arbe:are och sjöfolk den trygghet och vinskap, som bör befåistas mellan de begge regeringarne. General Thiard har blifvit utnämnd till franska republikens sändebud i Schweiz. Lamenais har, under föregifvande af sin dåliga helsa, undanbedt sig alla uppdrag af nya regeringen, ibland annat äfven anbudet att blifva sändebud i Rom. Preussens och Österrikes sändebud hade lemnat Paris, och afvakta på sina landtställen instruktioner från siaa hof. Det talas om att den gamle generalen Subervic, som blott för ögonblicket öfvertagit krigsminis!eren, skulle snart afgå. Amiral Baudin hade redan i Marseille gått oa bord på Perikles,, för att taga befälet öfver Medelhafsflottan, som kommer att kryssa vid italienska kusten. Hr Savzet har åter låtit inskrifva sig såsom advokat vid appellationsdomstolen. at stora bankirbuset Gouin, som idkade en ofantlig stor diskonteringsrörelse, har inställt sina betalningar. Tillgångarne öfverstiga mycket fordringarne, men ögonblickets behof af reda penningar tvingade det till denna åtgärd. Denna händelse vållade att finansministern icke ville ännu låta åter öppna börsen. Provisoriska regeringea hor till finansminister utnämnt Garnier Pages, sedan hr Goudchaux afsagt sig denna plats. Det uppgifves att anleiningen till afsägelsen varit, att bankirhuset Gouin, kort före än det inställde sina betalningar, begärt af regeringen ett lån af 45 millioner frines, emot skåkerhet i räntepapper, skattkammarbevis och jernvägsaktier. Goudchaux och Cremieux ville beviljx ansökningen, men öfrige medlemmarne af regeringen afslogo den, på grund deraf, att dessa hypotheker icke voro användbara. Garnier Pagös ville stt börsen skulle åter öppnas; men han lärer sedan, i följd af flera hetänkligheter, måst afstå derifrån, emedan d. 6 Mars ännu börsen icke blifvit öppnad. Ifrån Algier skrifves under d. 29 Febr., att man der fått underrättelse om Ludvig Filip: afsägelse och provisoriska regeringens tillsättning; men ännu icke om republikens proklamerande. Generalguvernören, bertigen af Aumale, är den förste af Orleanska äiten, som i Februarirevolutionen visat fasthet och storsinthet. Han har d. 28 utfärdat en ordre, hvari han säger: Generalguvernören har ännu inga officiella underrättelser; men han har erfarit, att följande kungörelse blilvit alla franska prefekter och underprefekter meddelad. (Denna kungörelse meddelas.) Han förnyar hvad han i går yttrat, då första ryktet om händelserna i Paris ankom, nemligen: att ingenting kan förändras i våra pligter mot Frankrike. Befolkningen och krigshären afvakta i lugn befallningår från moderlandet.n Enligt de sista underrättelserna från Paris al den 8 denne3 hade Börsen blifvit den dagen öppnad. Regeringen har beslutat, att i anledning af den till följd af de ovanliga bändelserna befarade och för näriogsfliten samt detaljhandela hotande kreditkrisen, diskontkontor skola i alla handelsoch fabriksstäder inrättas. Dessas kapital skall bestå till YA af aktieegares insatte penningar, 17 af stadens egna och 14 af statens obligationer. I Paris var redan eltt kontor med 20 millioners kapial organiseradt. En kungörelse bestämmer sparbanksräntan till 53 procent, på följande grunder, nemliges: Af all e;eadom äro de fattigas besparingar den heligaste; Sparbankerna böra således stå under garsnii af nationens redlighet; Statezs skattkammare uppfyller alla sina förbindelser; Icke genom blotta ord, utan genom handling vill regeringen motsvara statens fordringsegares förtroende. Det är ej nog att garantera arbetarens i sin anletes svett förvärfvade egendom; mean måste äfven gifva den ett värde. Alltså: I betraktande dera, att svattkammarbevisen draga 5 procent ränta; att rättvisan bjuder likhet emellan produkten af den rikes kapitaler och den fattiges besparingar, samt att under en republikansk regering arbetets frukter måste alit mer och mer ökas; besbuar regeringen: Att räntan för de af medborgarne i sparbankerna insatte penningar ifrån och medd. 410 Mars fastställes till 5 proc.o Sindebuden från flera italienska stater hafva haft sammankomst med hr de Lamartine. Man kände ej hvad som förehafts, men ifrån utrikesministern bade en kurir gensst afgått till Win. Efter exemplet från Psris och regeringens uppmaning hafva rörliga nationalgarder bildats öfver hela Frankrike, så att inom två månader stå öfver 4350,000 man bakom krigshären sisom dess reserv. Tidningen la Pressen berättar, att Ludvig Filip, då han gick ombord på den fiskarebåt, som skulle föra honom till Trport, vänd: sig till en herre, son fö!jt honom till båten, med de orden: Siut eder öppet och uppriktigt th Republiken, ty jag tager den franska monarkier med mig, det vil! säga i grafven med mig; Jeg bar varit Frankrikes siste konung. Farväll!n mem Cirkulär från Utrikes ärendernas Minister till Franska Republikens diplomatiska agenter. Min herre! ni känner händelserna i Paris, folkets cezer, dess; bjeltemod, dess hofsamhet,