Dtskussion hos Borgareslande: ojver Ekoromi-
utskottets utlåtande M 14, i anledning af
väckt motion om förändring i sättet för
fångars forslande.
Herr Brinek: Efter hvad jag kan finna, har
allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet icke stödt
sitt ifrågavarande förslag på några hufvudsakliga
skäl. Utskottet har nemligen försigtigt yttrat, att
det ej tilltrodde sig afgifva utlåtande om fördelarne
för staten af den föreslagna förändringen genom den
minskning i kostnader, densamma, efter motionärens
tanka, borde medföra; hvarförutan Utskottet ganska
klokt förtegat de olägenheter, som otvifvelaktigt ge-
nom förändringen skulle uppkomma, serdeles i de
mera glest befolkade trakterna af landet. För min
del, hyser jag den öfvertygelse, att blifva kostna-
derna för fångars transporterande på det föreslagna
sättet icke större, än hitintills, så blifva de åtmin-
stone icke mindre; men många svårigheter skola, i
följd af förändringen, uppstå, hvaribland jag vill
exempelvis nämna endast den, att anskaffa logis om
nätterna för fångar under transport. Utskottet har
väl antydt, att det föreslagna fångforslingssättet
skulle till en början blott försöksvis användas, men
jag anser det vara mindre välbetänkt, att staten i
detta afseende anställer några experimenter, innan
behörig undersökning skett, huruvida med någon
säkerhet kan emotses, att fördelarne af dem skola
öfverväga olägenheterna. I öfrigt åberopar jag för
mitt afstyrkande å ifrågavarande förslag de skäl all-
männa Besvärs- och Ekonomi- samt Statsutskotten i
deras gemensamma betänkande i ämnet vid 1840—
1841 årens riksdag andragit, samt anhåller, att herr
talmannen behagade framställa proposition om af-
slag å allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets nu
föredragna betänkande.
Herr Gråå: Vid föregående riksdagar har all-
männa Besvärs- och Ekonomiutskottet, i förening
med dels Lagutskottet, dels ock Statsutskottet, be-
handlat enahanda fråga, som nu är före, och då,
enligt mitt omdöme, på fullt giltiga skäl afstyrkt
fångars transporterande till fots. Vid denna riksdag
åter har det förstnämnda Utskottet ensamt förehaft
frågan till pröfning och kommit till ett helt annat
resultat, än det nyss omförmälda. Att en enskild
motionär, som möjligen har tunga af det nu bruk-
liga fångforslingssättet, väckt fråga om fångföring
till fots, är lätt förklarligt; men huruledes ett Ut-
skott kunnat finna sig befogadt att förorda ett så-
dant förslag, är svårare att inse. Också har Ut-
skottet noga aktat sig för, att taga i betraktande
de olägenheter, som uppenbarligen äro förenade med
förslagets verkställande, och hvaribland jag vill nämna
endast några, som lättast falla i ögonen. Så till
exempel skulle det vara stora svårigheter underka-
stadt, att bevaka ett större antal fångar, som färdas
till fots, derest icke bevakningen vore så talrik, att
kostnaden för densamma öfversteg utgifterna för fån-
garnes transporterande medelst skjuts. Anskaffande
af nattherberge i enskilda hus för större fångtrans-
porter, hvilket vid förslagets användande esomoftast
måste ifrågakomma, skulle derjemte vara förenadt
med många obehag och svårigheter, serdeles:i mindre
bebodda trakter. Och om, under transport af flere
fångar, en eller flere af dem insjuknade, huruledes
skulle väl då med denne eller desse förfaras? Den
sjuke måste naturligtvis lemnas efter den öfriga
transporten; men under hvilkens vård eller bevak-
ning? Om man således, äfven blott flygtigt, be-
traktar förslaget i användningen, så finner man emot
detsamma uppstå så många betänkligheter, ait jag
åtminstone icke tvekar att ogilla den af Utskottet
tillstyrkta petition. Jag förordar så mycket bäldre
afslag, som ett beslut om återremiss kunde i någon
mon anses innefatta ett erkännande att förslaget
vore verkställbart.
Herr Gillberg, med flere, instämde.
Herr Ekholm: Jag instämmer hufvudsakligen med
de föregående talarne i ämnet, men vill derjemte er-
inra om en af anledningarne till de i Utskottets Be-