gifva någon annan makt, t. ex. England, någor
särskild anledning, att sända en observations
leskader till Östersjön för att kryssa i grannska-
Ipet af den punkt, som vid ett utbrott skulle
utgöra det första föremålet för Rysslands ope-
Irationer. Vi vilje alldeles icke nu ingå i der
serskilda frågan, i hvad mån det kunde vara
nyttigt för Sveriges politik, att sjelf söka fram-
kalla elit intresse från Englands sida i Öster-
sjöp, såsom en motvigt emot den ryska mak-
Iten, eller hvilketdera för wår frihet och våra
politiska institutioner kan anses mera äfven-
tyrligt och hotande, det engelska eller det ry-
ska intresset. Detta kapitel skulle nu blifva
alliför vidlyfuigt. Vi hålla oss blott vid hvad
som nu är, nemligen att ingenting egzeniligen
skulle hindra Ryssland, att, genom occupa-
tion af Slitö hamn, blifva ännu långt mera
herre öfver Östersjön än hittills, och att de!
således äfven måste söka att undanrödja eller
aflägsna allt, som kan lägga hinder i vägen
för framgången af en till detta mål syftande
plan, när stunden koromer att verkställa den-
samma.
Men utom detta sntager ran älven såsom
troligt, att Rysslands förstoringsplaner hafva
ännu ett annat ögaamärke för framtiden, nem-
ligen att erhålla en egen hamn vid Nordsjön
För deita ändamil vore det likväl nödigt, och
utgör d-rföre sannolikt för en sådan pohtik en
kär önskan, att-en gång framdeles erhålla den
norra gransen emot Sverige nedflyttad till Umeå
elf, så att hela bältet af Norrland ofvanom den-
samma blefve ryskt.
Anser man icke denna sistnämnda plan o-
sannolk — det är derföre icke sagdt när den
kan komma i fråga att verkställas — så är
det äfven lika tydligt, att Ryssland måste :e
med missnöje, hvarje sådan tilldragelse eller
förfogande, som kunde lägga något mera direkt
binder dsremot, äfven från någon annan makts
sida än Sveriges egen, såsom t. ex. om engel-
ska undersåtare komme att bosätta sig vid jern-
verken i Norrbotten och der förvärfva ezen-
dom, samt genom sjridande af arbetsförtjenst
ditlocka en ökad befolkning, som kunde er-
bjuda ett större motstånd emot en inkräktning,
än för närvarande är fsllet.
Vi hafve ansett nödigt, att med någon utför-
lighet framlägga för lisaren det föregåend2 så-
som de utgångspuvkter, ifrån hvilka det sedan
blir så mycket lättare att leda sig genom en
naturlig slutföljd till förklaringen af åtskilliga
för mingden dunkla och svårförklarliga omstin-
digheter i ställningar och förbållanden. Det är
icke vår mening att påstå, med absolut viss-
het, att sådana planer, som de här omförmälrda,
verkligen äro å bane från den ryska sidav. Det
behöfves också icke. Men under det vi öfver-
lemne åt läsaren sjelf att bedöma, huruvida
icke en. sannolikbet dertill förefinnes, och un-
der antagande vidare, att dest lyckades den
åloka och välberäknande ryska politiken, att
mom vårt eget land finna personer, som vore
beredvililge att tjena dess ändamål, låtom o0:s
då se, hvilken method eller takt k skulle blifva
den ändamålsenligaste för desse, att befordra
sina principalers intresse.
Om vi då först gå tillbska till syftemålet att
motarbeta en representationsreform och för så-
dant ändamål underbålla ståndssplittringen, så
är det klart, att det för dem, som åtagit sig ett
sådant värf, icke ginge an att rent ut angifva
såsom det egentliga sxäl:t, att reformen skulle
väcka missnöje hos Ryssland,. Med den gamlas
antipathi, som ännu till en viss grad är råsande
emot den östra grannens politik och alltid må-
ste fortlefva hos en svagare stat emot en star-
kare, helst då de hafva ett helt olika samhälls-
säick, skulle en sådan uppriktighet möjligen
snarare medföra en motsatt verkan. Men ett
vida verksammare medel vore det, att först
framkasta så många svårigheter som möjligt
emot sättetn för reformeas Verkställande, utan
att synas hafva något emot sjelfva saken, ja
till oci med under dekilamationer om dess
nösvändighet, dels att flitigt söka verka till sön-
dring emellan dem, som nitälska för och känna
bebotfvet af reformen, ömsom genom bevekliga
föreställningar åt Bondes åndet, att dess närma-
s:e och mnaturligaste bundsförvandt i frågan,
Borgareståndet, styres af krämareintressen, som
äro skadliga för allmogen, och genom deklama-
tioner i sammanhäng dermed, om penningeväl-
dets fasor såsom en följd af den liberala re-
ormer, ömsom åter genom föreställningar å an-
dra sidan till Borgareståndet, att städernas in-
tressen skulle gå under i ett bonderegemente,
ora reformen blefve an!azgen; men framförsllt
genom att söka göra de liberala tidningarne
och deras redaktörer misstänkta just hos leda-
möter af det stånd, för hvars rättsanspråk och
lyftning i samhället dessa tidningar mest ar-
betat.
Till vinnande af ett sådant ändamål som det
sistnämda, kunde visserligen intet medel vära
beqvämare och mera verksamt, än om det lyc-
kades en organ af tidningspressen, som sjelf i
hexlighet arbetade för Rysslands intresse ati
på något upptönkligt sätt kunna kasta .misstan-
kar om ett sådant hemligt intresse såsom drif-
ijeder, på sina egna motståndsre, och satt göra
denna misstanka på ett eller annat sätt trolig.
Det vore, såsom hvar och en finner, en mäster-
kupp, ocb en dubbel vinst, att sålunda kunna
på samina gång maskera sitt eget spel och ka-
sta förbathgbeten deraf på sina fiender. En
sådan taktik har någongång ej saknats bland
jesuiterna.
Men nu faller sig verkligen den operations-
planen alltör svår, i anseende till den fullkom-
ga motsats, som näsan i alla hänseenden äger