— Winterbladet och Barkarby än en gång. Winterbladsmannen kan omöjligt smälta den bekanta Barkarby-affären. Att en så styf herre skulle blifva föremål för en så omild medfert, som den Winterbladsmannen måste uthärda af alla de hbårdfrusna snöbollar,, med hvilka hin utan skonsmål bombarderades af en och annan under debatten öfver Sven Heurlins motion om åtalet, var alldeles för mycket. Vi halve redan förut tillkännagifvit vår tanka, i afseende på denia sednare affär, och i enlighet dermed skulle vi funnit det naturligt, om hr Theorell skulle, under erkännande af det förhastade i sitt första olämpliga uttryck, att likna Bondeståndets session vid en scen i Barkarby hållstuga, tillika bekl:gat sig öfver de öfverdrifna omdömen å andra sidan, som framtommo under diskussionen i Ståndet. Men detta hade utan tvifvel varit, att ödmjöka sig alltför mycket. Derföre har ock Wintermannen i stället tagit sak på bak emot Bondeståndet och sökt en anledning dertill uti Expeditions-utskottets förslag till underdånig skrifvelse rörande aslaget på de hvilande grundlagsförslagen ; hvilket blifvit återremitteradt af två stånd, för att låta omarbeta redaktionen af moliverna. I anledning häraf yttrar nu Wintermannen följande: