stedt. Hr Kock ansåg tid vara att afskaffa o-
rimliga stadgar samt tyckte egaren af jorden
och trädet ega skäliga anspråk på att såsom
honom godt syntes förfara med barken. Funne
ban sin fördel vid att samla och sälja den, så
gjorde han det nog. Uom sistlidet år, yttrade
hr Murcn, bade priset på varan varit ytterst
lågt och lager deraf ej kunnat afsättas. Hr Pa-
lander vilte icke att cen enskilde skulle våld-
föras uti utöfningen af sin eganderätt. Hr Ek-
holm varnade mot att sälta näringarne under
förmynderskap. Hr Rtodin uppgaf att eksko-
gen bättre vårdats å frälse jord, der dispositio-
nen var fri, än å kronojord, der de stränga stad-
gandena hade till fö!jd att men icke gerca upp-
droge ekar.
Hr Westin yrkade först, på de uti! br von
Hohenbausens moticn anförde och andra skäl,
återremiss, men afstod derifrån, då denna ke-
gäran icke tycktes vinna sympatier inom stån-
det. Hr Lgergren yrkade icke återremiss,
men trodde att man icke finge anse hvarje lag
för egande rättens utöfning såsom ett intrång
uti samma rätt. Ds.st skulle slutligen komm:
derhän, att landet ej kunde bereda läder om
med ekskogen misshushållades, och det vore
bögligen att beklaga, det exporten af ekbark
vore så stor. Den hade ett år utgjort 410,000
tunnor. -
Betänkandet biföjls.
Ekonomi-utskottets betänkande JM 57, deruti
utskottet afstyrker br Stockenströms motion,
att alla fordon, som till koltransport snvändas,
böra vara till rymden uppmätta och behörigen
krönta. För bifall talade brr Wedberg, BJyhn-
stedt, Winge, Östberg, Malmstedt, Gustafsson.
Motionen åter försvarades af hrr Rootb, Wabl-
gren, Indebetou, Lagergren, Wern. Hr Wed-
berg uppgaf att vid bruken plägade man för
närvarande uppmäta en och annan kolryss och
derefter beräkna de öfrigas innehåll. Hr Winge
sade att för allmogen hade det varit ett svårt
onus att låta kröna stigarne. De hade för un-
derlåtenbet bäraf ansatts af fiskaler. Hr Sjö-
qvist ansåg kolryssens kröning icke kunna hin-
dra dess utvidgning genom kolens påtryckning.
Hr Malmstedt påminde derom, att man icke
ålade spanmåls- och vedförsäljare att medföra
rönta kärl. Br Gustafsson trodde, att det
icke heller skulle bära sig att anbefalla sist-
nämnde försäljare att i krönta åkdon föra sina
varor till torgs. Herr Wablgren åter hide in-
stämt uti br Hammarbergs motion cch trodde
det bi kostsamt att för kolmätning anskaff:
särskilda målkärl. Hr Indebetou påminde der-
om, att kolen vid mätning skadas, och tidspil-
lan uppkommer derigenom. Hr Lagergren sn-
såg, att underslef orsakades genom det nörva-
rande sättet vid kolmätningen. Denna isigt de-
lades af hr Warp. — Betänkandet godkändes.
— Bondeståndet g dkände, likasom de tre
öfrige, Exzseditionsuiskottets förnyade förslag
till underaåniga skrifvelser, angående de afslagne
grundlagsförändringarne.
Statsutskottets utlåtanden N::is 404—1407,
och Ekonomiutskottets N:cis 5ö5—357 biföllos
utan diskussion.
Konstitutionsutskottets utlåtande JV 5, mel
föreslaget tillägg will Regeringsformens 72 ,
förordades af f. talm. Anders Erikssop. Strind-
lund ansåg tillägget ej böra intagas i grundla-
gen, såsom redan befintligt i en civillag: banko-
lagen, hvilken äger lika säker garanti hos konung
och ständer, som alia andra lagar; och detta
vore nog till trygghet för så väl kapitalistens
bestånd, som för bverje annan enskild, hvilten
ieke begär större sikerhet för sin egendom än
för sitt Iif. — Heuzlin och Appelqvist motsaite
sig förslaget. Anders Andersson från S ara-
Borgs län och Rutberg yrkade frågans hvilande
till grundlagsenlig behandling. Likaiedes Szkl-
ström, den der :xsåg icke allensst da stora ka-
pitalisternes, utan ock bela den öfriga befolk-
ningens säkerhet foråra ett stadgande, hvarige-
nom deras ställning betryggades, i händelse ban-
kens soliditet, i följd af nu hotande kriser i
handeln, på något sitt blefve rubbad. Tal be-
gärde derföre props tion och skulle äfven yrka
votering, enär ständets anseende mycket be
rodde på dess beslut härvid. Uislaget sf vo-
teringen blef 70 nej emot 22 ja, hvsrigtnom
således antogs såsora ståndets gemens:mma tanke,
att nämnde stadgande, såsora redan befin:ligt
i benkolazen, ej borde i grundlagen intagas.
ret— Nr a OR TR Ar RAR SLR TR IR AR IR 8 BiA sm LAK nå RR Arr