Article Image
peiska makterna, (inberäknadt äfven Frankrike, som fått uppoff-a 63,800 millioner francs) inalles 127,300 millioner francs. Det var ej sannt, att Lamartine sjelf afrest till Turin. Han bar dtsändt en aitach vid sitt departement. Regeringen har tillbjudit general P: as krigs;portlöjljen. Pedru Rollin och Garnier Pages hade rest till Rouen. I Marseille ha flera hus, Herri freres, Nargley och Escher, Guerrero et Comp., DAudouard, Loubsn, och Cucurny Oncele et Comp. inställ hetalningarne , men Figueria et Comp. samt Charnel Fieres hade återbörjat sina, med bankens biträde. En hel del demokratiska och sjelfständiga tidningar varna regeringen mot allt cxperimentersnåe i arbetsfrågan och i de s. k. socala förhållanderna, och anse den dermed gjorda början hafva mera än sjelfva revolutionen vållat den financiella krisen. De i Paris varande ryssar bafva afgifvit en adress till kejsar Nikolaus, som blifvit publicerad i den nya franska tidningen L2 salut public,, hvaraf vi meddela följande: Ryssland har ingalunda ett intresse att förklara vestern krig. Rysslands adel och folk skulle med förtviflan se elt sådant krig. Genora detta krig skulle Ryssland proklamera sig, såsom frihetens och civilisationens oförsonliga fiende. Ryssarne äro genom sin började bildning occidenens barn och tillhöra Europa. De vilja icke blifva sammankastade med de asiatiska folken. Må kejsaren lyssna till sitt folks behof. Det ropar öfverallt, liksom pariserfolket d. 22 och 23 Februari: Reform! reform! Det fordrar social reform och frigifning af 64 millioner slafvar! Reform i rikets förvaltning! Politisk reform, och reformer af alla slag. Ryssland var den heliga alliansens beväpnade arm. Denna heliga allians har fallit med Metternich. Czaren kan icke vilja upphäfva sig till de talrika furstarnes riddare och åter söka upprätta Europ2s ramlade tbroner. Paris den 30 Mars 1848. ENGLAND. I London talades mycket om chartisternas rörelser. En stor petition till underhusat orm antagande af folkets kartan var förberedd och försedd med så många underskrifter, att den måste föras på två vagnar, dragna af tolf hästar. Den lärer vara skrifven på pergament. Vid ett cbartistkonvents den 6 dennes (i thorsdags åtta dagar sedan) föres!ogs och antogs, att om denna petition förkastas, så skall ett omemori:l till drottningen förberedas med begärsn om parlamentets upplösning och inkallande af sådana ministrar, som skulle göra antagandet af folkets karta till en kabinettsfråga; att en nationalförsamling, skulle sammankallas af ombud, utvalda bland folket, och att denna församling skulle förklara sina sessioner permanenta, till dess ,folkets karta blifvit landets lag. Att nationen uppmanas att hålla möten öfverallt på samma gång, på Lingfredagen, för att antaga och underteckna memorialst. Den 40 dennes skulle den första petitionen öfverlemnas genom en procession, som man trodde komma att bestå af 2 a 300,000 personer. En af ministrarne, sir George Grey, har med anledning häraf tillkännagifvit, att han ämnade den 7 väcka en motion i underhuset om särskilda åtgärder att, betrygga kronans och regeringens säkerhet. Imedlertid har allt detta ännu föga verkat på fonderne. 3-procents(consols) stodo öfver 79 vid postens afgång, ozktadt the Times hade på morgonen trakterat med en mycket uppskrämmande artikel. Amiral Napiers flotta låg ännu den 30 Mars qvar i bamnen vid Cork. Den bade blifvit förstärkt; men det ser ut, som oroligheterna i Irland bindra att sända henne annorstädes. Jud-emancipationsbillen hade fått andra läsningen i parlamentet och skulla den 40 förekomma för tredje gårgen. BELGIEN. Representantkammaren bade bifallit en ytterligare kredit af 9 mill. francs till krigsministeren. Deputeraden för Tournay, hr Castian, har afsagt sig sin plats, emedan han är tillgifven republiken, och heldre afgår, än vill genom blodsutgjutelse låta den uppstå. Han hoppas att den skall, i sin gilla gång, tillkomma. NEDERLAND. Ifrån Amsterdam skrifves under den 6 dennes, att furst Metternich, under namn af grefve v. Miltigan då skulle derifrån afresa till Hazg och sedan till Rotterdsm. SCHWEIZ. Bern d. 30 Mars. Fäörorten bar bestämdt förklarat sig emot de i Schweiz bosatta eller dit från andra länder nu sammankallade tyskarnes ordnsnde på militärisk fot, till inmarsch i Tyskland. Den har äfven vidtagit nödiga åtgärder, för att åt förklaringen gifva behörig efterföljd. TYSELAND. Den förberedande parlamentariska folkförsamlingen i Frankfurt am Man slutade sitt möte den 3 April, sedan den valt ett permanent Femliomannauiskolt, på sätt som redan omnämdes med förra posten. Femtiomannautskottet har nu låtit i tryck offentliggöra de beslut, som den förberedande folkförsamlingen fatiade vid mötet den 34 Mars, den 4, 2, 3, 4 och 5 April, om en den 4 Moj i Frankfurt sammanträdande konstituerande nationoHörsatsling, samt sättet och vilkoren för valen dertill; om den förberedande församliogens permanenta utskott och om tyska folkets grundrättigheter och fordringsar; slutligen uttryckas den förberedande församlingens tecksemhetebetygelser till ledamöterna a? folkförsamlingare i Heppenheim och Heidelberg, till royndigboierna och borgrsrne i staden Frenkfurt, för deris gästfrihet o. f. v.; till församlingens föreståndare för deras raöd:; till borgarevakten för dess skydd, och till turaTI VA VR SK AT a a

17 april 1848, sida 2

Thumbnail