OR OA
gifvit sig till den uti detta ögonblick försam-
lade deputerade-kammaren; der begärde hon
thronen för grefven af Paris samt regentskapet
för sig sjelf. Civilklädda personer, som blandat
sig bland de uti palatset Bourbon tjenstförrät-
tande nationalgardisterna, skola gjort sig sakre
till brutaliteter mot prinsessan och hennes son;
nationalgardisterna sökte visserligen afböja så-
dant, men hertiginnan måste med sin son draga
sig tillbaka. Kammaren hade imedlertid beslu-
tit att rådpläga om hennes begäran, hvilken
imedlertid förkastades. Kl. mellan 4 och 3 (d.
24:de) anslogs en proklamation uti Paris. Den
började:
Inga Bourboner mer!
Lefve republiken!
National-församlingen!
Den provisoriska regeringen!
Denna provisoriska regering är sammansatt
som följer: Arago, Ledru-Rollin, Marie, Dupont
(de YEure), Lamartine, slla medlemmar af Depu-
terade-Kammaren; Armand Marrast, Nationals
hufvudredaktör; Ferdinand Flocon, Reformes
hufvudredaktör; Albert, arbetare.
Medan detta tilldrog sig i Deputerade-kam-
maren voro Tuilerierna skådeplats för handlin-
gar af vandalism. Slottet försvarades af linie-
trupper, municipalgarde, jägarne från Vincennes
samt artilleri; linietrupperne skola vägrat att
—
(hh VV ÅA —- —-—
ja - ÅA JA AA — — Vt AA vn
gifva eld på folket, men jägarne från Vin- !
cenncs, municipslgardet samt artilleriet, ehuru
detta sista blott till en del, öppnade elden. F
Härefter levererades en verklig slagtning; efter
en blodig strid, hvarunder nästan hela muni-
cipalgardet stupade, var folket herre öfver slot-
tet. Detta faktum är bekräftadt. — Lyckligt-
vis fanns, då folket uti slottet inträngde, ej vi-
dare någon af kungliga familjens medlemmar
qvar derstädes. Slottet undergick en fullkomlig
härjoing, hvarvid thronen skall blifvit nedförd
på gården och uppbränd. Alla möblerna sön-
derslogos. Härifrån begåfvo sig insurgenterne
till Palais Royal, hvilket, såsom bekant, utgör
en konungens enskilda egendom. De kungliga
rummen sattes i brand och förtärdes helt och
hållet af lågorna. Utrikes-ministerns hotell är
likaledes nedbrändt. — Hvart dea kungliga
familjen undflytt var efter de först erhållna
underrättelserne obekant; man trodde konun-
gen vara i Vincennres. Folket begaf sig dit,
men fann icke konungen. Den af den uti Pa-
lais Bourbon sammanträdande församlingen bil-
dade provisoriska regeringen höll uti detta pa-
lats, under folkets skydd, en permanent session.
General-postdirektören är afsatt. Namnet på
hans efterträdare var ännu okändt.
Paris lemnade den 23 och 24 om morgonen,
såsom lätteligen kan förstås, en anblick af den
mest sorgliga beskaffenhet. Gatorna och bou-
levarderne höljda af lik. Alla träden på bou-
levarderne fällda. På vid pass hvert hundrade
steg barrikader, bevakade af folket, som tillåta
blott en och en att passera dem; lösen måste
lemnas af hvar och en som vill passera en bar-
rikad eller lemna staden, hvars barrierer för
öfrigt lära vara nedbrända. Ändamålet med
dessa försigtighetsmått skall vara att hindra
ministrarnes flykt; man misstänker nemligen
att de ännu icke undkommit ur staden. Bar-
rikaderne äro liksom medelst ett trollslag på
få timmar under natten mellan onsdagen och
thorsdagen samt på morgonen af den sednare
dagen uppkastade. Alla rykten angående upp-
rifvandet af jernvägen emellan Valenciennes
och La Chapelle voro ogrundade. Jernbanan
är blott närmast Pari3 förstörd, men från den
obetydligt aflägse stationen Enghien afgå trai-
nerne på vanligt sätt.
Öfver den vigtiga sessionen id:puterade kam-
maren den 24 Febr. fullända vi vår berättelse
genom föjjande meddelande:
Först inträdde grefven af Paris vid sidan af
en man, som förde honom vid handen. Han
tränger endast med möda genom nationalgardet.
Vid hans inträde visar sig en djup rörelse.
Straxt derpå inkommer hertiginnan af Orleans,
och sätter sig vid sina söners sida. En mängd
personer ur folket följa efter, från hvilka her-
tiginnan drar sig tillbaka och tager plats när-
mare centrum.
Hr Dupin: Konungen har afdankat. Han har
pedlagt kronan till förmån för sin sonson och
öfverlemnat regentskapet åt hertiginnan af Or-
leans (bravo på alla bänkar).
En stämma på galleriet: Det är för sent!
S:or uppståndelse. Nationalgardet tränger in
omkring den kungliga familjen. Hertigen af
Nemours följer bakom barnen.
Hr Marie får ändtligen ordet: Det är vår
trängande pligt att genast göra något, som ver-
kar på folket. Sedan i dag morse har faran
gjort stora framsteg. Hvad skolen j företaga?
Man proklamerar hertiginnin af Orleans till re-
gentinna, och lagen erkänner dock endast her-
tigen af Orleans som regent. J kunnen icke
nu göra en ny lag. För närvarande är intet
annat öfrigt, än att insätta en provisorisk rege-
ring, icke för att skapa institutioner, utan för
att jemte kammaren tillfredsställa folkets behof.
Hr Cremieux: En stor åtgärd är nödigt att
taga i det offentliga intresset. Alla måste vara
eniga att proklamera en stor princip, och att
tillförsäkra det segrande folket verkliga garan-
tier. Handla vi ej såsom 4830, då vi 1848
måste återförnya hvad då skedde? (bifall från
tribunerna.) Låtom oss insätta en provisorisk
regering, ej för att fsstställa det kommande,
men för att bringa ordning i det närvararde.
Mera kunna vi icke nu göra (bifall). Jag har
den största aktning för fru hertiginnan af Or-
leans, och jag har nyss ledssgat den kungliga
familjen (utom hertiginnan) till vagnen, hvari
den åkt bort.
En stämma: Lycklig resa! (knot).
Hr de Genoude: J kunnen ej göra någonting
varakiiet utan folket. J försökten det 48530,
7 sd ee ön -
-
bas
PA AA AA mm HM mm DD Mm - - AA - wu 0 TO Ö VF ÖQ CO, Pr -—NH AM. GÖ AM AA VA GÖ mm Fr sm NA DM
xx rem AA
UD be
VW — ÅA j-— pr
-—-— mm IA Mm me (MM AA MO
MM mor rr RA LTT