marne hoppas, att genrm bans bortgång snar:
få se Rom upplyst med gas, mot hvilken nyhet
han lade alla möjliga hinder.
RYSSLAND.
Vintern detta år har äfven i Ryssland sam-
ma ovanliga fördelning åt norr och söder, som
i det öfriga Europa. Medan man i Petersburg
har jemförelsevis lindrig köld och sparsamt med
snö, finnes öfverflöd af begge slagen i trakter-
na kring Svarta hafvet. Redan recellan den 9
och 46 sistl. Dec2mber isbelades alla de inyss-
nämnde haf och i Azowska viken utflytende
floder, jemte hafvet långsåt sjelfva kusten; hvar-
emot Nevan först tillfrös den 20 December,
fastän 12 till 45 breddsgrader nordligare belä-
gen än utloppen af Dnieper, Bug, Don och Kal-
mius. Äfven omnkring Maskwa har föga snö
fallit, och till och med på vägen emellan Pe-
tersburg och Arcbangel har man blott på fi
ställen haft slädföre. Samma motsatser äga,
som bekant är, rum emellan Skandinavien och
det öfversnögade och frostbitna södra Tyskland,
Schwi:iz, 0. s. v.
FÖRENTA STATERNA.
Den 41 November sistl. år var det, som Nord-
amerikanska trupperna, kl. 42 på dagen, landa-
de vid Mazatlan, 500 man starka, och utan
motstånd intogo staden: Den omkring 600 man
starka mexiksnska garnisonen drog sig undan åt
landsbygden, der de gjrde många våldsamheter.
Amerikanarne uppkastade genast befästningar
och ett transportfartyg ankom med 4350 kaäno-
ner. De tillsatte derpå nya myndigheter i sta-
den. Af invånarne hafva de ej affordrat annat
än qvarter, ty de medhafva alla sina behof.
Handela har imedlertid blifvit för ögonblicke:
afb uten.
Staden Chagres hade den 8 Dec. blifvit all-
deles nedbränd. Eitden hade utkommit i tull-
huset.
PLATASTATERNA.
Fcån Buenos Ayres: gå underrättelserna till
den 48 och från Montevideo till den 22 Nov.
Franska blokaden var icke synnerligen hindrande
för kustfaorarne, men utifrån sjön kommande
fartyg behandlades strängt.
LIBERIA. -
Denna negerkolsni, som på Afrikas vestra
kust blifvit anlagd af Nordamerikanska Stater-
na till befrämjande af slaf-emincipationen i me-
derlandet, hsr den 24 sist!. Augusti trädt upp
såsom särskild stat, genom kungörelse af en
sjelfständ ghets-förklaring och en grundlag —
den sednuare efter nordamerikanskt mönster —
samt hissande af statens egna fligga i hufvud-
staden Monrovis. Till republikens första pre-
sident har koloniens förut varande guvernör.
mr J. J. Roberts, blifvit vald; till vicepresi-
dent mr Nathaniel Brander och till öfverdo-
mare mr Samuel Benedict. Förenta Staterna
hafva icke velat motsätta sig denna deras ko-
lonis sj-lfständigbetsförklaring, emedan de anse
detta fria och bildade negersamhälle böra deri-
genom ytterligare vinna i aktning och infly-
tande hos sina afrikanska grannar och stam-
förvandter. Också helsades den nya negersta-
tens flagga utan förbehåll af det första i Mon-
rovia hamnande nordamerikanska krigsskepp,
briggen Boxers; det skedde d. 48 September.
Brittiska krigsslupen Favourite,, som anlände
på samma ging, uraktlät väl ej heller saluten,
men förklarade att den blott kunde lemnas
tills vidare, i afvaktan på Storbritanniens er-
kännande af den nya staten.