och maste siullgen genom hamniomm:ndsnten anmana skeppsbefälhafvaren ait genast lägga ut igen och fortsätta färden seglande, utan att vänta på det kolförråd, hväarmed han i Livorno hoppats kunna förse sig. I Genua g-ek det icke bittre. Fariyget anlände dit följande dagen. Der var de! Carretto nog ofö:sigtig alt stiga i land, medan fartyget inlastade kol; men af den. äfven här vid hamnen hastigt s.mmanskockade h folkskaran möttogs han med hvi:slingar, håna rop, förbannelser och hotelser. Neapolitanske kon.ula skyndade nu att göra den förlägne exministere uppmärksam på faran, och förmåddel: honon ett gå ombord igen, så snart kolet varl? in!astadt, samt nödgades ejeif, till ropens lugnande, träda u:i på sin balkong och ropa 2vviva i Sicilisnilb Det var också hög tid att fartyget hissade antar, ty det förbittrade folket höll re1 dan på att bemäktiga sig ankartåget. Först i Marseille fick del Carretto slua sina äfventyr till sjös och fortsätta resan på f.sta landet. Hsn tog vägen till Paris, cch den 6 spridde sig der ryktet, att ban anländt dit med hemliga depecher från sitt hof. När korung Ferdinand hade gjort sina första koncessionsförsök, skyndade mneapolitanske mi nistern i Rom, grefve Lud fi, att hos pålven uppvisa amnestiiungörelsen; det påstås att Pius IX efter dess genomögnande skall yttrat: Konung Ferdinand V räcker bott fram lillfingret, fastän det nu är tider att räcka fram bela banden (Il 12 Fernando moströ il c0oo dito minutolo, centre questi sono teciopi da mostrar tutta Ja mano). Påfven hade tillåtit romerska nationalgardet 5 alt emotliaga de kanoner, som det fått till skänks 6 från invinarne i Milano och damerna i Genual? (8 från de förra, 4 från de sednare); till dessa 42 kommo 41 a! furst Torlionia, 2 af furst Canino och 2 af furst Doria Pamfili. J Nyheterna från Neapel hade inom hela Ita-1! lien väckt stor rörelse i sinnena, hvaraf yurel tecken visat sig der polis:n ej velat eiler ör I!t mått hindra det. Ociså tycktes regeringarne , 1 sr YA AMA rr DD BV ha OO vv -— (NM 5 c söka att, hv:r på sitt sätt, bzsvärja denna oro, innan den kunde blifva lika våldsam s mi Neapel. I Florens utkom redan den 4 Februsiri kungörelse om n-dsättandet sf en kommitte tilll; förbättring af tryckfrihetslagen och statskonsultan; man talade om att tryckpressen skulle bli fri, och konsultan utbildas till en fullständig representation. I Ösierrikes Zombardiska och Venstianska viken fortforo deremot strärghetsåtgärderna och ett dystert qvalm hvilade öfver land och folk. I Milano voro teatern, Corso och de annars folkrikaste getorna nästan tomma; hiktningarne fortloro, f:stän öfver 500 statsfångar redan fyllde fängelserna. En del ledamöter af den förnmsta adeln, som icke kunnat beträdas med några anledningar till åtal, hade på misstankar blifvit förflyttade till Laibach cech Klsgenfurth, och der ställda under polisuppsist. Den 31 Januari anlände en kurir från Turin till Genu2, med befallaing till )Drotiningens regemente att genast, i forcerade marcher, afgå till Alessandria (vid Po). Ett kavalleriregemente och några batterier ridande artilleri voro äfven på marsch till samma fästning, hvilket tycktes bekräfta ryktet, att österrikarne isyftade någonting angående denna det sardinska rikets förmur emot Lombardiet. Just under händelserna i Napel höll påfven flsra statsråd, i anledning af Österrikes förnyade begäran om frihet att genom Kyrkosti:ten skicka troppar till Neapel; men äfven denna gången förklarade Pius, på det bestämdaste, att han icke skulle medgitva ett sådant genoml tåg, såsom under sakernas närvarande ställning ! betänkligare än nigonsin. I stället sffirdadel! hän, sent om aftonen den 27 Januari, en kurir ? 1 4 j L 1 ny UR hn p——AR Om —VA OM -—— VV RN till konung Ferdinand, med ett egenhändigt bref, innebållande faderliga förmaningar och råd till en af omständigheterna omisskänneligt påkallad eft-rgift: RYSSLAND. Ryska kabinettet skall bafva funnit sig särdeles öfverraskadt gecom Påfvens bekanta yttrande i sin allokution i kardinalkonsistoriet, hvarigenom han gaf ett slags dementi åt den! uppgifna anledningen för ryska sändebudets i Rom dekorerande med S:t Andreas-orden i briljanter, neml. sändebudeis lyckade underbandlingar med den heliga stolen, angående katolska l kyrkan i Ryssland. Från Ryska Gränsen berättas nu, att Petersburgska kabinettet har, i anledning af påfvens yttrande, fordrat icke blott förklaring, utan äfven — upprättelse. Ryska polisen efterspårar ifrigt en ny skrifi, som skall vara mycket spridd i Polen och hafva titeln: Guds ord till Polska Folket... Den bar samma bibliska fribetsanda, som utmärker de eldigaste parafraserna af abb Lammennais och Mickiewicz, och tros också vara redigerad af den förre. Man har deraf redan 2 upplagor; den sednare med stiålstick, föreställande Konarskis, Niemowskis och Boguslawskis martyrdom. Under hvardera af dessa rysliga men väl utförda framställningar läsas de tre mariyrermas ,vittnesord, nämlgen: sFörsök nya marter och lär känna vår ihärdighet! — Låt min död icke afskröcka er från frembärdandet i cr pligt!s och Offra dig sjelf, och du skall erfara huru Jljuft det är att dö för fädern-slandeti TURKIET. Monsignore Ferrieri, pifliga sändebudet kos Oitomanniska Porten, anlände den 46 Januari, med sardinska ängfartyget Tripolis. Till hans landsättning var en praktfull slup i beredskap, på regeringens b-fallning, och när han, i säll skap med de katolska Armeniernas patriark, nådde kajen, helsides han af en stor skara åskådare med ropen: Lefve Pius IX! lefve Italiens frihet — I lind väntades han och hans svit af bofvagnar, som förde honom till det af Porten