den ock nu bestämdes för att kunna inpassas i
gamla systemet, aldrig kan fullt motsvara framti-
dens fordringar.
Jag kan visserligen icke deta de farhågor för en
förändring, de tvifvel om decimal-systemets nytta,
eller den obenägenhet för nya benämningar som
man bört framställas emot dels den Kongl. propo-
sisionen, dels utskottets förslag. Jag är öfverty-
gad, att det icke skall behöfvas en mansålder, för
att låta bela nationen inse fördelarne af en grund-
lig och följdriktig reform i angelägenheter, som så
väsendtligt äro förenade med folkets näringslif och
så betydligt måste underlätta de dagliga bestyren;
och hvad det unga slägtet angår, för hvars upp-
lysning jag hoppas våra bemödanden icke skola
blifva utan frukt, så beböfver man icke betvifla,
att med den lättnad undervisningen i folkskolorna
skall erbjuda, det icke skall kunna lätt sätta sig
in i förändringen, då den hvilar på vetenskapens
enkla, klara grunder. Jag kan ej heller afskräc-
kas af de kostnader för en gång, som för ommynt-
ningen behöfdes, eller som genom den nödiga re-
formen af mått, mål och vigt måste förr eller sed-
nare framkallas; men jag anser, att man bör re-
spektera äfven dessa betänkligheter, såsom utvisan-
de, att förändringen har en ekonomisk inyerkan,
hvilken icke bör åsidosättas: heldst då den före-
slagna reformen, på goda skäl, omöjligt kan anta-
gas blifva den sista, om man icke utför den i sin
helhet; således åter nya olägenheter och uppoff-
ringar just derigenom blifva en följd. Det är ur
sådan synpunkt, som jag i denna sak anser mig
böra afråda allt förhastande; och anhåller jag der-
före om återremiss af utlåtandet, samt att dessa
mina anmärkningar må dervid åtföljan.
ANDERS PERSSON var för decimalsystemet,
och önskade att svaret å Kongl. Maj:ts prep. borde
blifva: att ständerne ej hade något emot systemet,
men ännu ej kunde ytura sig i sak, förr än till
jemförelse blifvit framlagdt ett förslag till lika än-
dring i mått, mål och vigt.
ANDERS ANDERSSON från Skaraborgs län hade
af nu anförde skäl ej kunnat bringas från sin me-
ning om nyttan af decimalsystemet. Folket skall
snart lära sig detta räknesätt. Som talarens tänke-
sätt i frågan vore kända, ville han endast instämma
med f. talm. Anders Eriksson.
ERIK MÅNSSON uppläste ett anförande emot
utlåtandet och biträdde doktor Sandbergs reserva-
ti
-— nm Ö AR —I —
my
on.
PER NILSSON beklagade att så många af stån-
det vore emot decimalsystemet — det lättaste och
enklaste af alla räknesätt, och som säkert inom 40
år skall i Sverge vara allmänt antaget. Utan att i
allmänhet hylla nyhetsprinciper, undrade talaren att
man så ifrigt ville motsätta sig en erkänd sanning.
Biskop Heurlin har talat om finska allmogens lätt-
het att lära sig methoden; — vore Sverges sämre?
KRÅK MATTS MATTSSON: Så vida det ej kan
bestridas att myntet är till för folkets skull och ej
folket för myntets, så bör ock myntet rättas efter
folkets beqvämlighet. I talarens ort hade ingen
rönt olägenheter af nuvarande mynträkning. Men
vill man äflas att följa utländska mönster, då lära
ständefna få lika stort bråk, som skräddarne vid
efterapningen af nya moder. Detta nyhetsbegär,
hvartill föredömen ej saknas från högre vederbö-
rande, måste talaren ogilla lika mycket som skräd-
darens tilltag att skära rocken längre i ryggen än
kroppen är. Talaren önskade att ingen måtte stöta
sig af hans ord, och ville, såsom den der tillhörde!!
de obildade i samhället, utbedja sig förskoning för
oblida omdömen.
Vice talmannen NILS PERSSON instämde med
Nils Andersson. Man påstår att opinionen ej är mo-
gen för antagande af decimalsystemet, och att man
bör vänta tills mått, mål och vigt äfven föreslås till
förändring. Detta torde vara rätt, hvarföre talaren
förenade sig med dem, som yrkat frågans uppskju-
tande. terremiss Vore utan ändamål.
Per Bengtsson och Olof Jansson uppläste anfö-
randen emot förslaget. Den sednare önskade åter-
remiss för att få benämningen Courant utbytt mot
oRiksdaler Svenskt.
LARS LARSSON: Att företaga och reglera en
så genomgripande reform, som förändring af mynt-
väsendet, fordrar den största -försigtighet. Det fin-
nes knappt något föremål, som så ofta och allmänt
utöfvar inflytande på sambällslifvet. Man stöter
på luckor i vårt allmänna råknesätt, som på intet
sätt kunna fyllas. Delarne i 3, 4, 6, 8, 12, 24
etc. äro så alldagligt brukade, att de ej kunna
försvinna, utan afseende på de lagar man före-
skrifver. Det finnes i de 5 föreslagne koppar-
mynten delar såsom Ys, Vas, Vas Os 8. V. hvilka,
såsom oegentligheter, ej kunna redovisas i handel och
vandel. Förlusten blir visserligen ringa, men man
skall fråga hvart de tagit vägen. Man antog Riks-
dalersräkningen, och ändå är beräkningen i daler
så inrotad i vissa orter, att man måste för mången
förklara hvad en summa gör i daler och öre. Tal.
kunde ej bestrida nyttan af decimaler, men tiden
visar att de ännu ej kunna antagas. Han såg väl
ej några så stora jällespöken, som en och annan,
stå emot reformen, men trodde att förändringen bör
ske i sammanbang med mått, mål och vigt. Att afslå
betänkandet vore oförenligt med sakens beskaffen-
het, men den del, som rörer decimalsystemets in-
förande kunde afslås till kommande tider. — Riks-
daler vore en lämpligare benämning än Courant.
ÖSTMAN kunde ej inse vådan af decimalsyste-
met, ehuru det kanske skulle väcka någon viller-
valla i början. När Napoleon inkräktade länder,
införde han lagar, hvilka folken sedan afskuddade
sig — men bibeböllo hans decimalsystem. Man
bör ej utdöma något på förhand, och ej heller i
följd af blott förespeglade faror motsätta sig un re-
form. Tal, gillade utlåtandet.
OLA MÅNSSON hyste hvarken de betänklighe-
ter som tycktes föresväfva så mången; ej heller
ville ban utmåla allmogen i sin ort så enfaldig,
att den ej skulle kunna begripa systemet. Anto-
ges utskottets förslag, blefve det ej mer förvillande
än reservanternes. Tal. gratulerade Biskop Heur-
lin som så varmt antagit sig folkets sak i dennalj
fråga: skulle han hysa s-mma ömhet om detta folk
då fråga blefve om dess utgifter? ... I medvetan-
de om svaret härå måste tal. anse hr Biskopens
uttalade reservation endast såsom en tillfällig åsigt
— intet vidare. Tal. yrkade bifall, utan betän-
kande eller uppskof. :
PEHR MATTSSON yrkade återremiss, endast
för den redaktionsförändrings skull, att titeln blef-
ve, i enlighet med hr Lagergrens förslag, Riks-
daler Riksmynt,. För öfrigt hade tal. bört nästan
alla bifalla systemet. Lärare vid folkskolor bade
för honom uttryckt den önskan att man nu måtte
laga tillfället i akt och vänja ungdomen vid eu så
Nyttigt räknesätt. Äfven i mått, mål och vigt ön-li
skade tal. förändring efter samma princip. Inne-
håller en tunna 400 kappar, så kommer man onek-
igen 3 gånger närmare sanna förbållandet än nu.
Nils Jeppson talade för bifall, Peter Earaldsson
Ör återremiss. oi
SAHLSTRÖM hade vid förra Riksdagen yrkat, att
Mynt- och måttberäkningarne måtte sättas i sam-
Manhana Han kunde ej villa da hatäntliohaetoer