 3,oo rst bko, 57590
Tst riksgälds, etter nära :, skilling sistnämnda mynt;
att, efter det nya systemets verkställighet, ali
räkning föres i trå kolumner, riksdaler och pen-
ning; hvarvid, jamte penningetalet, utsättas deraf
uppkommande bråk;
att vid den omsättning eller reduktion af jorde-
boks- och hemmantalsräntor, som af Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer kan varda beslutad, äfvensom
vid debitering af afgifter, som, efter det nya mynt-
systemets införsnde, äro i annan myntsort bestämda,
må, under iskttogande af de närmare föreskrifter,
som af Kongi. Maj:t värda meddislade till förmån
för den skattskyldige, dels uteslutas allt bråk, s0m
Icke uppgår till V, penning, och dels allt bråk, öf-
verstigande V, psnning, till en half penning jemnas;
att taxor för allmänna afgifier undergå skälig
jemkning til! öfvarensstämmelse med det nya mynt-
systemet, så ait bråk, öfver- eiler understigande !,
penning i möj!igaste måtto undvikes;
att, med tillämpning af det nya räknesättet, föl-
jande mynt af silfver och koppar må präglas:
AA rr