Pariserblad af den 4 innehålla inga vidare underrättelser från Neapel. Man var ännu oviss om hvad som kunde hafva tvingat konungen till dessa ytterligare eftergifter. Rykten hade cirkulerat, enligt hvilka oroligheter utbrustit äfven i Neapel, och efter blodiga fäktningar på gatorna skule konungen sett sig nödsakad att utfärda ofvannämnde proklamation. Hertigen af Serra Capriola, som förutsett denna sakernas vändning, skur:le redan på förband hafva utarbetat konstitutionen och genast presenterat den för konungen. Den nya Neapolitanska konstitutionens grundvalar tillsännagifvas i Konungens kungörelse om konstitutionens beviljande, hvilken har följande lydelse: -— mm me mi 0 sc OP TRA DR AA SC OO -— --— Neapel, 29 Januari 1848. WI FERDINAND I1I, Konung af begge Siclierre och af Jerusalem, Hertig af Parma soch Piacenza, ärftlig Storprins af Toscana, etc. etc. etc. Sedan vi förnummit våra kärälsklige undersåtares allmänliga önskan att ega institutioner och betrygganden, enliga med nuvarande bildning, förklare vi det vara vår vilja att motsvara de oss uppenbarade önskningarne och förläna en konstitution. Vi hafve uppdragit pvår nye Statsminister att inom 410 degar föreligga oss ett utkast, på nedannämnde grunder: Lagstiftande makten utöfvas genom oss och sgenom två kamrar, nemligen en pärskam-lk mare och en deputeradekamwmare. Ledamölt terna i första kammaren utnämnas genom oss; deputeradekammarens genom val efter en bestämd census. Den enda herrskande statsreligionen är den romerskt-apostol:skt-katolska, och ingen annan avarder fördragen. Konungens person skall för alltid vara oskränkbar och ansvarsfri. Korungens ministrar ansvara för alla styvrelsens åtgärder. Krigsmakten till lands och vatten blifva för alitid af Konungen beroende. a Nationalgarde skall organiseras i hela ko-l, . en AR pe — OR AN jr om I bet ÅA On Önungariket, på ett med det i hufvudstaden; likformigt sätt. Tryckpressen är fri och endast underkastad ansvarslagar mot förnärmanden af moralen, rebigionen, Kozrungen, det Kungliga Huset, utländska Herrskare, samt enskild heder och enpskilda intressen. Under det vi meddela allmänheten vårt suveräna och fria beslut, förlita vi oss på våra folks laglydnad och goda tänkesätt för upprätthållandet af ordningen samt aktningen för lag och bestående myndigheter. FERDINAND. Statssekreteraren, ordföranden i ministerrådet: , Hertigen af Serra-Capriola. De öfriga ministrarne äro furstarna Torello och Dentice, signorerna Bovanni, Canciallo och Scavazzo. Sjelfva den folkrörelse, som tillvägabragt detta beslut, hade inträffat 3 dagar förut. eller d. 26. Det var då, som en folkskara af omkring 30,000 menniskor tågade igenom Toledogatan i Neapel, under utrop: lefve konungen! lefve konstitutionen! E1a mängd nyfikna tillströmmade och fyllde alla sidogator. Militärmakten tyckte ögonblicket då vara kommet att u:föra de för händelsen af ett upplopp erhållna befallningarne; en röd fana hissades på fästet S:t Elmo, som lossade 3 kanonskott, och fästet de FO vo besvarade samma signaler. Vid dem uttågade samtliga garnisonstropparna, omringade citadellet och vände sig mot Toledogatan; men det var omöjligt att tränga in i folkmassan. Några kavallerister ville göra en cheque; men da flesta störtade. General Statella trängde nu fram, till häst, och uppfordrade folket att ropa: lefve konungen! Detta skedde; men folket uppfordrade honom, i sin ordning, att ropa: lefve konstitutionen! Detta gjorde han icke,l: men ropade i stället: Lavretec (J skolen ha den). Sminingom skingrades nu skaran, och klockan två på e. m. var allt nästan i sin vanliga ordning. Ministrarne begärde sitt afsked, som konungen, efter någon tvekan, beviljade. Med detsamma beslöt han att skicka bort sin bgtfader, den bekante pater Cocle; ceh den! hatade polisministern Caretto fick befallning att afresa, samt fördes ombord på ett till Genua tfgående ångfartyg, utan att kunna taga afsked af sin familj. Den nya ministeren tillstyrkte konungen enhälligt att proklamera konstitutionen. Den palermitanska insurektionsstyrelsen hade atnämnt följande fyra kommitteer: 4) för stadens försvar, ordförande: fursten af Pantellaria; 2) för finanserna, ordförande: markisen Rudini; 3) för provianteringen, ordförande: signor Spedaleito; 4) för statsangelägenheterna, ordförande: förre fältmarskalken Reggio Settimo. Bland kommitteernas mest inflytelserika ledamöter nämnas hrr Stabile och Scaglia, den förre köpman,! den sednare advokat. SCHWEIZ. ; Vid edsförbundsdagens sammanträde den 28) Januari var denna åter, för första gången sedan ) fredens återställelse, fulltalig. Sir Stratford Canning, som afrest hem, hade före sin afresa skrifvit till Österrikes, Preussens och Frankrikes sändebud och varnat dem ifrån alltför hastigt ingripande i schweiziska angelägenheterna, samt till kabinetternas särskilda afseende förordat den sans, som schweiziska ständerna ådagalägga. Orsaken hvarföre Canning så brådstörtadt lemnat Schweiz, påstås ligga i de italienska rörelserna; och det var derföre han for hem till England, i stället för att, såsom det i början var tillämnadt, resa till Konsantinopel. STOGLHROLU. H. EK. H. Kronprinsen, Upssla universitets kan:ler. har den 4 dennes förordnat ZEsthetices nr -— Jr VE