oerhörd; två dagar hafva vi redan varit i fullt åtnjutande al tryckfrihet; och i en kungörelse hvari folket tillförsäkras om uppfyllelse af alla sina rättmätiga fordringar, yttrar sig en tysk arfstorhertig, på sätt som följer: Förbundsförsamlingen har icke uppfyllt tyska folkets rättmätiga anspråk, att få vara gällande såsom nation. — Den, som så skulle hafva yttrat sig för få dagar sedan, hade varit en högförrädare. Med detsamma den gamla ministeren gick under, u:färdades nemligen af den gamle storhertigen en kungörelse, hvari ban upptog sin son arfstorhertigen till medregent, och det är i en af honom utfärdad och af friherre v. Gagern kontrasignerad kungörelse, som de nyssnämnda ominösa uttrycken förekommo. Dea 9 Mars utfärdades frånj Senaten i Hamburg följande kungörelse: Då det Högädla Rådet öfvertygat sig om den allmänna önskan stt censurens upphäfvande icke måtte uppskjutazs till dess en ny tryckfrihet hunnit utarbetas och antagas, så har det vid denna dagens sammantrade beslutat: Censuren är upphäfven. DANMARK. Den 42 Mars hölls en sammankomst i Hi;podromen, af dem, som undertecknat en petition till konungen, angående utsträckning 2f valrätten till de icke reprezenterade klesserna, fir att besluta om petitionens öfver!emnende. Man kom Sfverens,2tt den skulle aflemnas omedelbart till hans majestät. Dagen förut hade hållits i Cassinos stora sal ett möte, som bevistades af 2300 danska medborgare af alla stånd, angående Danmarks och Slesvigs konstitutionella förening; och med dagens post emottogo vi en tryckt berättelse, om början af målets förhandlingar. — Jönköpingsbladet har äfven med denra d2genas post en intre:sant privatkorrespondens fån Paris, hvarur vi meddela följande utdrag af beskriningen från revolutiorsdagsrne: Då folket rusade upp i Palais Royal, sönderslogos fönstren, genom hvilka möbler utkastades och brändes på gatan framför våra fönster. Några tokar utklädde sig med guldskärp, trehörniga hattar, spetsar och andra grannlåter. Till Tuilerierna fö!jdes folket af polytekniska skolans elever, som klä 3 i bluser intagit barriererna och deltagit i striden, utan att man afvetat det. Frukost var framsatt i marskalksalen. I konungens rum stod hans kaffe halfdrucket: hans kläder och hans hatt lågo på en stol. Man kastade sig i sängar och sidensoffor med smutsiga bluser, man band för ögonen på Ludvig Filips staty i gips och sade: maictenant cest toi qui est aveugle. Man kom in i teatern; somliga spelte kon:edi, andra sågo på och applåderade, och detta midt i den häftigaste ifvern, efter den blodigaste strid. I kungens rum förstördes en mängd dyrbarheter af häftiga lynnen, men ingenting stals eller borttogs, om icke som suvenir. Man kringkastade handskar, halsdukar, näsdukar och grannlåter. Man kom in i prinsessornas rum, utkastade och uppbrände florsklädningar, spetsar, shawlar m.m. Man kom till barnkammaren, der leksakerna lågo på golfvet, qvarlemnade af de små rymmingarna; man trampade på dem, raan satte dem på bajonetterna och bar dem kring gatorna. Man kom in i Nemours rum; man förstörde, sönderbröt, plåckade och sparkade på allt. Man inkom i en särskild paviljong, der en af polytekniska skolan yttrade: mina vänner! här bodde hertigen af Orltans, allt är så, som det var medan han lefde. Ett aktningsbjudande allvar intog alla; ej en fönsterruta skadades, man utgick och ropade, att dörren skulle läsas igen. Man inkom i en våning, som tillhörde general Jacqueminot. Han hade sprungit ut, då han hörde folket komma, utan att i häpenheten medtaga 80,000 francs, som lågo framme. En person af hopen tillegnade sig denna summa, men i samma Öögonblick greps han af hundrade armar, som ville döda honom på stället. En borgare gick fram, bad folket ej begå våd, utan föra karlen i arrest, hvilket genast skedde: han befanns vara en f. d. fästningsfånge. Generalens rum stå orörda och penningarne äro till hans disposition lemnade i regeringens händer. — De vildaste bland Tuileriernas besegrare togo sin tillflykt till köken, der eld brann i spiseln och mat fanus i öfverflöd. Efter att hafva uppätit. det som var färdigt, uppsatte de på bajonetterna stora ostekta eller okokta köitstycken; rusade ner i källrarna, drucko och slogos om buteljerna tills en del somnade af ruset; — andra drogo utanför Paris till slottet Neuilly, der samma sak upprepades, och i desperation eller af ovårdsamhet tändes eld på slottet, men eldsvådan blef snart dämpad. Man fann sedermera i källrarna 4350 lik efter de mest råa af hopen, Sedan folket eröfrat Tuilerierna, skyndade det att taga fästningarna. Vincennes togs med svårighet, emedan hertigarne voro der att börja med, men snart begålvo de sig derifrån. Mont Valerien stred häftigast, men mot aftonen andra dagen hade folket äfven den i sitt våld. I Vincennes funnos 40,000 karbiner. — Man har varit rädd för våldsverkare och tjufvar, då ingen polis funnits i staden, men folket har sjelft hållit polis. Hvar man träffade en tjuf på bar gevning, nedsköts han genast; det var strängt men nödvän digt, och vid en fältskärsbod på Rue Richelieu stodo tvänne lik uppställda vid dörren med påskrift: Voleurs. — Ingen enskild egendom i Paris har varit utsatt för det minsta våld, men de kongl. slotten voro svåra att skydda. Regeringen förordnade derföre straxt, att Tuilerierna skulle bli en invalidinrättning för arbetsklassen, och på alla andra slott står med sora bokstäfver att läsa: Proprici Nationale. Dagen efter den stora katastrofen va: en faslig storm. Det tycktes som elementerna sjelfva deltogo i revolutionen. Föreställ dig min förskräckelse, då vi tidigt på morgonen hörde ropas, att elden var lös i Tuilerierna. Alla menniskor rusade dit, och när vi gingo till fönstret, slog elden ut ur Palais Royal. I denna rysliga storm fruktade vi att hela qvarteret skulle stryka med, men lyckligtvis var det ej så farligt. En bof, som tändt i Palais Royal, ville narra folket att springa till Tuilerierna, men som ingen eldsvåda der var å bane, återvände man straxt och Palais Royal var släckt inom en timme. Det påstås att mordbrännaren är gripen. — Samma dag kl. 42, då borgargardet och de tusentals segervinnarne genomvandrade Paris och på karuseliplatsen skulle utveckla sin frihetsfana, uppväxte i ögonblicket den rysligaste orkan, åtföljd af en dundrande åskknall och blixtar som korsade sig i skyn. Da