en öfvertygelse, som säkert kan antagas deladj
af hela nationer. Sedan regeringen, under flera
års tid efter verldsfreden 1844 och 4815, ickej
syntes påtänka någon ändamålsenlig reorganisa-!:
tion af försvarsväsendet, utan endast, under sti-
gande fordringar på anslag för den stående ar-l
måens underbållande, visade sig eftersätta sål
väl sjöförsvarets som allmänna beväringssyste-
mets utbildning, afgåfvo rikets ständer den 30
Sept. 4823 till konungen en skrifvelse, rörande
grunderna för organisation af rikets landt-
och sjöförsvar, af följande lydelse:
S. A. E.
I anledning af väckt fråga om nödvändighe-
ten deraf, att rikets stridskrafter varda använ-
de, på det för landet mest gagneliga och tilli-
ka minst betungande sätt, hafva R. S., som
ans? rikets ekonomiska ställning icke medgifva
någon tillökning, utan fastheldre påkalla, under
freden, minskning uti statsbidragen, hos E. K.
M. velat i und. anhåll:, att E. K. M. töcktes
så organisera rikets landi- och sjöörsvar, alt
derigenom, under minsta möjliga uppoffring
från nationens sid2, i fredstid, ett kraftfullt
motsånd måste beredas, i händelse af ett fi-
pendtligt snfall; hvarjemte och då Sveriges trygg-
het numera dels genom redan vidtagne för-
svarsan:talter och dels genom föreningen med
Norrige, biifvit visndtligen försäkrad samt ett
kraftigzt understöd, i händelse af krig, åt riket
pberedt, R. S. få yttra den und. önskan, att,
pvid arm tns organisation, E. K. M. måtte va-
ra öfvertygtd derom, att Svenska folket, för
fattigt att täfla red rikare nationer i under-
hållandet af en stor stående armå, vill och
skall, geaom en allmän beväpning bidraga till
försvarei af sina landamärer, som att, vid flot-
tans organ sation, E. K. M. täcktes taga i nå-
digt betraktande de fördelar, våra kuster er-
bjuda, så i afseende på mindre fartygs hastiza
zuppbyggande, som på deras bemannande med
sjövandt fo!k.
R. S. tillkännagåfvo äfven i deras underd.
skrifvelse angående dåvarande 3:dje Hufvudti-
teln (snslaget för försvarsverket): :
Åit de då znvisade tiligångar borde blifva
ptill ändamålen använde på det sätt, som, med
afseend2 på nationens ställning och knappa till-
gångar, kunde pröfvas ledande till försvarsan-
stalternas upprätthållande och förstärkning, samt
möjligaste inskränkning i kostnaderse; och yr-
kap, alt konungen måtte täckas, för hvad i en
aeller annan del af den militära omfattningen i
öfrigt kunde fianas nödigt, söka tillgång inom
d2 redan varande anslagenn.
Men fianer således RB. St., redan för 23 år
sedan upplifva de i sista åren af vårt nya stats-
skick fvtade principer för försvarsväsendets or-
ganisation, neml. beväringssystemets utbildning ;
kust- och skärgårdsförsvarets fullkomnande; och
en mindre kostsim fredsorganisation, som kun-
de medgif.a en krigsorganisation, grundad på
allmän beväpning.
Jag lemnar å sido alla betraktelser öfver 2n-
fedningarne, hvarföre denna R. S::rs, anhållan
på så linge icke ländt till något resultat. En
lång fred har lyckligtvis a!böjt de vådor, enl
sådan underlåtenbet kunnzt ådraga för fådernes-
landets sjelfständighet. Men denna underlåten-
het att minska nationens årliga kostnader för
försvaret, för ati bereda större tillgångar och
en tillräcklig försvarsstyrka i behofvets stund
har försvårat utvecklingen af nationens jnrel
krafter; den har hämmat mången välståndskäl-
las åder; den har skadat folkets intellektu2lla
och moraliska lif; den har hindrat utbildningen
af den fribetskänsla, som, lifvad af kärleken till
fosterjorden, uppmuntrad af belåtenheten med
samhällsskicket och ledd af förtroendet till en
fosterländsk regering, är den säkraste borgen
för eit folks lyckliga framtid; den har en be-
klaglig andel i den liknöjdbet för allmänt v.l
och den afvogbet mot ensk:lda uppoffringar, som
nu visa sig ugöra ett så sorgligt karaktersdrag
hos släget.
Om under tiden insm administrationen ar-
betats på försvarsplaner, så hade förmodligen
detta arbete dock icke motsvarat fordringarna;
ty man hörda icke en gång från regeringen löf-
ten derom, under det ait R. S. vid flera riks-
dagsr !emottogo förnyade yrkanden på stats-
anslag.
Det var först vår nuvarande konung, som
straxt efter uppträdandet på thronen gaf R.St.
hopp, att finna planen till en ändamålsenligare
organisation af rikets försvarsväsende snart ut-
arbetad; och R. St. hafva vid denna riksdag
genom de Kongl. propositionerna om statsver-
kets tillstånd och behof samt om förändring af
beväringssystemet åtminstone haft den tillfreds-
ställelsen, att se regeringen dela der2s öfverty-
gelse, om en förändrings nödvändighet, samt
emottagit de utlåtanden, som cheferna för landt-
och sjöförsvarsdepartementen afgifvit, angående
de dem tillhörande grenar af försvaret.
Det kan imedlertid icke undgå uppmärksam-
heten, att de förslag, som sålunda kommit till
R. St:s könnedom, icke kunnat emottagas med
den belåtenhet, som man bordt önsk?. Under
det att de hufvudsakligen grundas på bibehål-
landet af hela den nuvarande ständiga försvars-
styrkan, med förbättringar i öfning och utrust-
ning, som erfordra ökade kostnader, ifrågasät-,
te; en förändring af beväringspligten, som, lem-
nanda en del beväringsskyldige hopp om be-
frielse från all öfning och tjenstgöring, utsträc-
ker åligganderna för de öfriga, utsn att ändock
lemna garanti för tillräcklig instruktion och
tjenstbarhet. Dertill begäres tillika betydligt
ökade statsanslag, utom de enskildta uppoff-
— Ärrtemesnueveeversesemnasasssrnnpans