arbe:are och sjöfolk den trygghet och vin-
skap, som bör befåistas mellan de begge re-
geringarne.
General Thiard har blifvit utnämnd till fran-
ska republikens sändebud i Schweiz.
Lamenais har, under föregifvande af sin då-
liga helsa, undanbedt sig alla uppdrag af nya
regeringen, ibland annat äfven anbudet att blifva
sändebud i Rom. -
Preussens och Österrikes sändebud hade lem-
nat Paris, och afvakta på sina landtställen in-
struktioner från siaa hof.
Det talas om att den gamle generalen Su-
bervic, som blott för ögonblicket öfvertagit
krigsminis!eren, skulle snart afgå.
Amiral Baudin hade redan i Marseille gått
oa bord på Perikles,, för att taga befälet öf-
ver Medelhafsflottan, som kommer att kryssa
vid italienska kusten.
Hr Savzet har åter låtit inskrifva sig såsom
advokat vid appellationsdomstolen.
at stora bankirbuset Gouin, som idkade en
ofantlig stor diskonteringsrörelse, har inställt
sina betalningar. Tillgångarne öfverstiga myc-
ket fordringarne, men ögonblickets behof af
reda penningar tvingade det till denna åtgärd.
Denna händelse vållade att finansministern icke
ville ännu låta åter öppna börsen.
Provisoriska regeringea hor till finansmini-
ster utnämnt Garnier Pages, sedan hr Goud-
chaux afsagt sig denna plats. Det uppgifves
att anleiningen till afsägelsen varit, att bankir-
huset Gouin, kort före än det inställde sina be-
talningar, begärt af regeringen ett lån af 45
millioner frines, emot skåkerhet i räntepapper,
skattkammarbevis och jernvägsaktier. Goud-
chaux och Cremieux ville beviljx ansökningen,
men öfrige medlemmarne af regeringen afslogo
den, på grund deraf, att dessa hypotheker icke
voro användbara. Garnier Pagös ville stt bör-
sen skulle åter öppnas; men han lärer sedan,
i följd af flera hetänkligheter, måst afstå der-
ifrån, emedan d. 6 Mars ännu börsen icke blif-
vit öppnad.
Ifrån Algier skrifves under d. 29 Febr., att
man der fått underrättelse om Ludvig Filip:
afsägelse och provisoriska regeringens tillsätt-
ning; men ännu icke om republikens prokla-
merande. Generalguvernören, bertigen af Au-
male, är den förste af Orleanska äiten, som i
Februarirevolutionen visat fasthet och storsint-
het. Han har d. 28 utfärdat en ordre, hvari
han säger: Generalguvernören har ännu inga
officiella underrättelser; men han har erfarit,
att följande kungörelse blilvit alla franska pre-
fekter och underprefekter meddelad. (Denna
kungörelse meddelas.) Han förnyar hvad han
i går yttrat, då första ryktet om händelserna i
Paris ankom, nemligen: att ingenting kan för-
ändras i våra pligter mot Frankrike. Befolk-
ningen och krigshären afvakta i lugn befallnin-
går från moderlandet.n
Enligt de sista underrättelserna från Paris al
den 8 denne3 hade Börsen blifvit den dagen
öppnad. Regeringen har beslutat, att i anled-
ning af den till följd af de ovanliga bändelser-
na befarade och för näriogsfliten samt detalj-
handela hotande kreditkrisen, diskontkontor skola
i alla handels- och fabriksstäder inrättas. Des-
sas kapital skall bestå till YA af aktieegares in-
satte penningar, 17 af stadens egna och 14 af
statens obligationer. I Paris var redan eltt
kontor med 20 millioners kapial organiseradt.
En kungörelse bestämmer sparbanksräntan till
53 procent, på följande grunder, nemliges:
Af all e;eadom äro de fattigas besparingar
den heligaste;
Sparbankerna böra således stå under garsnii
af nationens redlighet;
Statezs skattkammare uppfyller alla sina för-
bindelser;
Icke genom blotta ord, utan genom handling
vill regeringen motsvara statens fordringsegares
förtroende. Det är ej nog att garantera arbe-
tarens i sin anletes svett förvärfvade egendom;
mean måste äfven gifva den ett värde.
Alltså:
I betraktande dera, att svattkammarbevisen
draga 5 procent ränta; att rättvisan bjuder lik-
het emellan produkten af den rikes kapitaler
och den fattiges besparingar, samt att under en
republikansk regering arbetets frukter måste
alit mer och mer ökas; besbuar regeringen:
Att räntan för de af medborgarne i spar-
bankerna insatte penningar ifrån och medd. 410
Mars fastställes till 5 proc.o
Sindebuden från flera italienska stater hafva
haft sammankomst med hr de Lamartine. Man
kände ej hvad som förehafts, men ifrån utrikes-
ministern bade en kurir gensst afgått till Win.
Efter exemplet från Psris och regeringens
uppmaning hafva rörliga nationalgarder bil-
dats öfver hela Frankrike, så att inom två må-
nader stå öfver 4350,000 man bakom krigshären
sisom dess reserv.
Tidningen la Pressen berättar, att Ludvig
Filip, då han gick ombord på den fiskarebåt,
som skulle föra honom till Trport, vänd: sig
till en herre, son fö!jt honom till båten, med
de orden: Siut eder öppet och uppriktigt th
Republiken, ty jag tager den franska monarkier
med mig, det vil! säga i grafven med mig; Jeg
bar varit Frankrikes siste konung. Farväll!n
mem
Cirkulär från Utrikes ärendernas Minister till
Franska Republikens diplomatiska agenter.
Min herre! ni känner händelserna i Paris,
folkets cezer, dess; bjeltemod, dess hofsamhet,