denna ärnu något mysteriösa sak. Egentliga anledningen hvarföre det synes vara skäl att anmoda dem, som ledt sammanträdena, att stiga fram, måste hemtas från de galna och förvillande begrepp, som hede gjort sig gällande under distussionen och såsom grund för den tillämnade peltitionen, då de närvarande, som tillhörde handtverksklassen, höilo på att förledas att underteckna en anhållan, som till en vägendtlig del strider emot deras eget intresse, t. ex. att få bibehålla höga tullar på lifsmedei och koloniaivaror, som tjena dem till föda, åfvensom på tyger och åiskilliga andra ämnen, hvilka hanctverkear.e begagna för siaa tillverkningar, och hvilza det således: är vigtigt för dem att erhålla för godt pris. Det skulle i sanning vara roligt att vets, hvad slags intresse en snickare ksn hafva af hög importtvll på mahogny, en skomaksre af hög tull på läder, en skräddere af förbud på u:ländska kläder, västoch byxtyger, samt fodertat, en hattmakare af hög tull eiler förbud på silkesfeib, en målare af hösa tullsr på olja och fårger, en välvare af hösa tullar på ullgarn och bomullsgarn, med många fler dylika exempel, eller alla dessa tillssmmans af höga tullar på socker och kaffe, samt af förbud mot r:ffisadsockers införande? Det är således påtagligt, att den närvarande samlingen vid tillfället blifvit, Om icke med afsigt, lurad af ledarne, åtminstone i följd af dessas enfaldighet förd bakom ljusct i afseende på sin egen nytta eller skada, och af sådan orsak vore det verkligen bra intressant att få nirmare reda genom hr Andersson på dem, som föranledi sammankomsten. Då red. vid meddelandet af ofvanståends lika med insändaren anser, att ett visst dunkel hvil:r öfver ifrågavarande sammankoraster, som det kuade vara intressant att få upplyst, bör red. med detsamma reservera sig emot den tydning, som illviljan försökt att göra om några föregående anmärkningar öfver ifrågavarande sacmankomster, såsom skulle Atonbladet velat bestrida eller underkänna rättigheten för handiverkarne att sammanträda och öfverlägga om sina angelägenheter. Lingt derifrån, anse vi ivärtom sådana öfverläggnivgar i hög grad nytliga och upplysande; men för deita ändamål är det nödigt att de äfven äro offentliga. Om dereioot tillställarne gömma sig undan och vilja verka i det tysta, så uppstår deraf alltid den misstankan, att några hemliga motiver ligga derunder; och om rykten af sådan egenskap vid detta tillfälle varit gängsr, enligt hvad man finner :f br Johznsons förut i Aftonbladet införda skrift, så bör det dubbelt intressera s2pomanträdenas . anställare, att genom sitt framträdande skingra dessa rykten.