ras ej mindre på tiden, huru lävge hvartdera ri-
kets örlogsfartyg varit förenade tillsammans, än på
antalet och storleken af de fartyg, med hvilka
hvardera marinen i den förenade expeditionen del-
tagit, och borde de två elftedelarne blott beräknas
af den kostoad, hvartill ett, det norrska till stor-
leken motsvarande, svenskt fartyg uppgått under
den tid, det norrska varit med det svenska till-
sammans.
Norrska regeringen erhöll. i anledoing bäraf,
Kongl. Maj:ts nådiga befallning att härom inkom-
ma med underdånigt betänkande; att uppgifva ti-
den, hvarunder korvetten Örn med svenska eska-
dern varit förenad under ifrågavarande expedition,
och att upplysa, huruvida instruktionen för kor-
vetten endast afsett handelns skyddande, eller til-
lika haft någon annan bestämmelse, som dermed
icke stått i direkt förbindelse; och afgaf, till följd
häraf, norrska regeringen, under den 3 April 1840,
ett underdånigt utlåtande, af innehåll, att korvet-
ten Örn varit med den svenska eskadern förenad
från och med den 16 November 1837 till den 2
derpåföljande April, eller sammanräknadt 4V, må-
nader, och att, enligt den för korvettens chef gifoa
instruktion, expeditionens ändamål icke allenast
varit att förskaffa öfning åt befäl och manskap,
utan ock att söka inhemta upplysningar om hvad
som kunde vara af nytta för de förenade rikenas
sjömakt och handel. Angående den af konvoy-
kommissariatet uttalade åsigt om de grunder, erf-
ter hvilka den ifrågakomna ersättningen borde till
beloppet bestämmas, yttrade norrska regeringen,
att förenämnde kongl. bref innehölle intet derom,
och att således fråga icke syntes böra uppstå om
modifikation af den bestämda ersättningen på grund
af sådana omständigheter, hvilka, enligt norrska
regeringens förmenande, kommit i vederbörligt öf-
vervägande innan ersättning för sådant fall, som
det förevarande, genom åberopade kongi. bref be-
stämdes.
Uti en sednare, den 9 Juni samma år aflåten, un-
derdånig skrifvelse yrkade norska regeringen ytterli-
gare, att, som af en från konvoykommissariatet nor-
ska regeringen tillställd afskrift af kommissariatets
räkenskaper för år 1838 befunnits, att utom före-
nämnde, år 1837 utbetalde, 78,493 rdr 36 sk. svenskt
banko, :konvoykassan för ifrågavarande expedition
ersatt svenska statskassan år 4838 ett belopp af
162,648 rdr 5 sk. 40 ret, eller sammanräknadt
241,141 rdr 41 sk. 10 rst, det alltså vore 7,,:delar
af sistnämnde summa, eller 43,843 rdr 46 sk. 10
ret, som tillkomme norska regeringen i ersättning.
Konvoy-kommissariatet anbefalldes att häröfver
inkomma med pDyit underdånigt utlåtande, hvilket
afgafs den 26 Februari 1841, och inneköll, att or-
dalydelsen i Kopgl. brefvet den 30 Juni 4832 tyd-
ligen förutsatte, om ej alldeles motsvarande antal
och storlek af örlogsfartyg från hvardera marinen,
åtminstone lika lång expeditionstid, och att, såsom
en följd deraf då sådant icke inträffade, de före-
skrifna 7V,,:delarne endast kunde beräknas af det
belopp, hveartill kostnaden för de svenska örlogsfar-
tygen uppgått under den tid, de svenska och norska
fartygen varit förenade, alldenstund ersättningen el-
jest någon gång kunde komma att öfverstiga icke
allenast hela norska expeditionskostnaden, utan ock
norska statsverkets hela bidrag till konvoykassan un-
der tiden.
Härvid borde, i konvoy-kommissariatets tanka,
dessutom komma i betraktande, att, enligt hvad in-
hemtas kunde af ett, konvoy-kommissariatets utlå-
tande bifogadt embetsbref från hans exc. hr stats-
ministern för utrikes ärendena, grefve Wetterstedt
till norska hrstatsministern af d. 22 Juni 4832, Kgl.
Mej:ts nådiga bref af den 30 i samma månad grun-
dats på dåvarande förhållandet mellan de begge ri-
kenas ömsesidiga bidrag till konvoy-kassan, och att
bestämningen af de 7V,,:delarne såsom ersättning ej
kunde tillämpas utan bibehållande af de 235,000 spe-
ciedaler, som vid samma tid utgjorde norska stats
verkets bidrag till konvoykassan. Men detta bidrag
hade från och med år 1833 blifvit af norska stor-
(hinget nedsatt till 45,000 speciedaler, och borde
derföre ersättningsproportionen i samma förhållandel
minskas.
Antagande, med afseende härå, tvänne omstän-
digheter såsom grund för beräkningen af ifrågava-
rande ersättning, nemligen föreningstiden och bi-
dragens belopp 1832 och 1838, uppställde kon-
voy-kommissariatet i sammanhang härmed en ut-
räkning till ersättningssummans bestämmande. Då,
i fråga om tiden, korvetten Örn varit förenad med
svenska eskadern under 4!, månader och dertill för
ut- och bemsegling lades 2 månader, vore 6!, må-
nader den tid, för hvilken ersättning tillkomme nor-
ska statsverket; cch då svenska örlogsfartygens ex-
pedition varat i 43 !, månader, och under denna
tid kostat staten 241,141 rdr 41 sk. 10 rst, så skul-
le, under förutsättning att norska statsverkets bi-
drag 1838 varit lika stort som 1832, ifrågaverande
ersättning, beräknad efter V,,:delar af 6, måna-
ders kostnader, eller 148.645 rdr 2 sk. 2 rst, belö-
pa sig till 24,571 rdr 40 sk. Men som det norska
bidraget från och med år 1833 blifvit nedsatt till
15,000 speciedaler, borde ock, enligt konvoy-kom-
missariatets tanke, berörde 214,571 rår 40 sk. min-
skas i samma proportion, eller med tvåfemtedelar
(24,), i följd hvaraf ersättningsbeloppet för korvetten
Örns deltagande i medelhafsexpeditionen åren 1837
och 4838 komme att utgöra 12,943 rdr 4 sk. 40 rst
svenskt banko; hvaremot norska ledamoten i kon-
voy-kommissariatot yrkat, att Kongl. brefvet af den
30 Juni 1832, som nu för första gåpgen komme
att tillämpas, borde efter ordalydelsen tolkas, utan
afseende å såväl den kortare tid, korvetten Örn uti
expeditionen tagit del, som den nedsättning, hvilken
af norska bidraget egt rum. .
Då ärendet den 6 Augusti 1844 inför Kongl. M:t
uti sammansatt svenskt och norskt statsråd förevar,
anbefailtes norska regeringen attiörande de af kon-
voykommissariatet uppställda beräkningsgrunder in-
komma med nytt utlåtande, som den 8 Oktober af-
gafs, och hvaruti norska regeringens under åbero-
pande af dess föregående betänkanden i ämnet och
med anmärkning, att om förhållandet varit omvändt
el!er sådant, att korvetten Örn utevarit 13 !. måna-
der, skulle likväl norska regeringen ej gjort anspråk
på större kostnadsersättniog, än efter ,,:delar af
hela beloppet, förklarat sig icke kunna erkänna den
af konvoykommissariatet yrkade minskning i ersätt-
ningen på den grund, att norska statskassans bidrag
till konvoykassan åren 1833 och 1838 varit mindre
än år 1832, emedan den från norska sidan år 1833
gjorda nedsättning af bidraget hufvudsakligen skulle
varit föranledd deraf, att konvoykassans utgifter, ef-
ter fransmännens occupation af Algier och konven-
tionen med Tunis och Tripolis, blifvit mindre än
tillförene: hvarutom norska regeringen vidare an-
märkt, att derest nedsättningen af norska bidraget
bordt medföra annan grund för beräkningen af er-
sättning till norska statsverket för norska örlogsfar-
tygs deltagande med svenska uti expeditioner till
handelns skyddande, hade konvoy-kommissariatet
tidigare bordt göra framställning derom hos Kongl.
Maj:t; men då nu någon förändring af beräknings-
grunderna icke egt rum, vore norska regeringen
fortfarande af den mening, att för ifrågavarande ex-
neditioDp. 43 843 rdr Z1 ot 40 rst svenskt barnkn