kunde ingenting komma beqvämare till pa:s,
än om regeringen nu 2flemnade ett förslag, som,
fastän bygdt på samfällda: valens grundprincip,
i öfrigt vore så uppblandadt med bestämmelser
till förmån för penningens och. de stationära
elementernas öfvervigt, att det icke utan svi-
righet kunde antagas af borgareståndet, och till
äfventyrs alls icke af bondeståndet, för att icks
tala om missnöjet hos hela den arbetande klaäs-
sen. Det är begripligt nog, och kan dessutom
på grund af många särskilda anledningar slutas,
att sistnämnda stånd nu mindre än någonsin
är benäget att ingå på något förslag, som icke
Jemnar åt den mindre jordbrukaren och skatte-
bonden öfverhufvud en andel i valrätten, som
emotsvarar ståndets betydsnde proportion i ri-
kets bide befolkning och förmögenhet. Redan
vid förra riksdagen såg man, att den modifika-
tion, som innefattades i.det dåvarande s. k.re-
formvännernas förslag, emottogs med en viss
obenägeovhet hos en stor del af bönderna; och
det är väl bekant, att inom detta stånd, som
i allmänhet bar en rätt god instinkt när det
gäller de:s egen fördel, ganska många nu höras
yttra, att de icke ämna göra sig brådtom med
understödjande af något annat förslag, än det
som kan lemna deras kommittenter full poli-
tiskyrättvisa. En sådan innefattas, i vår tanka,
visserligen uti de grunder, på hvilka reform-
vännernas sällskaps programm blifvit uppgjordt;
det oaktadt hörde man, vid sista sammankom-
sten i lördags, då frågan var om petitionens
undertecknande af de ledamöter som tillika äro
riksdagsmän, att en förklaring vore att vänta
från ett stort antal ai bondeståndet, uti hvilken
de ämna utirycka; att de väl gilla principerna
i programmet, men likväl anse sig pligtige att
iese med sina namn underteckna petitionen
förr, än de fått tillfälle att genom brefvexling
till hemorterna inhemta sina kommittenters
tanka.
Äfven denna omständighet, lagd till hvad vi
förut yttrat, synes utgöra en fullt giltig anled-
ning för styre!:sen at dröja, åtminstoue tills
några dagar in i M:j månad med det nya för-
slagets afgifvande. Et motsatt handlingssitt
vore kanske icke rätt välbetänkt, och då andra
saker icke gått just så öfverdrifvet fort tillfö-
rene, så skall ingen nu knota öfver ett sådant
uppsko. Det kan icke fela, att ju derigenom
mycket angående landets tankar kan hinna in-
hemtas; då vi äre öfvertygade, att man öfver-
allt b-mödar sig att icke förlora liden. Etså-
dant uppskof är icke bortspilct, så framt rege-
ringen vill göra eti uppriktigt och icke blott
skenbart afseende på de opinioner, som kom-
ma att yttra sig; ty det är klart, att ju mera
förslaget. kommer att stå i öfverensstämmelse
med de allmännast uttryckta åsigterna, desto
mindre tid behöfver sedan åtgå för debatern
i konstitutions-utskottet och riksstånden. Att
riksdagen särskildt fördenskull behöfde förlän-
gas, är i allt fall en öfverflödig farhåga, då
det ännu dröjer åtminstone en månad innen
tulltaxan, de stora lagfrågorna och flera endra
hufvudämnen, som ofe.bart icke kunna afslu-
tas utan återremiss, komma under öfverläggning
första gången i riksstånden. Imedlertid tillåte
vi oss fästa våra läsares i hufvudstaden upp-
mirksamhet på lämplighaten deraf, att de,som
vilja med sin röst understödja reformvännernas
sällskaps petition, helst må göra deita redan i mor-
gon; då silskapets bestyrelse, enligt uppdrag,
ämnar i un: erdånighset anhålla om företrä.e
hos H. M. Konungen för att få öfverlemna den-
samma, hvarföre alla listorna redan i morgon
afton böra vara insamlade; och hänvisas idetta
afseende till den å första sidan af bladet, äfven-
som i morgontidningarn2, införda annons om de
ställen, å hvilka tryckta exemplar af petitionen
till undertecknande finnas att tillgå.