vi vilja, att den ska!l vara en sanniag (bravo! bravo!). Vi vilja hifva en republik, som gör sig älskad och aktad af alla, som icke gör sig fruktad af någor, undantagandes fäderneslandets och institutionernss fiznder (bravo!). Vi vilja grundlägga en republik, som skall vara ett mönster för moderna regeringar och icke en efterhärmning af en försvunnen tids fel och olyckor. Vi adoptera dess ära, vi förkasta dess anarkier och raisstag; bjelpen 033 alt grundlägga och försvara den, rösten efter edra samvet-n, och så frsmt, hvilket jag icke betviflar, det är goda medborgares samveten, så skall republiken grundläggas genom edra röster, likasom den här blifvit grundlagd genom Pariserfolket; armarl!, (enstämmiga bifallsrop). Deputationen aflägener sig under förnyade rop: lefve Limartire! lefve den provisoriska regeringen! lefve republiken! Detta är icke allt. Den provisoriska regeringen har lofvat, såsom man sett och som vi tillkännagifvi, att utfärda en af alla dess ledamöter undertecknad proklamation, åsyftande att, i förväntan af mnationalviljans uttryck, som nu snart kommer att ridfrågas, erkänna de nödvändiga gränsorna för regeringens makt; att följakiligen till dess sanna utsträckning återföra de för departemonterna delegerade kommissariers myndighet; att återkalla de oriktiga uttrycken i br Ledru-Rollins cirzulir, att ntplåna hvarja skugga af diktatur, samt slutligen att den provisoriska regeringen må böja sig uader nationens suveränitet och valfrihetens stora princip. Nu har denna proklamation blifvit undertecknad af alla regerivgsledamöterna cch herr Lediu Rollin, genom att instämma deruii, des avuerar således, såsom vi tro, alla de förut ättningar bans cirkulär framkallat. Således inses det lätteligen, att de delegerade kommissarie: na icke äro paschir ell r prosonsuler, att de ej hafva obegränsad makt, att de icko hafva uppdrag att göra valen till der.s verk, och ait alla myndigheter, så visligen utmärkta och åtskilda från hvarandra genom vår första revolutions lagstiftare, j äro sammanblandade i samma händer. Iatet försök till injagande af fruktan skall företagas, för a t underkasta nationen en våldsam minoritets herradöme. Frankrike är sn een herre, man har ej för afsigt att i den allmänna välfärdens naran påtvinga det ett, vi veta ej hvilket, tyranni. För att vara öppenbjerfige, säga vi rakt fram: den provisoriska regeringen bar genom det valsystem, som hon antagit, försäkrat sig om ett ganska stort inflytande på valen. Val genom voteringssedel medföra den olägenhe, att många röstande icke käsna dem som de nämna, och efter alt hafva i spetsen af sina listor uppfört dem, som de personligen gifva företräde, förena de sig gerna, för att fylla det bestämda antalet, i de val andra gjort. Men regeringens agenter skulle, i det de gilla den eller den Jistan och i det de begagna det stora infiytande, som hvarje cffentlig auktoritet i Frankrike alltid har, i synnerhet under kritiska tider, lätteligen erhålla följande resultat. Hvarje kanton, hvarje trskt kommer att hafva sina kandidater, dem de redan uteslutarde föredragit, och man lär svårligen komma öfveren; om en tillfredsställande vallängd. Dessa meningsskiljaktigheter, lätta att förutse, skola åt hvarje depariements naturliga representanter endast lemna ett inskränkt röstantal, emedan de namn, som upptagas med hänsigt till auktoriteten, lätteligen skola till sin fördel förena en pluralitet. Det skulle vara en stor olägenhet, om det vore så öfverallt, och om Frankrike, på viest sätt fråoskrifvande sig sin rätltighat, öfverlemnade s-mmansättningen af den församling, som skall bestämma dess öde, åt godtycket hos de under en kritisk tidpunkt improviserade kommissarier. Man bör hoppas, att kantonern2, arrondissementerna skola hafva det förstind att göra hvarandra ömsesidiga koncss:oner, för att derigenom få en pålitlig repiecentatio:; men till och med om denna laglikmäiiga samdrägt emellin trakterna eger rum, så kan man räkna på att regeringen, genom dess delegerade, kommer att i många hänseenden utöfva ett g:nska stort inflytande. Så framt icke nationalsuveränitet är ett tomt ord, så blir det då för regeringen en trängande pligt att inskränka sin personliga verksamhe, i stället för att utvidga den; att snarare efterhärma den störtade regeringens första valcirkuläår än det sista. Den provisoriska regeringens proklamation är endast första steget till uppfyllande af denna pligt. Det loalr utöfvandet af de principer, som hon bastimmer, skall göra resten. Hvad vi sagt åt hela regeringen, upprepar återigen regeringen för alla der, till hvilka hon i sin proklamation vänder sig. Hafven tillit, säger hon ti!l landets sunda förnuft och landet skall hafva tillit till eder; gifven det fribeten, och det skall i utbyte gifva eder republiken.n ,Säkerhet, frihet, aktning för alla väljande medborgares samveten, det är,, säger hon vidire, den republ kanska regeringens syfiemil; — betryggen åt andra detoberoonde, som j önsken eder sj Ive.n Vare detta den sllmännar regel, som kommissarierne vid valen skola ålägga sig sjelfva att iskttaga, och en freilig framtid är republiken tillförsäkrad. Här följer in ex:enso denna proklamation som hedrar den provisoriska regeringens ledamöter: FRÅNSKA REPUBLIKEN, Frihet, Jemlikhet, Broderskap. Tlam mvnnsones ba reonoringen föll franska folket.