(Insändt.) FÖRR OCH NU, ELLER OM VERKAN PÅ DE INHEMSKA SLÖJDERNA AF FÖRBUDENS UPPHAFVANDE. Då vid innevarande riksdag, liksom vid föregående riksdagar, stridiga meningar söka göra sig gällande angående frågan om lämpligheten af förbud att ineller utföra vissa varor, samt de tullafgifter, hvarmed främmande varor, till skydd för inhemska produkter och tillverkningar, böra beläggas, synes, för slitandet af dessa tvister, det ibland annat vara af serdeles vigt att icke förbise den erfarenhet, som de 2:ne sista decennierna lemnat om verkan å Sveriges fabriker och handtverkerier af den genom 41824 års tulltaxa dels medgfna och, genom sednare tulltaxor, utvidgade frihet att införa en mängd fabrikater och handtverksvaror, som förut i långliga tider varit till införsel förbjudna, dels ock vidtagna nedsättningar i allmänhet af tullafgifterne för inkommande varor. För att vägleda omdömet i detta fall, infördes i Aftonbladet för år 14846, N:is 114 och 448, en artikel rörande detta ämne. Såsom fortsättning deraf meddelas nu nedanstående, från officiella handlingar hemtade, uppgifter rörande följande svenska fabriksnäringar. I. Sidenfabrikerne. År 1823, då alla slegs sidenoch halfsidenvaror, med undantag endast af sidenflorsväfnader och siden från Ostindien, voro till införsel förbjudna, uppgick värdet af sidentillverkningen i Sverige till. oc. os Bko Rdr 568,664. År 1846 åter, då alla slags heloch halfsidenvaror voro till införsel lofgifne utom följande, nemligen: 1:o Helsiden, a) alngods, släta, enfärgade, skiftande, rutiga eller randiga; b) shawlar, shawletter och dukar, ej mindre släta oh enfärgade, än genom väfnadssättet eller olika färgadt silke fasonerade. 2:o Halfsiden, shawlar, shawletter och andra dukar under 40 rdr värde — uppgick värdet af svenska sidentillverkningen till ot os 2 ov 649,085. I. Bomullsspinnerierne. År 1823, då endast turkiskt rödt samt hvitt bomullsgarn öfver J4 25 efter engelsk beräkning fingo införtullas och för de tillåtna slagen af hvilt garn tullen var bestämd för J4 26 till och med JG 40, af 400 rdrs värde, 20 rdr; för JM 44 till och med Ja 60, 40 rår; öfver JE 60, 5 rdr; — tillverkades med 4 spinnerier med 236 arbetare ett belopp af . so so ss so os — 40,126 I garr. r 4846 åter, då alla slag af bomulillsgarn fingo införas emot 6 sk. tull pr I under AM 26 och 5 sk. för finare garn, uppgick tillverkningen af denna vara vid 41 spinnerier, som sysselsatte 1,794 arbetare, till 2,947,35735 K ) o II. Bomullsväfnadsfabrikerna. År 1823, då alla slag af bomullsvälnader voro till införsel förbjudna, utgjorde tillverkningen deraf här i riket af hvita o. släta bomullslärfter 344,113 alnar. p tyger 444,142 p —E Summa A55,225 alnar. År 1846 deremot, då alla slag af bomullsväfnader utom hvita, genom väfnadssättet släta, såsom kalikå, bomullslärft, mm. samt enfärgade och väfda af olika färgadt garn, tryckta eller pressade under 80 trådar på tummen i ränningen, och shawlar, shawletter och dukar, släta af färgadt garn, större och mindre, samt tryckta af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fransarne oberäknade, — voro till införsel medgifne, uppgick tillverkningen af bomullslärft och kattun till . .. 8927,664 alnar. tyger . oo -. 605,684 Summa 1,433,648 alnar. Då derjemte tages i betraktande, att år 1846 ipförseln af bomull utgjorde . . . 3,342,525 och af bomullsgarn . 4,973,265 kan deraf slutas, att bomullsväfnadsindustrien, äfven såsom husslöjd, i högst betydlig mån utvidgat sig. IV. Segeloch Tällduks-fabrikerna. År 1823, då segel och tältduk voro till införsel förhjudne, åstadkommos vid 8 dåvarande segeldus. febriker, med 403 arbetare. . ... 247,986 alnar. År 4846, då införsel af segel och tältduk ver medgifven, förfärdigades vid 9 fabriker med 592 arbetare. . . .-497,276