tionen en stor lindring i utskylderna under fred.
En gardeskorps måste bibehållas, men den kan
lämpligsst organiseras i saromanbang med sam-
mansätltningea af staxtrupperna. Derigenom
kan den, om dess afseende och aflöning så läm-
pas, lemna tillfälle till uppmuntran inom dsssa,
sarat till beredande af en stor tillgång på un-
derbefälsämnen. För bibehållandet af öfriga
värfvade trupper finnes intet skäl, om de kunna
genom det af mig i detta förslag förenzde
frivillighets-, lottnings- och bytningsystem, (se
JM 253) ersättas, och som borde tjena till grund-
val för stamtruppernas bildande, sedsn under
öfvergångsperioden från nuvarande organisation
den första eller frivillighetsprincipen ensamt be-
höft användas. Hvad de indelta angår, har der-
om redan tillräckligt blifvit ytiradt. De kucn:
blott försv:ga och fördyra en på allmän beväp-
ning grundad försvarsorganisation.
Af hvad äfven redan finnes anfördt angående
armeens sammansättning i regementer och korp-
ser, dess rekrytering, aflöning, beklädnad, or-
sanisaiion:n af generalitetet och gsneralstaben,
m. m., hvilket alll i regeringens proposition i
alimänhet är lemnadt i sitt nuvarande mindre
indsmålsenliga, men kosisamma och så väl all-
männa som enskilda olägenheter wmedförsnde
skick, kan slutss till det owullfredsställande deri.
Jag anser mig endest böra tillägga, hvad de af-
sedda större öfningsläger beträffar, stt deras
nytta åtminstone är tvifvelaktig, om da skola
atföras på bekostnad af den allmännas beväp-
ningens individuella öfring. Att de olika vap-
ren böra emellavåt öfvas tillsaroman; att fålt-
jenst, äfven i större skala, bör öfv2s, — sådant
erfordras visserligen, för att befölet må prak-
iskt utbilda bgreppen derom. Men datta kar
säkerligen med vida mindre kostasd för stater
och landet åstadkommas, om hela militär-orga-
nisationen enkelt hvilar på beväringsprincipen,
in om man skall låta värfvade och indelta tiup-
per lemna sitt kasern- och torplif. Detta, äf-
vensom alla öfriga lätt i ögonen fallande för-
lelar och en konseqvent tillämpning utaf de
srundseatser j:g i början af denna framställning
;ppställt såsom en grundval för en ändamåls-
nlig organisation sf landtförsvaret, torde bäst
nhemtsas vid betraktande af de detsljförslag,
.abeller och motiver, som härefter meddelas,
och hvaraf sågom resultater finnes följande:
Då kostnaden för närvarande organisation
af landiförsvaret, som, inberäknadt indelnings-
verkets obekanta bi-kostnader, säkert kan an-
tagas utgöra öfver 6, millioner riksdaler,
icke erbjuder på papperet en större försvars-
styrka i hela landet än 413,516 man, hvarat
34.304 man med 3,222 nummerhästar och
4128 kanoner måste af staten och rust- eller
rotebållsrne ständigt bekostas, men af hvilka
icke en 1, kanske icke 14 kan anses vars
nog öfvad, för att tjena till ledande stam för
beväringen, samt af de öfriga påräknade
81.213 knappast 1, kan anses ega så myc-
ken soldatbildning, som erfordras för att ge-
nast med den ständiga styrkan kunna före-
nas; och då efter regeringens proposition en
högst ringa mot den förökade kostnaden sva-
rande förökniog af öfvade stridskrafter låter
sig hoppas, så skulle efier det af mig nu af-
gifna, i alla sina detaljer utarbetade förslag,
med en bestämd, al folket inga särskilda bidrag
erfordrande kostnad af omkring 3,700,000
rdr bko, alla utgifter kunna bestridas för en
för landtförsvaret påräknelig styrka af ända
till 142,260 man med 3457 nummerhästar
och 432 kanoner, hvaribland en ständig stam
af 17,100 man, som ella voro i sina särskilda
vapen fullt öfvade, och hvaraf med tcmlig
visshet hälften skulle kunna i hvarje ögon-
blick begsgnas såsom instruktörer för bevä-
ringen, så att den lemnade större garantier
för den allmänna beväringens snara bildning
och säkra ledning, än den närvarande dubbla
ständiga styrkan. Af de öfriga skulle om-
kring 41,000 man ega fullt ut lika mycken
militårisk bildning, som åtminstone 4; af vår
nuvarande indelta och värfvade armå, 20,000
man bevärin;srekryter ungefär mo!svzra hvad
den indelta rekryten är efier eit enda möte,
samt slutligen 60,0009 vara för armåen di-
sponibla reservsoldater, hvilka alla deltagit
i 3:ne års vapenöfningar. Såsom förökning al
försvaret tillkommer vidare en organiserad
landstorm af omkring 450,000 man, af hvilka
hvar och en äfven deltagit i 3:ne års vapen-
öfningar, hvarigenom man således skulle kunna
påräkma för tillfålligbeten af flsra anfall i olika
delar af riket följande försvarskrafter:
I Norrland:
Luleå- och Piteå-dalarne . . 9,000 man
Skellefteå- och Umeå-dalarne . —9,000
Gideå, Angermenna, Ljusdabls
och Ljusne-dalarne. . . . 48000
Dalelfs-dalen. . . . . . 36,000
I Svea land:
Målare och Hjelmaredalen . -. 115,000
I Göta land:
Motaladalen och Tjust . . -. 537,000
Emm-å-delen, Kalmar och Ble-
kinge . . . . - . . 72,000
Skåne . . . - - Z7,000
Halland och Bohuslän . . . 57,600
samt för centralförsvaret vid
Wenerns och Wetterns strän-
der nya krafter af. . - - 109,400
Till en hvars omdöme öfverlemnas, om ej en
ådan organisation skall erbjuda full trygghet
ör fosterlandet, att kunna göra all tanka på
andvinning under ett enda fälttåg för fienden
utförbar. Skulle det fall inträffa, att en er-
friogsplan ifrågakom, af den beskaffenhet, att
ienden beräknade alt genom flera års kampan-
er underkufva landet, blir det en följd att
varje organisation måste lemna rum för den,
om kela svenska folkets frihets- och sjelfstär-
lighetekänsla då kommer att framkalla.
Det säkraste sättet, att med vårt lands läge
örekomma en såd:n plan, är likväl att den
Ila mere ham mcm a ememnamen unNrätthållas ef
T