den ock nu bestämdes för att kunna inpassas i gamla systemet, aldrig kan fullt motsvara framtidens fordringar. Jag kan visserligen icke deta de farhågor för en förändring, de tvifvel om decimal-systemets nytta, eller den obenägenhet för nya benämningar som man bört framställas emot dels den Kongl. proposisionen, dels utskottets förslag. Jag är öfvertygad, att det icke skall behöfvas en mansålder, för att låta bela nationen inse fördelarne af en grundlig och följdriktig reform i angelägenheter, som så väsendtligt äro förenade med folkets näringslif och så betydligt måste underlätta de dagliga bestyren; och hvad det unga slägtet angår, för hvars upplysning jag hoppas våra bemödanden icke skola blifva utan frukt, så beböfver man icke betvifla, att med den lättnad undervisningen i folkskolorna skall erbjuda, det icke skall kunna lätt sätta sig in i förändringen, då den hvilar på vetenskapens enkla, klara grunder. Jag kan ej heller afskräckas af de kostnader för en gång, som för ommyntningen behöfdes, eller som genom den nödiga reformen af mått, mål och vigt måste förr eller sednare framkallas; men jag anser, att man bör respektera äfven dessa betänkligheter, såsom utvisande, att förändringen har en ekonomisk inyerkan, hvilken icke bör åsidosättas: heldst då den föreslagna reformen, på goda skäl, omöjligt kan antagas blifva den sista, om man icke utför den i sin helhet; således åter nya olägenheter och uppoffringar just derigenom blifva en följd. Det är ur sådan synpunkt, som jag i denna sak anser mig böra afråda allt förhastande; och anhåller jag derföre om återremiss af utlåtandet, samt att dessa mina anmärkningar må dervid åtföljan. ANDERS PERSSON var för decimalsystemet, och önskade att svaret å Kongl. Maj:ts prep. borde blifva: att ständerne ej hade något emot systemet, men ännu ej kunde ytura sig i sak, förr än till jemförelse blifvit framlagdt ett förslag till lika ändring i mått, mål och vigt. ANDERS ANDERSSON från Skaraborgs län hade af nu anförde skäl ej kunnat bringas från sin mening om nyttan af decimalsystemet. Folket skall snart lära sig detta räknesätt. Som talarens tänkesätt i frågan vore kända, ville han endast instämma med f. talm. Anders Eriksson. ERIK MÅNSSON uppläste ett anförande emot utlåtandet och biträdde doktor Sandbergs reservati -— nm Ö AR —I — my on. PER NILSSON beklagade att så många af ståndet vore emot decimalsystemet — det lättaste och enklaste af alla räknesätt, och som säkert inom 40 år skall i Sverge vara allmänt antaget. Utan att i allmänhet hylla nyhetsprinciper, undrade talaren att man så ifrigt ville motsätta sig en erkänd sanning. Biskop Heurlin har talat om finska allmogens lätthet att lära sig methoden; — vore Sverges sämre? KRÅK MATTS MATTSSON: Så vida det ej kan bestridas att myntet är till för folkets skull och ej folket för myntets, så bör ock myntet rättas efter folkets beqvämlighet. I talarens ort hade ingen rönt olägenheter af nuvarande mynträkning. Men vill man äflas att följa utländska mönster, då lära ständefna få lika stort bråk, som skräddarne vid efterapningen af nya moder. Detta nyhetsbegär, hvartill föredömen ej saknas från högre vederbörande, måste talaren ogilla lika mycket som skräddarens tilltag att skära rocken längre i ryggen än kroppen är. Talaren önskade att ingen måtte stöta sig af hans ord, och ville, såsom den der tillhörde!! de obildade i samhället, utbedja sig förskoning för oblida omdömen. Vice talmannen NILS PERSSON instämde med Nils Andersson. Man påstår att opinionen ej är mogen för antagande af decimalsystemet, och att man bör vänta tills mått, mål och vigt äfven föreslås till förändring. Detta torde vara rätt, hvarföre talaren förenade sig med dem, som yrkat frågans uppskjutande. terremiss Vore utan ändamål. Per Bengtsson och Olof Jansson uppläste anföranden emot förslaget. Den sednare önskade återremiss för att få benämningen Courant utbytt mot oRiksdaler Svenskt. LARS LARSSON: Att företaga och reglera en så genomgripande reform, som förändring af myntväsendet, fordrar den största -försigtighet. Det finnes knappt något föremål, som så ofta och allmänt utöfvar inflytande på sambällslifvet. Man stöter på luckor i vårt allmänna råknesätt, som på intet sätt kunna fyllas. Delarne i 3, 4, 6, 8, 12, 24 etc. äro så alldagligt brukade, att de ej kunna försvinna, utan afseende på de lagar man föreskrifver. Det finnes i de 5 föreslagne kopparmynten delar såsom Ys, Vas, Vas Os 8. V. hvilka, såsom oegentligheter, ej kunna redovisas i handel och vandel. Förlusten blir visserligen ringa, men man skall fråga hvart de tagit vägen. Man antog Riksdalersräkningen, och ändå är beräkningen i daler så inrotad i vissa orter, att man måste för mången förklara hvad en summa gör i daler och öre. Tal. kunde ej bestrida nyttan af decimaler, men tiden visar att de ännu ej kunna antagas. Han såg väl ej några så stora jällespöken, som en och annan, stå emot reformen, men trodde att förändringen bör ske i sammanbang med mått, mål och vigt. Att afslå betänkandet vore oförenligt med sakens beskaffenhet, men den del, som rörer decimalsystemets införande kunde afslås till kommande tider. — Riksdaler vore en lämpligare benämning än Courant. ÖSTMAN kunde ej inse vådan af decimalsystemet, ehuru det kanske skulle väcka någon villervalla i början. När Napoleon inkräktade länder, införde han lagar, hvilka folken sedan afskuddade sig — men bibeböllo hans decimalsystem. Man bör ej utdöma något på förhand, och ej heller i följd af blott förespeglade faror motsätta sig un reform. Tal, gillade utlåtandet. OLA MÅNSSON hyste hvarken de betänkligheter som tycktes föresväfva så mången; ej heller ville ban utmåla allmogen i sin ort så enfaldig, att den ej skulle kunna begripa systemet. Antoges utskottets förslag, blefve det ej mer förvillande än reservanternes. Tal. gratulerade Biskop Heurlin som så varmt antagit sig folkets sak i dennalj fråga: skulle han hysa s-mma ömhet om detta folk då fråga blefve om dess utgifter? ... I medvetande om svaret härå måste tal. anse hr Biskopens uttalade reservation endast såsom en tillfällig åsigt — intet vidare. Tal. yrkade bifall, utan betänkande eller uppskof. : PEHR MATTSSON yrkade återremiss, endast för den redaktionsförändrings skull, att titeln blefve, i enlighet med hr Lagergrens förslag, Riksdaler Riksmynt,. För öfrigt hade tal. bört nästan alla bifalla systemet. Lärare vid folkskolor bade för honom uttryckt den önskan att man nu måtte laga tillfället i akt och vänja ungdomen vid eu så Nyttigt räknesätt. Äfven i mått, mål och vigt ön-li skade tal. förändring efter samma princip. Innehåller en tunna 400 kappar, så kommer man onekigen 3 gånger närmare sanna förbållandet än nu. Nils Jeppson talade för bifall, Peter Earaldsson Ör återremiss. oi SAHLSTRÖM hade vid förra Riksdagen yrkat, att Myntoch måttberäkningarne måtte sättas i samManhana Han kunde ej villa da hatäntliohaetoer