sade spionen till honom; bar ni varit i baracken der ? Ah! mycket god aftonlk svarade privatläraren lika vänligt; har ni något att uträttai baracken ?p Jag? sennor Perezoso — jag? Min väg ledde mig genom denna gata. Jag håller på att taga en promenad, emedan jag känner mitt hufvud tungt af de två glas spirituosa, som jag drack hos Boto.x Då skall jag taga mig friheten följa er ett stycke; jag kan likaväl göra en omväg hem. Jag är er mycket förbunden, sennor Perezoso, svarade Falsado, som gerna skulle hafva velat veta, om privatläraren hade gjort några visiter, sedan han förlorade honom ur sigte. Hvardera hade i hemlighet uppgjort ett beslut att hålla den andre sällskap för aftonen, för alt ej gifva honom tillfälle att aflemna sin rapport åt någon innan instundande morgon. pDet är en solid, fast byggnad det gamla klostret der, baracken der,, begynte Perezoso i ep konversationston, då de nalkades den fatala örr, vid hvilken en vakt var ställd, som det på samma gång ålåg att patrullera. Vakten var fördubblad, den kommenderande korporalen hade fått de uttryckligaste order att gripa hvarje lefvande varelse, som visade sig i byggnadens grannskap, och sätta bonom i säkert förvar tills vidare. I stället för att förena sig i beundran öfver den gamla byggnaden, underrättade Falsado, att en patrull nalkades, och innan han hann att yttra ett ord, ställdes ett skarpt wer da ? till de båda nattvandrarne. Vänner! vännerl) svarade båda på samma gång. ,Mycket bra! vänner till dödsfången, vänner ull förrädaren! svårade korporalen snäsigt,