ribg med allmogen, skall. finna sig vägen öppen att ingå såsom intelligensens representanter inom ständertörsamlingen. — — (Forts.) — ——t VKONTRASÄLLSKAPETS PROGRAM. ( Vi anse c83 i dag böra meddela det Eontraprogram, hvarmed reservanterne i reforzvännernas sällskap genom artikeln i Dagbladet för i går sökt spela prevenire, d. v. s. skynda förbi pluralitetenp. Det lyder som följer: 4. Representationen grundas på samfällda val, utan bänseende till stånd eller klasser. 2. Valrätt tillkommer hvarje enligt lag myndig svensk man, som är i utöfning af sica medborgerliga rättigheter, samt för fast egendom eller annan förmögenhet, eller för inkomst eller för idkande af borgerligt eiler annat eget yrke betalar skatt till staten, eller är eller varit embetseller tjensteman. 3. Valrättens utöfning bestämmes så, att upplysning, erferenhet cch mera oberoende sämtällsställning tiliförsäkras behörigt afseende vid bildandet af representationen. 4. Representationen bildas på 92:ne kamrar, den ena för kortare, och den andra för längre tid. Valen till båda ske i orterne. Utan att på något sätt klandra reservanternes rättighet stt låta detta program utgå för sin räkning, i hvilket hänseende det blott bör anmärkas, stt reservanterne tillåtit sig en liter licentia peetica då de förklarat sig vara en -; obetydande, minoritet, anse vi det likväl vars af stor vigt att fästa uppmärksamheten. på att en hund ligger begrafven under de nyssvämnda fyra punkterna; hvaruti detta består lärer mången sjelf redan insett. De två första punktern: äro neml. lika med pluralitetens och utgöra genom den fasiställda samföllda valprincipen cch valrättens utsträckning en lockbeta, sm lätt kan förleda mången att tro programmet i dess helhet vara gsrska liberali; men uti de tredje och fjerde punkterna göres ett väldigt höger om genom det obestämda stadgandet i fjerd: punkten, som ej innefattar mera än att representationen skall bildas på två kamrar, den enz för kortare och den andra för längre tid, samt att valen för bida skall ske i orterna. Msn måste vera utomordentligt enfaldig för atticke inse, att denna bestämmelse lemnar rum äfver för den mest aristokratiska valformation å ena sidan, men å andra sidan utesluter den princip sf representationens indelning som fianes 2 Norge. Det fianes deri icke ens nigot som hindrar att tillsätta en öfre kammare på lifstid. Lägg nu härtill att fraserna i den tredje punkten uttryekligen antyda, att penningen skall tillförsäkras om öfvervigt vid valen och att orden upplysning och srforenhet ganska Jätt kunna öfversättas med rang och embetsmanna-auktor:tet,, så lär det icke kunna döljss, att alla de lyten och missförbållanden si graderad röstskala och de få rikas absoluta ö:vertag i förening med embetsmannavilde, som på de sista 48 åren verkat så mycket ondt ; Frankrike, kunde under den här uthängda skylten adopteras, sedan fransmännen redan gjor: sig af med detta förbatliga system, ceh båd: Preussen och Danmark, som ända tills nu legst lingt e:tsr oss i poliuska institutioner, hvardera grundat en py nationalrepre:entation på en vidsträckt demokrstisk basiz. Måtte derföre alla de, som vilja att någonting ru skall göras med kraft och allvar, se sig väl före att icke löpa i en snara; målte de observera hvad som utgör de konservatives taktvk för ögonblicket. De mera habile ibland desse inse ganska väl, ait det numera icke är värdt alt rent af framkomma med kblassval, hvilket icke zslls skulle vinna någon sympat.. Deremot skulle det för dem vara en ofantlig vinst, om det genom några allmänna fraser eller genom ett sådant månskensprogram, som i de nämnda punkterna, kunde lyckas att crags ett betydligt ant:l vänzer af en på allmön rättvisa grundad reform ifrån de mera bestömmance grunder, som reformvärnernas sällsk:ps program innehåller, till uncgertecknende al n:gut som egentl:gen innehåller alls ingenting, och hvarigenom ran icke hade kommit ett fjät lingre än tillförene. Vi betvifla icke att åtskilge, ja kanske de fleste af dem, som undertecknat progracamet, äro personer, som önska en sorts liberal reform; nen om de tanka efier, skola de säkert finn2, att det är ett föra värdigt spel med nationens hel:gaste känslor, au på det!a sätt efter långa tal och med stora anstalter sätta dem i rörelse egentligsn endast för att löpa med limstången; ty sågon säkerhet for motsatsen har man ingalunda, så länge änn: intet slags gsranti finne, att regeringen vil ed upprikt ighet lyssna till mejoritetens röst och önskningar 1 frigan. 37 — ? RIELSDA GEN Diskussion om decharge-betönkandet hos Ridd. och Adeln, den 5 April. (S! ut från Måndagsbl. )