IV, för Neapel cch sFerdinando V för Ei:i-
lien. En kongl. prins eller ock ena Sicilian
blir riksföreståndare på Sicilien, och måste soma
sådan vara erkänd af sicilianska parlameniet.
B-gga ländernas förvaltniog åtskiljas fullständigt.
I diplomatiska angelägenbeier representeras Nea-
pel och Sicilien af lika många ombud, och när
lika röster stadaa mot lika vid basluten, så af
sändas två ombud — en S-cilian och en Nea-
politan — till Rom, att inheimta påfvens tanka,
sam då blir den afgörande. (Hvilket nytt påf-
ligt inflytande, då man kan förutse att sämjan
emellaa Neapuli:aner och Sicilianer icke helle:
framdeles torde blifva särdeles tor!) Vidare:
eget parlament för Sicilien, och fullkomligt c-
bersende i dess inre angelägenheter; Särskild
fana: den gröna, hvia och röda italienska, m-o
den sicitanska örnen i det hvita fältet; Sir-
skild msyotningsrått; Tredjedelen af brgge sia-
ternas gemensamma flotta, med dithörande ut-
rustning, öfverlåtas åt Sicilien; Italiensk Union,
— dirhörande ä eaden och förslog tillhöra par-
lamenotets behandling. Slutligen godkänner mil
Re Ferdinando Quinto, alla handiingar, beslut
och utnämningar, som härröra från Siciliens
nuvarande provisoriska styrelse — den så kal-
lade Comitato generalen.