Pariserblad af den 4 innehålla inga vidare
underrättelser från Neapel. Man var ännu oviss
om hvad som kunde hafva tvingat konungen till
dessa ytterligare eftergifter. Rykten hade cir-
kulerat, enligt hvilka oroligheter utbrustit äfven
i Neapel, och efter blodiga fäktningar på gator-
na skule konungen sett sig nödsakad att utfär-
da ofvannämnde proklamation. Hertigen af
Serra Capriola, som förutsett denna sakernas
vändning, skur:le redan på förband hafva utar-
betat konstitutionen och genast presenterat den
för konungen.
Den nya Neapolitanska konstitutionens grund-
valar tillsännagifvas i Konungens kungörelse
om konstitutionens beviljande, hvilken har föl-
jande lydelse:
-— mm me mi 0 sc OP TRA DR AA SC OO -— -- -—
Neapel, 29 Januari 1848.
WI FERDINAND I1I, Konung af begge Si-
clierre och af Jerusalem, Hertig af Parma
soch Piacenza, ärftlig Storprins af Toscana,
etc. etc. etc.
Sedan vi förnummit våra kärälsklige under-
såtares allmänliga önskan att ega institutioner
och betrygganden, enliga med nuvarande bild-
ning, förklare vi det vara vår vilja att mot-
svara de oss uppenbarade önskningarne och
förläna en konstitution. Vi hafve uppdragit
pvår nye Statsminister att inom 410 degar före-
ligga oss ett utkast, på nedannämnde grunder:
Lagstiftande makten utöfvas genom oss och
sgenom två kamrar, nemligen en pärskam-lk
mare och en deputeradekamwmare. Ledamö- lt
terna i första kammaren utnämnas genom oss;
deputeradekammarens genom val efter en be-
stämd census.
Den enda herrskande statsreligionen är den
romerskt-apostol:skt-katolska, och ingen annan
avarder fördragen.
Konungens person skall för alltid vara o-
skränkbar och ansvarsfri.
Korungens ministrar ansvara för alla sty-
vrelsens åtgärder.
Krigsmakten till lands och vatten blifva för
alitid af Konungen beroende. a
Nationalgarde skall organiseras i hela ko-l,
.
en AR pe — OR - AN jr om
I bet ÅA On Ö-
nungariket, på ett med det i hufvudstaden;
likformigt sätt.
Tryckpressen är fri och endast underkastad
ansvarslagar mot förnärmanden af moralen, re-
bigionen, Kozrungen, det Kungliga Huset, ut-
ländska Herrskare, samt enskild heder och en-
pskilda intressen.
Under det vi meddela allmänheten vårt
suveräna och fria beslut, förlita vi oss på våra
folks laglydnad och goda tänkesätt för upp-
rätthållandet af ordningen samt aktningen för
lag och bestående myndigheter.
FERDINAND.
Statssekreteraren, ordföranden i minister-
rådet: ,
Hertigen af Serra-Capriola.
De öfriga ministrarne äro furstarna Torello
och Dentice, signorerna Bovanni, Canciallo och
Scavazzo.
Sjelfva den folkrörelse, som tillvägabragt detta
beslut, hade inträffat 3 dagar förut. eller d. 26.
Det var då, som en folkskara af omkring
30,000 menniskor tågade igenom Toledogatan
i Neapel, under utrop: lefve konungen! lefve
konstitutionen! E1a mängd nyfikna tillström-
made och fyllde alla sidogator. Militärmakten
tyckte ögonblicket då vara kommet att u:föra
de för händelsen af ett upplopp erhållna be-
fallningarne; en röd fana hissades på fästet S:t
Elmo, som lossade 3 kanonskott, och fästet de
FO vo besvarade samma signaler. Vid dem ut-
tågade samtliga garnisonstropparna, omringade
citadellet och vände sig mot Toledogatan; men
det var omöjligt att tränga in i folkmassan.
Några kavallerister ville göra en cheque; men
da flesta störtade. General Statella trängde nu
fram, till häst, och uppfordrade folket att ropa:
lefve konungen! Detta skedde; men folket
uppfordrade honom, i sin ordning, att ropa:
lefve konstitutionen! - Detta gjorde han icke,l:
men ropade i stället: Lavretec (J skolen ha
den). Sminingom skingrades nu skaran, och
klockan två på e. m. var allt nästan i sin van-
liga ordning. Ministrarne begärde sitt afsked,
som konungen, efter någon tvekan, beviljade.
Med detsamma beslöt han att skicka bort sin
bgtfader, den bekante pater Cocle; ceh den!
hatade polisministern Caretto fick befallning
att afresa, samt fördes ombord på ett till Ge-
nua tfgående ångfartyg, utan att kunna taga
afsked af sin familj. Den nya ministeren till-
styrkte konungen enhälligt att proklamera kon-
stitutionen.
Den palermitanska insurektionsstyrelsen hade
atnämnt följande fyra kommitteer: 4) för sta-
dens försvar, ordförande: fursten af Pantellaria;
2) för finanserna, ordförande: markisen Rudini;
3) för provianteringen, ordförande: signor Spe-
daleito; 4) för statsangelägenheterna, ordföran-
de: förre fältmarskalken Reggio Settimo. Bland
kommitteernas mest inflytelserika ledamöter näm-
nas hrr Stabile och Scaglia, den förre köpman,!
den sednare advokat.
SCHWEIZ. ;
Vid edsförbundsdagens sammanträde den 28)
Januari var denna åter, för första gången sedan )
fredens återställelse, fulltalig.
Sir Stratford Canning, som afrest hem, hade
före sin afresa skrifvit till Österrikes, Preussens
och Frankrikes sändebud och varnat dem ifrån
alltför hastigt ingripande i schweiziska angelä-
genheterna, samt till kabinetternas särskilda af-
seende förordat den sans, som schweiziska stän-
derna ådagalägga. Orsaken hvarföre Canning
så brådstörtadt lemnat Schweiz, påstås ligga i
de italienska rörelserna; och det var derföre
han for hem till England, i stället för att, så-
som det i början var tillämnadt, resa till Kon-
santinopel.
STOGLHROLU.
H. EK. H. Kronprinsen, Upssla universitets
kan:ler. har den 4 dennes förordnat ZEsthetices
nr - - -— Jr
VE