eftef andra länders, och då det tillika erkännes att
förmåga ej saknas, måste felet ligga i brist på mo-
deller, brist på tillfälle till undervisning.
Strindund fann att hushållning ej iakttages, då
tjenstemän vid institutet få innehafva äfven andra
goda sysslor. Föreståndaren har t. ex: 5 dylika.
Dylikt borde anses stå utom mensklig förmåga,
om ej underlåtenhet här och der skall tillåtas.
Sjelfva institutet kunde tal. ej bedömma, men dess
tjenstemän borde vara lönte blott för att egna sig
deråt.
Sahlström upplyste att Järarne undervisa blott
vissa timmar, så att eleven från ritskolan går till
laboratoriet, derifrån till verkstaden, vidare till
färgeriet, garfveriet o. s, Vv, hvilket icke hindrar att
ban får god undervisning. I händelse af återre-
miss borde utskottet afge upplysning om lärjun-
garnes antal, de yrken dit de afgått, den pytta de
befunnits kunna göra 0. s. V.
Sirindlund återtog ännu en gång att institutets
nytta kunde han ej bedömma; hade således ej ve-
Jat göra armärkningar dervid. Men är ej mer att
göra vid inrättningen än att dess embetsmän tillika
kunna sköta en mängd andra sysslor, då böra ock
anslagen rättas derefter. Mångslöjd vore en sak
som tal. aldrig kunde gilla. ÅAterremitterades.
Vid 45 punkten, afstyrkande anslag till Chal-
merska slöjdskolan i Götheborg, uppstod Lars Lars-
son: Det vore med afseende på de varma förord
man kostat på teknologiska institutet i Stoekholm,
som talaren vile vända sig till utskottets ledamö-
ter med en liten anmärkning. Det finnes ett gam-
malt, vanligt ord, konseqvens, som utskottets 1le-
damöter tycktes föga hafva iakttagit. Chalmerska
slöjdskolan, drifven efter samma system som Stock-
holms, lofordad af alla, med en utmärkt förestån-
dare i professor Palmstedt, och nitiske lärare, har
dock ej kunnat ådraga sig utskottets uppmärksam-
het. Tal. hoppades dock ett annat resultat i hän-
delse af återremiss, då motionären hr biskop Bruhn
nu förskaffat sig de bristande upplysningarne.
Strindlund ville ej undandraga sig den konse-
qvens som här fordrades. En ledamot i utskottet,
grosshandlaren Lindström från Götheborg, hade lof-
ordat skolan såsom ett mönster, men tillstyrkt att
låta den vara sådan den är orubbad, ty skulle ge-
nom ett anslag utvidgdning ifrågakomma, vore man
ej säker för en försämring.
Sahlström ansåg sig, i afseende på de nämnda
pvarma orden, böra svara Lars Larsson, att han
börjat med att visa orsaken till Stockholmska in-
stitutets förfall: dess föreståndare, hvilken varit helt
olika med den nitiske man som i så många är fö-
restått Götheborgska slöjdskolan; — men att nu-
mera allt skäl vore att boppas på den förra sko-
lans förbättring, med nya lärare och ny organisa-
tion, Bifölls.