(0 rn nan nn
Inst och glädjer; de fallnas cch sårades antal
påstås icka vara serdeles betydligt.
Samma dag anlände ett ångfirtyg ifrån Psess-
sJburg med den i Ungern allmänt älskade erke-
bert:g Stephan, jecte 150 ungerska magnater:
tjde tednare såsom en deputation från ungerska
Ifolket, med azhållin om en frisinnad konstitu-
sJuion för hela riket. Ungrarne, som icke
sJvstat om hvad som skedde i Wien, hade lem-
hertigen 24 timmsrs tid till under-
I handlivgar i Wien, för att aniingen utverka bi-
Ifall till Ungrarnes begiraon, eller att låta utropa
lig till ungersk kocung, oberoende af Öster-
frike. Men hade velat utropa honom derill,
före hans efresa, och det var endast gezom
Mlöfiet om sin bemedling i W:er, som ban lyc-
Jäades urdsnböja detia steg.
De ledamöter af tyska riksståndsförsamlingen,
Ihvitka sammanträdde i Heidelberg den 3 Mars,
Iför att öfrverenskomma om grunderna till en
tysk parlamentsförfatining, valde, efter hvad re-.
Jdan är nämndt, ett särskildt utskott för atre-
digera dessa grunder till ett formligt förslag.
-JU:skotter bestod af hrr Bisding, frib. von Ga-
Igern, v. I:zstein, Römer, Stedimann, Welcker och
I Will.ch, och dessa hafva nu, den 12 Mars, från
I Heidelberg utfärdat en inbjudaing till samtliga
Iiedamöter, i lagstifande församlingar inom hela
ITyskiand till ett nytt sammanträde den 50
Mors, i Frankfurt am Main, till granskning af
förslaget. Ett visst ant I andra reän, som ä:oj
-Jutmärkta genom tyska folkets förtroende, ut:n
att likväl förut hafva varit representanter i
Irigsförsemlingar, hafva fiti särskilda kallelser.
I Det var två dagar sednara, eller den 14
I Mars, som konung Frecrik Wilbelzm af P.ieus-
Isen lät utfärda kallelse till de förenade landt-
Iständerna att sammanträda i Berlin den 20
JApril, och i hvilken kallelse han äfven tillkännagef
sig hafva, i förening med kejserliga österriki-
ska regeringen, inbjudit deras sarotlige tyska
bundsförvandter till gemensam rådplägning, och
bade besiutat med alla krafter verka derhän,
Jatt rådslaget måtte leda till en verklig pånytt-
födelse af tyska förbundet, så att tyska folket,
sannfärdigt förenadt och styrdt genom fria in-
Istitutioner, men också icke mindre skyddadt!
emot omstörtningens och snarkieps; vådor,
måtte återvinna sin gamla storhet och Tysk-
land intaga den detsamma tillkommande rang
i Europa.n
I den cfficieila Aligemeine Preu:sische Zzei-
tung, der denna kslielse var införd den 45
Mars, förekom tillika en ledande artikel, hvari
förklarades, att den nya fursteförsamlivgen skulle
öppnas i Dresden den 25 Mars, och att rege-
cdingarne hoppades ati det på denna ordeniliga
väg skuile lyckas ati motsvara de välgrundade
nationella behofven, samt att betrygga de in-
stitutioner, genom hvilka Tyskland kunde stär-
k2s och höjas, samt befästas i den detsamma
inför utlandet tillkommande ställning ibland de
suropeiska nationerna; men at: de äfven skulle,
i förening med sina tyska bundsförvandter, lika
lallvarsamt och eftertryckligt möta sådana för-
sök, som utgå på den rättmätiga ordningens till-
intetgörande i Tyskland, och som inom tyska
förbundet kunde framkalla ett tillstånd af tve-
drägt cch upplösning, hvilket öfs;erlemnade det
I värnlöst i fisndens hand.,
Erinrar man sig, att äfven den gamla tyska
Iförbundsförsamlingen numera dagligen sysselsät-
lter sig med rådplägningar om tyska förbundets
Ireformation, så ser min, att icke mindre än:
lere serskilda rådplägningar blifvit tillställda om
samma sek, nemligen tyska förbundets i Frank-
Ifurt, den nys: ofvannä:rnda tyska reformföre-!
ningen, älven derstädes, och slutligen furste-
kongressen i Dresden, — ty att rådplägningen !
i Dresden skulie blitva en kongress i bekant
mening, det fioner man öppet antydt af konung !:
Ernst i Hannover, när ban åberopade de till-l:
:änkta rådplägningarne mellan tyska förbundets l!
makter, såsom ett skäl till sitt afslag på peti- !
tionerna om semfundsförbättringar i Hannover.
Tyskarne hafva likväl icke ett ögorblick miss-
tagit sg om meningen med kongressen i Dres-
den. I de numera cinsurfria tyska bladen träf-:
fas den ezsa protesten efter den andra emot!
detta sätt att sönderhugga knuten, eller rättare
att sammantrassla den på et mera oupplösligt
:ält än rågonsin. Dels bar man anmärkt, att:
den officiella preussiska tidningens antydan om l!
bessgde rådplägnings egenskap att vsra en por-l!
dentlig väg wull uppnåendet af det nationella!
ändamålet, innehåller en sjelimotsägelse. Upp-l!
giften härom strider, tvärtom, emot ett redan!
30-årigt bruk; det är en helt och hållet utom- !
ordentlig väg alt rådpläga om Tysklands ge-
mensamma :ngelägenheter vid en Furstekon-!!
gress i Dre.den, i stället för vid Förbundsda- ;
i
f
I
Rönne.
gen i Frankfuit; oC3 vi hafva irrat oss, —
anmärke; det vidare, — då vi redan för några
månader s:dan hoppades, att Österrike och
Preussen skul:e hafva hemtat en helsosam lir-
dom genom de hände!ser, som t.llvågabragtess
f ett frilt och i sin helhet samdrägtigt folk,!q
och hvilka gjorde Konferensen i Neuchatel tills
en omöjlighet. I trots af misslyckandet attln
förespeg:a lagens sjelständiga välde såsom ett!
laglöshetstillstånd, moget tör interventioner !
,:Her pcefisationer; i trots af alt den föregil- e
na lagligheten och ordningen i Frankrike sam- :
manstörtace när deras svekfulla grundvalarc
.ålvo efter, och att ingen Guizot mera räcker3
vhanden till det nya förbundet; i trots härafle
vill man, till hvad pris som helst, fullfölja den!
en gång föreslagna pacifications-kongressen.l
Schweiz förekom förslaget genom raskheten i!
sitt handlingssätt; i Tyskland hoppas man att
ännu kunna viana tid till dess genomdrifvan-!
ue; man försöker alt åtminstone vinna en se-!!
ger åt det gamla systemet, till ersättning för!
de nårga smärtsamma nederlag det fått vid-t
könnas.
UMen hela företaget är blo!t en malt shugg-
rbild af det system, som antingen redan är stör-
radt, ell r oupphörligen ssmmanstörtar. Den
nya konpgres:en skulle hvarken blifva bott och
pbart reaktionär, eller blott och bart konira-!t
nrovaluticnir. Neji. nå dot oättot cam fFödyvigo I2