ribg med allmogen, skall. finna sig vägen öppen att
ingå såsom intelligensens representanter inom stän-
dertörsamlingen. - — — (Forts.)
— ——t
VKONTRASÄLLSKAPETS PROGRAM.
( Vi anse c83 i dag böra meddela det Eontra-
program, hvarmed reservanterne i reforzvän-
nernas sällskap genom artikeln i Dagbladet för
i går sökt spela prevenire, d. v. s. skynda förbi
pluralitetenp. Det lyder som följer:
4. Representationen grundas på samfällda val,
utan bänseende till stånd eller klasser.
2. Valrätt tillkommer hvarje enligt lag myndig
svensk man, som är i utöfning af sica medborger-
liga rättigheter, samt för fast egendom eller annan
förmögenhet, eller för inkomst eller för idkande af
borgerligt eiler annat eget yrke betalar skatt till
staten, eller är eller varit embets- eller tjensteman.
3. Valrättens utöfning bestämmes så, att upplys-
ning, erferenhet cch mera oberoende sämtällsställ-
ning tiliförsäkras behörigt afseende vid bildandet af
representationen.
4. Representationen bildas på 92:ne kamrar, den
ena för kortare, och den andra för längre tid. Va-
len till båda ske i orterne.
Utan att på något sätt klandra reservanter-
nes rättighet stt låta detta program utgå för
sin räkning, i hvilket hänseende det blott bör
anmärkas, stt reservanterne tillåtit sig en liter
licentia peetica då de förklarat sig vara en -;
obetydande, minoritet, anse vi det likväl vars
af stor vigt att fästa uppmärksamheten. på att
en hund ligger begrafven under de nyssvämnda
fyra punkterna; hvaruti detta består lärer mån-
gen sjelf redan insett. De två första punktern:
äro neml. lika med pluralitetens och utgöra ge-
nom den fasiställda samföllda valprincipen cch
valrättens utsträckning en lockbeta, sm lätt
kan förleda mången att tro programmet i dess
helhet vara gsrska liberali; men uti de tredje
och fjerde punkterna göres ett väldigt höger
om genom det obestämda stadgandet i fjerd:
punkten, som ej innefattar mera än att repre-
sentationen skall bildas på två kamrar, den enz
för kortare och den andra för längre tid, samt
att valen för bida skall ske i orterna. Msn
måste vera utomordentligt enfaldig för atticke
inse, att denna bestämmelse lemnar rum äfver
för den mest aristokratiska valformation å ena
sidan, men å andra sidan utesluter den princip
sf representationens indelning som fianes 2
Norge. Det fianes deri icke ens nigot som
hindrar att tillsätta en öfre kammare på lifstid.
Lägg nu härtill att fraserna i den tredje punk-
ten uttryekligen antyda, att penningen skall
tillförsäkras om öfvervigt vid valen och att
orden upplysning och srforenhet ganska Jätt
kunna öfversättas med rang och embets-
manna-auktor:tet,, så lär det icke kunna döl-
jss, att alla de lyten och missförbållanden si
graderad röstskala och de få rikas absoluta ö:-
vertag i förening med embetsmannavilde, som
på de sista 48 åren verkat så mycket ondt ;
Frankrike, kunde under den här uthängda skyl-
ten adopteras, sedan fransmännen redan gjor:
sig af med detta förbatliga system, ceh båd:
Preussen och Danmark, som ända tills nu legst
lingt e:tsr oss i poliuska institutioner, hvardera
grundat en py nationalrepre:entation på en vid-
sträckt demokrstisk basiz.
Måtte derföre alla de, som vilja att någon-
ting ru skall göras med kraft och allvar, se
sig väl före att icke löpa i en snara; målte de
observera hvad som utgör de konservatives tak-
tvk för ögonblicket. De mera habile ibland
desse inse ganska väl, ait det numera icke är
värdt alt rent af framkomma med kblassval,
hvilket icke zslls skulle vinna någon sympat..
Deremot skulle det för dem vara en ofantlig
vinst, om det genom några allmänna fraser
eller genom ett sådant månskensprogram, som
i de nämnda punkterna, kunde lyckas att crags
ett betydligt ant:l vänzer af en på allmön rätt-
visa grundad reform ifrån de mera bestöm-
mance grunder, som reformvärnernas sällsk:ps
program innehåller, till uncgertecknende al n:gut
som egentl:gen innehåller alls ingenting, och
hvarigenom ran icke hade kommit ett fjät lin-
gre än tillförene. Vi betvifla icke att åtskil-
ge, ja kanske de fleste af dem, som under-
tecknat progracamet, äro personer, som önska
en sorts liberal reform; nen om de tanka
efier, skola de säkert finn2, att det är ett föra
värdigt spel med nationens hel:gaste känslor, au
på det!a sätt efter långa tal och med stora an-
stalter sätta dem i rörelse egentligsn endast för
att löpa med limstången; ty sågon säkerhet for
motsatsen har man ingalunda, så länge änn:
intet slags gsranti finne, att regeringen vil
ed upprikt ighet lyssna till mejoritetens röst
och önskningar 1 frigan. 37
— ?
RIELSDA GEN
Diskussion om decharge-betönkandet hos Ridd.
och Adeln, den 5 April.
(S! ut från Måndagsbl. )