stedt. Hr Kock ansåg tid vara att afskaffa orimliga stadgar samt tyckte egaren af jorden och trädet ega skäliga anspråk på att såsom honom godt syntes förfara med barken. Funne ban sin fördel vid att samla och sälja den, så gjorde han det nog. Uom sistlidet år, yttrade hr Murcn, bade priset på varan varit ytterst lågt och lager deraf ej kunnat afsättas. Hr Palander vilte icke att cen enskilde skulle våldföras uti utöfningen af sin eganderätt. Hr Ekholm varnade mot att sälta näringarne under förmynderskap. Hr Rtodin uppgaf att ekskogen bättre vårdats å frälse jord, der dispositionen var fri, än å kronojord, der de stränga stadgandena hade till fö!jd att men icke gerca uppdroge ekar. Hr Westin yrkade först, på de uti! br von Hohenbausens moticn anförde och andra skäl, återremiss, men afstod derifrån, då denna kegäran icke tycktes vinna sympatier inom ståndet. Hr Lgergren yrkade icke återremiss, men trodde att man icke finge anse hvarje lag för egande rättens utöfning såsom ett intrång uti samma rätt. Ds.st skulle slutligen komm: derhän, att landet ej kunde bereda läder om med ekskogen misshushållades, och det vore bögligen att beklaga, det exporten af ekbark vore så stor. Den hade ett år utgjort 410,000 tunnor. Betänkandet biföjls. Ekonomi-utskottets betänkande JM 57, deruti utskottet afstyrker br Stockenströms motion, att alla fordon, som till koltransport snvändas, böra vara till rymden uppmätta och behörigen krönta. För bifall talade brr Wedberg, BJyhnstedt, Winge, Östberg, Malmstedt, Gustafsson. Motionen åter försvarades af hrr Rootb, Wablgren, Indebetou, Lagergren, Wern. Hr Wedberg uppgaf att vid bruken plägade man för närvarande uppmäta en och annan kolryss och derefter beräkna de öfrigas innehåll. Hr Winge sade att för allmogen hade det varit ett svårt onus att låta kröna stigarne. De hade för underlåtenbet bäraf ansatts af fiskaler. Hr Sjöqvist ansåg kolryssens kröning icke kunna hindra dess utvidgning genom kolens påtryckning. Hr Malmstedt påminde derom, att man icke ålade spanmålsoch vedförsäljare att medföra rönta kärl. Br Gustafsson trodde, att det icke heller skulle bära sig att anbefalla sistnämnde försäljare att i krönta åkdon föra sina varor till torgs. Herr Wablgren åter hide instämt uti br Hammarbergs motion cch trodde det bi kostsamt att för kolmätning anskaff: särskilda målkärl. Hr Indebetou påminde derom, att kolen vid mätning skadas, och tidspillan uppkommer derigenom. Hr Lagergren snsåg, att underslef orsakades genom det nörvarande sättet vid kolmätningen. Denna isigt delades af hr Warp. — Betänkandet godkändes. — Bondeståndet g dkände, likasom de tre öfrige, Exzseditionsuiskottets förnyade förslag till underaåniga skrifvelser, angående de afslagne grundlagsförändringarne. Statsutskottets utlåtanden N::is 404—1407, och Ekonomiutskottets N:cis 5ö5—357 biföllos utan diskussion. Konstitutionsutskottets utlåtande JV 5, mel föreslaget tillägg will Regeringsformens 72 , förordades af f. talm. Anders Erikssop. Strindlund ansåg tillägget ej böra intagas i grundlagen, såsom redan befintligt i en civillag: bankolagen, hvilken äger lika säker garanti hos konung och ständer, som alia andra lagar; och detta vore nog till trygghet för så väl kapitalistens bestånd, som för bverje annan enskild, hvilten ieke begär större sikerhet för sin egendom än för sitt Iif. — Heuzlin och Appelqvist motsaite sig förslaget. Anders Andersson från S araBorgs län och Rutberg yrkade frågans hvilande till grundlagsenlig behandling. Likaiedes Szklström, den der :xsåg icke allensst da stora kapitalisternes, utan ock bela den öfriga befolkningens säkerhet foråra ett stadgande, hvarigenom deras ställning betryggades, i händelse bankens soliditet, i följd af nu hotande kriser i handeln, på något sitt blefve rubbad. Tal begärde derföre props tion och skulle äfven yrka votering, enär ständets anseende mycket be rodde på dess beslut härvid. Uislaget sf voteringen blef 70 nej emot 22 ja, hvsrigtnom således antogs såsora ståndets gemens:mma tanke, att nämnde stadgande, såsora redan befin:ligt i benkolazen, ej borde i grundlagen intagas. ret— Nr a OR TR Ar RAR SLR TR IR AR IR 8 BiA sm LAK nå RR Arr