sten att. utöfva alla möjliga pojkstreck till enl otrolig perfektion, och ofta på ett mycket komiskt sätt. De2 hålla bvarandra uader ar-l men och gifva med full hals sopranstämman till de patriotiska sångerna. Sedan följer ett led af fyra personer i något mera aristokratisk kostym än ungdomens, och utmärkta af trefärgade sidenskärp, kantade med guldfransar. De äro klubbens högre dignitärer. Sedan två fanjunkara eller fanbärare, com föra ofantligt stora trafärgade fanor, å hvilka man läser orden: liber, egali!, fraternit, broderede på den hvita delen af finan. Derefter komma klubbens ledamöter eller gemenskapen, nästan utan åtskilnad klädda i bluser, och efter allt utseende bestående af. vanligt dagsverksfolk. De böra alla en trefirgad bandros eller knut, fästad på bröstet utzanpå blusen. Ett visst antal sergeanter och korporaler h:fva ledningen af truppen och bära ett trefärgadt skärp om armen. Dessa trupper omvexla i antal, hvardera från 300 till 500. Det nyssnämnda trädet bäres högtidligt under ell:r emellan fanorna framför truppen och erterföljes af åtta eller tio ledamöter, com bara ämbar med jord, hvilken, såsom jag underrättat mig, på förband blifvit invigd af presterskapet, under iakttagande af någon viss högtidlig ceremoni. Ett sådant träd såg jag just för några timmar sedan bäras ned för boulevarden till gatan Dupbot, der tillredelser gjordes till dess planterande. Medan de:ta skedde, bogaf sig en deputation af klubben till den närbelägna Madeleinekyrkan, för att anmoda presterna att komma dit och välsigna tiädet. Ett koropani af nationalgardet hemtades ifrån en närbelägen vakt till kyrkan, och presterna tågade högtidligt i procession från kyrkan md ett krucifix och andra religiösa sinnebilder i spetsen till stället, der fribersträdst bade blilvit planteradt. Sedan de falländat ceremonin, eskorterades de lika högtidligt tillbaka til kyrkan, på samma sätt omrilna af tusentals personer af båda könen, hvilkas uppförande på ett frappant sätt visade en uppriktig re pekt för den nyss fullbardade religiösa förrättamgen. Under åkning genvra de yttre delarna sfstaden och dess omgzifning har jag på åtskilliga ställen tråffit på flockar af arbetare, sysselsatta med lagning af vägarna, som bär öfverallt äro stenlagda såsom en gata. Hvsarje sådan flock har sin uppsyningsman eller, som det i Sverige skulle kallzs, pådrifvare, men hir kallar folket honom, förmodligen på skämt, Citoyen Capitaine (medborgare kapten). Många gånger är det svårt stl rätt kunoa begripa hvad deras arhete skall ijena till. Sålunda bar jag sett dem hacka upp sandgångarna i Chimps El;sees den ena dagen, hvilka åter trampas tillssroman den följande. Förmodligen skall det ste för att göra dem jemnare, men man kan just icke se att sådant erfordras. D:t största skådespelet af dotta slag ser man På det stora Marsfältet. Detta ofantliga fält kräler riktigt af arbetare, 3000 till antslet, och när iman står nära, har hela fåltet en blå firg af bluserna, bland hvilka man märker en viss rörlighet. Det är folke, zom år sysselsatt att planera fältet och höja det midipå. Alla dessa arbetare hafva 30 sous (orsring 4 riksdaler riksgälds) om dagen, och de, som för brist på verstyg eller af annan orsak ej kunna få arbete, erbålla en franc eller mindre, allt af regeringeo. De hösre tillsyningsmönsen och befälhafvarne hafva från 2 till 5 francs. Detta är en mycket välgörande åtgärd för ati förekomma de utbrott, hrvartill nöd och svält för de arbetslöse eljest skulle leda. Också är broitens antal icke större, utan snarare mindre än vanligt. Minga påstå, att det icke kan bära sig i längden att på detta sätt föda en stor mängd mennissor på statens bekostnad, äfven med arbeten. Mea bäri tror jag ligger ett misstag. Om 16,000 menniskor sålunda dagligen sysselsättas, emot 4 !, franc hvardera, sa gör det 24,089 francs, om dagen. Det blir för 500 dagar, i fall det skulle behöfvas hvarje arbetsdag i året, som ej är fallet, 7,200 080 franes om året eller 3 millioner riksdaler riksgälds och något d röfver. Det är visst en mycket stor summ, men hvar och en inser, att det icke kan vara af någon betydenhet för Frankrike, som betalat 4600 millioner i skatter, och riknas äsa 3 milliarcer eller 3000 millioner i klingande mynt, med det som fianes hos hankerna cch vexlare. Deremot skulle 46 000 menniskor i nöd och elinde såkert åstadkomma många olyckor, som vore af långt svårare följder, oversknadt det lidande de miste uthärda, Orsaten till den tryckta penningeställningen Hi:ger således, efter hvad j:g tror, alldeles icke häri, uian härrör endast och allenast sf en ängslan bos de förmögnare, som man icke kan hjelpa, men som man bör hoppas snart upphör, då folket sjolf icke htulls gifvit minsta anledning dertill. Detta sednare erkänna alla, men alla vilja ändå vänta vlis nitionalförsamlingen varit ullbopa. D:t trosde:, att revolutionen skulle göra mycken sk:da åt da offentliga nöjena. Msd undantag Ikvål af Italienska operin, som nöstar uteslutznde underhålles af da aristokritiska cirklaraa OC af resande, har detta icke inträffat. Teatrarna äro i det närmaste bka uppfyllda som vanligt. Akiörerna fr-mropzs hvarje afton före den sista akten, aut sjinga marseljisen. Häri medgifves intet undantag. Äfven på Lalienska operan måste L:bl cbes steniorsiurgor hvarje af.on framdundra några vers ai