det af Sveriges. Om — heter det — koanunzen skrella byta om rådgifvare nu, sedår Europas räkttigaste länder äro i omhvälning, och våra grannar, danskarne, torde hafva ett inbördes krig, månne ett så vigtigt steg ej askulle, både hos utländningsn och inom oss npsjelfva, 21ses för ett tecken till samma svagyhet hos S:eriges, som andra rikens styrelse?n — FErinrar man sig nu, att dens. k. omhvälfningen består i afskaffandet af en mängd sedan sekler öfverklagade missbruk och ett ärligt inträdande på samhällsförbättringarnes bang, och att denna rörelse eger rum i Tysklands 38 stater, i Schweiz, i alla ttaltenska staterna, : Danmark och Polen (för att icke tala om Frankrike), hvilka samtligen derigenom närma sig det orinade och rättvisa skick i representation, i lagskipning och förvaltning, som den sednare tid bildning bos fo!ken oafvisligen påkallar; ibå;komrrr man vidare, att virt naboland Norges redan uppnått detta mål; att detsamma kan sägas om Belgien; att England och Holland i viss mån sträfva åt samma håll, och att det erdsst varit den nu sjunkande absolutismens inflytande, som hittills hindrat Spanien och Porivqgal att utkämpa samma strid, så skådar man hela det kristna Europa på den ena sidan delizgande i denna rörelse, och Sverige jemte Ryssland ensamme qvar på stillaståenock slår väl ihop med de starka ir Ryssland, gom finnas hos en del 2 adeln härstädes för närvarande. — i2des hos hela detta framåtgående Europa och 40: dess styrelser, som nsvaghetenn skulle råd3, enligt. hrr v. Hartmensdorffs och Palmbiad: förespegling; och Sverige skulle deromot utmörka sig genom styrka, just i den mån, som det liknar Ryssland och följer dess exempel! Sveriges styrka skulle bestå i att ligga qvar, som en redlös pråm, fasikedjad wvid det koloss2!a ryska blockskeppet, medan hela den bildade verlden färdas en helt annan kosa. Men eburu mycken låghet, falskhet och förnedring det ligger i denna tank2, så må man dock ej tro, att den saknar ett stort antal anhängare bland de mera fanatiske anhängarne af det gamla systemet. Det finnes mer än en ibland dem, som vida beldre skulle se Sverige vara en vasall under Ryssland, än att en demokratisk recentationsreform infördes, hvarigenom adela reducerades till likhet med alla andra medborgare i afseende på representationsrättens utöfving. Huru deremot det land, hvilket i politiskt hänseende, såväl som i geografiskt, är oss närmast: huru Norige skall betrakta ett sådant beteende af Sverige, i en såden tid, det tords man kuana suta redan deraf, att norrmännen just nu ansiälla fester till firande af sina danska bröders, emancipation och till uttryckande af sina vällnikninzgar för det Skandinaviska rikets konsolidering. Och då norrmännen just nu, på ett mera tydligt sätt än kanske 1ågonsin förut, sluta sig till den Skandinaviska föreningens ide, så är denna anslutning, efter hvad som intriff.t i Dinmark, af alltför stor, att ej säga betänklig, betydelse för oss, för att icke, äfven just nu, göra oss mer uppmärksamma, än någonsin förat, på hvad vår frid tillhörer. Men skall Sverigs kunna slita den kedja, som fjettrar os3 vid det föråldrade asiatiska systemet, vid Rysslands förebild, i ett ögonblick då hela det öfriga Europa lösgör s:g derifrån, så är första vilkoret en representation, på samma grunder som dset öfriga Europa numera erkänner för de bästa; och vilkoret för införandet af en sådan repre:entation är ett förändradt system hos Konungens rådgifvare. Och om systemet icke kan förändras utan med personerna, så måste personerna förändras, det är tydligt. Långt ifrån derförs, att en sådan förändring skulle visa :vaghet hos konungamaktenr, skulle den både kos utlänningen och inom oss sjelfvanr anses för e:t tecken till styrks; måhända till den första och största kraftyttringen sedan Oscar I:s tronbestigning. DNHNITANMUMTI I NNEDNAC CITTOR ARN I ANP ART