oerhörd; två dagar hafva vi redan varit i fullt
åtnjutande al tryckfrihet; och i en kungörelse
hvari folket tillförsäkras om uppfyllelse af alla
sina rättmätiga fordringar, yttrar sig en tysk
arfstorhertig, på sätt som följer: Förbundsför-
samlingen har icke uppfyllt tyska folkets rätt-
mätiga anspråk, att få vara gällande såsom
nation. — Den, som så skulle hafva yttrat
sig för få dagar sedan, hade varit en högför-
rädare.
Med detsamma den gamla ministeren gick
under, u:färdades nemligen af den gamle stor-
hertigen en kungörelse, hvari ban upptog sin
son arfstorhertigen till medregent, och det är
i en af honom utfärdad och af friherre v. Ga-
gern kontrasignerad kungörelse, som de nyss-
nämnda ominösa uttrycken förekommo.
Dea 9 Mars utfärdades frånj Senaten i Ham-
burg följande kungörelse:
Då det Högädla Rådet öfvertygat sig om den
allmänna önskan stt censurens upphäfvande icke
måtte uppskjutazs till dess en ny tryckfrihet
hunnit utarbetas och antagas, så har det vid
denna dagens sammantrade beslutat:
Censuren är upphäfven.
DANMARK.
Den 42 Mars hölls en sammankomst i Hi;-
podromen, af dem, som undertecknat en petition
till konungen, angående utsträckning 2f valrät-
ten till de icke reprezenterade klesserna, fir
att besluta om petitionens öfver!emnende. Man
kom Sfverens,2tt den skulle aflemnas omedel-
bart till hans majestät.
Dagen förut hade hållits i Cassinos stora sal
ett möte, som bevistades af 2300 danska med-
borgare af alla stånd, angående Danmarks och
Slesvigs konstitutionella förening; och med da-
gens post emottogo vi en tryckt berättelse, om
början af målets förhandlingar.
— Jönköpingsbladet har äfven med denra
d2genas post en intre:sant privatkorrespondens
fån Paris, hvarur vi meddela följande utdrag
af beskriningen från revolutiorsdagsrne:
Då folket rusade upp i Palais Royal, sönderslo-
gos fönstren, genom hvilka möbler utkastades och
brändes på gatan framför våra fönster. Några to-
kar utklädde sig med guldskärp, trehörniga hattar,
spetsar och andra grannlåter. Till Tuilerierna fö!j-
des folket af polytekniska skolans elever, som klä 3
i bluser intagit barriererna och deltagit i striden,
utan att man afvetat det. Frukost var framsatt i
marskalksalen. I konungens rum stod hans kaffe
halfdrucket: hans kläder och hans hatt lågo på en
stol. Man kastade sig i sängar och sidensoffor med
smutsiga bluser, man band för ögonen på Ludvig
Filips staty i gips och sade: maictenant cest toi
qui est aveugle. Man kom in i teatern; somliga
spelte kon:edi, andra sågo på och applåderade, och
detta midt i den häftigaste ifvern, efter den blodi-
gaste strid. I kungens rum förstördes en mängd
dyrbarheter af häftiga lynnen, men ingenting stals
eller borttogs, om icke som suvenir. Man kring-
kastade handskar, halsdukar, näsdukar och grann-
låter. Man kom in i prinsessornas rum, utkastade
och uppbrände florsklädningar, spetsar, shawlar m.m.
Man kom till barnkammaren, der leksakerna lågo
på golfvet, qvarlemnade af de små rymmingarna;
man trampade på dem, raan satte dem på bajonet-
terna och bar dem kring gatorna. Man kom in i
Nemours rum; man förstörde, sönderbröt, plåckade
och sparkade på allt. Man inkom i en särskild pa-
viljong, der en af polytekniska skolan yttrade: mina
vänner! här bodde hertigen af Orltans, allt är så,
som det var medan han lefde. Ett aktningsbju-
dande allvar intog alla; ej en fönsterruta skadades,
man utgick och ropade, att dörren skulle läsas igen.
Man inkom i en våning, som tillhörde general Jac-
queminot. Han hade sprungit ut, då han hörde
folket komma, utan att i häpenheten medtaga
80,000 francs, som lågo framme. En person af ho-
pen tillegnade sig denna summa, men i samma Öö-
gonblick greps han af hundrade armar, som ville
döda honom på stället. En borgare gick fram, bad
folket ej begå våd, utan föra karlen i arrest, hvil-
ket genast skedde: han befanns vara en f. d. fäst-
ningsfånge. Generalens rum stå orörda och pennin-
garne äro till hans disposition lemnade i regerin-
gens händer. — De vildaste bland Tuileriernas be-
segrare togo sin tillflykt till köken, der eld brann i
spiseln och mat fanus i öfverflöd. Efter att hafva
uppätit. det som var färdigt, uppsatte de på bajo-
netterna stora ostekta eller okokta köitstycken; ru-
sade ner i källrarna, drucko och slogos om butel-
jerna tills en del somnade af ruset; — andra drogo
utanför Paris till slottet Neuilly, der samma sak
upprepades, och i desperation eller af ovårdsamhet
tändes eld på slottet, men eldsvådan blef snart däm-
pad. Man fann sedermera i källrarna 4350 lik efter
de mest råa af hopen, Sedan folket eröfrat Tuile-
rierna, skyndade det att taga fästningarna. Vin-
cennes togs med svårighet, emedan hertigarne voro
der att börja med, men snart begålvo de sig deri-
från. - Mont Valerien stred häftigast, men mot af-
tonen andra dagen hade folket äfven den i sitt våld.
I Vincennes funnos 40,000 karbiner. — Man har
varit rädd för våldsverkare och tjufvar, då ingen
polis funnits i staden, men folket har sjelft hållit
polis. Hvar man träffade en tjuf på bar gevning,
nedsköts han genast; det var strängt men nödvän
digt, och vid en fältskärsbod på Rue Richelieu stodo
tvänne lik uppställda vid dörren med påskrift: Vo-
leurs. — Ingen enskild egendom i Paris har varit
utsatt för det minsta våld, men de kongl. slotten
voro svåra att skydda. Regeringen förordnade der-
före straxt, att Tuilerierna skulle bli en invalid-
inrättning för arbetsklassen, och på alla andra slott
står med sora bokstäfver att läsa: Proprici Na-
tionale.
Dagen efter den stora katastrofen va: en faslig
storm. Det tycktes som elementerna sjelfva deltogo
i revolutionen. Föreställ dig min förskräckelse, då
vi tidigt på morgonen hörde ropas, att elden var
lös i Tuilerierna. Alla menniskor rusade dit, och
när vi gingo till fönstret, slog elden ut ur Palais
Royal. I denna rysliga storm fruktade vi att hela
qvarteret skulle stryka med, men lyckligtvis var det
ej så farligt. En bof, som tändt i Palais Royal,
ville narra folket att springa till Tuilerierna, men
som ingen eldsvåda der var å bane, återvände man
straxt och Palais Royal var släckt inom en timme.
Det påstås att mordbrännaren är gripen. — Samma
dag kl. 42, då borgargardet och de tusentals seger-
vinnarne genomvandrade Paris och på karuseliplat-
sen skulle utveckla sin frihetsfana, uppväxte i ögon-
blicket den rysligaste orkan, åtföljd af en dundrande
åskknall och blixtar som korsade sig i skyn. Da