framläggas, emedan det är först efter en sådan
utredning som den rätta arten af spelet bakom
kulisserna från nyssnämnda håll kan genom en
nödvändig slutföljd af för handen varande cm-
ständigheter af sig sjelf blifva genomskinligt.
ENGLANDS UPPFÖRANDE MOT PORTUGAL.
Om engelska tidningarna icke skona de stora
kontinentalmekternas nya heliga allians, i afse-
ende på förhållandena i Schweiz och Italien
så hafva åtminstone mängden af de Lberala
bladen den opartiskheten, att icke försvara el-
ler förgylla det förfarande, som deras eget
lands miniser låtit komma sig till last, med
hänseende till Portugal. Endast Times gör här-
ifrån ett undanteg; det försvarar hrne Cabral,
Portugals nuvarande tyrarner; också vill man
sluta till detta kirakterslösa blads nära förbin-
delse med Portugals nyssvämnde maktegare
deraf, att bladet kunnat meddela portugisiska
drottningens throntal 2 dagar innan det hölls.
Helt annat är omdömet öfver de portugisiska
händelserna, i andra oberoenie blad.
Det kan vara öfverflödigtv — säger t. ex.
Daily Kews — ait här återuppräkna de alltför
väl kända omständigheterna vid Portugals sed-
naste statshvälfning. Den var icke fulländad,
då England mellankom för att hindra den. Det
skedde, sade man, för att upprättbålla drott-
ningens myndighet. Dot svepskäl, hvarmed man
sökte skyla den våldsamma inblandningen, ut-
gjordes af fyra vilkor, hvilka förkunnades såsom
oskil!jaktliga från vårt biträde. Det första vilkoret
var en alimän amnesti jemte förbindelsen å
portugisiska regeringens sida, att de liberala
skulle: återställas i åtnjutande af alla sina med-
borgerl ga rätigheter. Huru hafva vi ombesörj:!
dessa löftens uppfyllelse? Jo, på det sättet, att
de återkomna liberala hafva allesamman, för sin
personliga säkerhets skull, mist afså från sina
politiska rättigheter. Största delen af dem nöd-
as hålla sig inom sina hus, emedan deras syn-
lighet utom hus skulle blifva sigaalen till våld
eller lönnriord. Och i samma ögonblick som
brittiska flottan I-mnar Lissabons hamn, för-
svinner äfven denna skugga af en amnesti;
hvarje liberal, som önskar lif och frihet i be-
håll, blir sedan tvungen att söka dessa förmå-
ner antingen genom ett nytt uppror, i fall han
stadnar qs7ar i fåderneslandet, eller också ge-
nom en lsadsAykt. Sådant är det enda val,
hvarpå de portugisiske liberale nu hafva att
besinna sig. Hver och en kan begripa hvilken
af dessa utvägar de skulle gifva företrädet, så
framt icke brittisk diplomati och brittisk krigs-
makt vore till hands, såsom ständigt redebogna
biträdare åt en despotisk, fal och mordlysten
styrelse.
Ett annat, lika formligen inprotokolleradt
vilkor, var återksllelsen af Cabralska styrelsens
åtgärder till grundlagens förlamande och en-
väldets införande. Men hrne Cabral herrska nu
åter lika enväldigt som någonsin förut. Hvar-
ken inom representationen eiler förvaltningen
finnes ena enda ledamot, som icke blifvit till-
satt eller utnämnd genom dem.
Hvilket vedermäle är väl detta på brittisk
ordhållighet och-visdom! Och minne vår mi-
nisters offentliga organ inör allmänheten röjer
ett spår till ånger eller bedlröfvelse öfver
Portugals sålunda krossade frih:t, eller någon
blygsel öfver Englands lika dåraktiga som låga
uppiörande? Nej; Times lyckönskar tvertom
begge länderna öfver, att vället i Portugal fal-
lit i händerna på hrne Cabral, hvilka äro, som lö
den säger, imän af kraft och talange.
Välan! På samma sätt eger Nikolaus kraft
och talang att styra och ställa i Polen — Lud-
vig Filip att göra det i Spanien. Metternich
har nog af båda slagen, för att berättiga ho-
nom, enligt åsigterna i Times, till herraväldet
öfver Italisn. Vore kraft och talang allt hvad
som erfordrades hos en styrelse: då vore det
bäst att afskaffa det konstitutionella sambälls-
skicket alldeles: bättre då att erkänna oss för
jesuiter med en-, och återupprätta inqvisitionen
hvar. helst vi förmå; ty munkväldet har i fuilt
mått egt begge dessa ezenskaper, hvilka, efter
vår ministeriella organs förklaring, berättiga
hrne Cabral att tyrannisera öfver Portugal. De
portugisiske liberale, grefve Bomfim, Das An-
tas, Sa da Bandeira, skulle väl kunnat förklara,
äfven de, att de egde kraft och talang, när de
lyckades blifva rådande i Portugal och stodo
färdiga att ordna och förbättra det, så framt
icke en engelsk minister anländt för att mis:-
leda, bedraga och under vänskapens larf störta
dem; så framt icke en engelsk flotta hade kom-
mit att förlama deras kraft och hejda dera:
flottor och härar. Att orda om kraft och ta-
lang hos ett parti, hvilket endast genom främ-
mande bjelp kommit till väldet, är alltför oför-
skämdt och lögnaktigt, för att kunna fördragas
Det går för långt, äfven för en engelsk mini-
stör, att slå de frisinnade i Portugal för pannan
och beröfva landet sin frihet, men efteråt håna
dessa olyckliga, slagna och förslafvade, med be-
skyllningen för brist på kraft.
Vi hafva betraktat två af lord Palmerstons
högtidliga löften till Portugal. Den tredje ar
tikeln i det diplomatiska protokollet innebar,
att nya cortes-val skulle bållas utan dröjsmål,
och allrasist i påföljande Juni. Så skedde lik-
väl icke. Cortes sammanträdde icke före den
vanliga tiden, och valen företogos icke förr, än
de cabralistisze frivillige och deras agenter voro
satta i tillfälle att öfverrösta de liberala i alla
de orter, der dessa annars skulle egt en af-
gjord öfvervigt.
Det återstående vilkoret i protokollet, neml.
att en fcke cabralistisk minister skulle tillsät-
tas, har, som bekant är, aldrig komrait i fråga
att uppfyllas. Allisedan den brittiska mellan-
komsten hafva Cabralerna eller deras kreatur
styrt.
Måhända har England knappast någonsin gjort
ett så lågt bruk af sitt ärofulla namn, som vid
essa företag i Portugal. När Nelson förföljde
ÅN EE Kr a Fa a FR a
- AA -— ss pm 03 - : na ÅA —- N Pr - AR AR FR AL
Om --
Nn -- — Bo — (MM OLM - I DA - MM 1 DAD MM OMR
LL — -— p— AA AS DD ÅA AA AA UR m- -
MMMM AT mm dh mv —- — MM MM - AA —m mm OO MM - VI me ÅA Oh m— M- mr
mm I AA DA AA RR rr AAA rr AAA I Är AS IN