marne hoppas, att genrm bans bortgång snar: få se Rom upplyst med gas, mot hvilken nyhet han lade alla möjliga hinder. RYSSLAND. Vintern detta år har äfven i Ryssland samma ovanliga fördelning åt norr och söder, som i det öfriga Europa. Medan man i Petersburg har jemförelsevis lindrig köld och sparsamt med snö, finnes öfverflöd af begge slagen i trakterna kring Svarta hafvet. Redan recellan den 9 och 46 sistl. Dec2mber isbelades alla de inyssnämnde haf och i Azowska viken utflytende floder, jemte hafvet långsåt sjelfva kusten; hvaremot Nevan först tillfrös den 20 December, fastän 12 till 45 breddsgrader nordligare belägen än utloppen af Dnieper, Bug, Don och Kalmius. Äfven omnkring Maskwa har föga snö fallit, och till och med på vägen emellan Petersburg och Arcbangel har man blott på fi ställen haft slädföre. Samma motsatser äga, som bekant är, rum emellan Skandinavien och det öfversnögade och frostbitna södra Tyskland, Schwi:iz, 0. s. v. FÖRENTA STATERNA. Den 41 November sistl. år var det, som Nordamerikanska trupperna, kl. 42 på dagen, landade vid Mazatlan, 500 man starka, och utan motstånd intogo staden: Den omkring 600 man starka mexiksnska garnisonen drog sig undan åt landsbygden, der de gjrde många våldsamheter. Amerikanarne uppkastade genast befästningar och ett transportfartyg ankom med 4350 kaänoner. De tillsatte derpå nya myndigheter i staden. Af invånarne hafva de ej affordrat annat än qvarter, ty de medhafva alla sina behof. Handela har imedlertid blifvit för ögonblicke: afb uten. Staden Chagres hade den 8 Dec. blifvit alldeles nedbränd. Eitden hade utkommit i tullhuset. PLATASTATERNA. Fcån Buenos Ayres: gå underrättelserna till den 48 och från Montevideo till den 22 Nov. Franska blokaden var icke synnerligen hindrande för kustfaorarne, men utifrån sjön kommande fartyg behandlades strängt. LIBERIA. Denna negerkolsni, som på Afrikas vestra kust blifvit anlagd af Nordamerikanska Staterna till befrämjande af slaf-emincipationen i mederlandet, hsr den 24 sist!. Augusti trädt upp såsom särskild stat, genom kungörelse af en sjelfständ ghets-förklaring och en grundlag — den sednuare efter nordamerikanskt mönster — samt hissande af statens egna fligga i hufvudstaden Monrovis. Till republikens första president har koloniens förut varande guvernör. mr J. J. Roberts, blifvit vald; till vicepresident mr Nathaniel Brander och till öfverdomare mr Samuel Benedict. Förenta Staterna hafva icke velat motsätta sig denna deras kolonis sj-lfständigbetsförklaring, emedan de anse detta fria och bildade negersamhälle böra derigenom ytterligare vinna i aktning och inflytande hos sina afrikanska grannar och stamförvandter. Också helsades den nya negerstatens flagga utan förbehåll af det första i Monrovia hamnande nordamerikanska krigsskepp, briggen Boxers; det skedde d. 48 September. Brittiska krigsslupen Favourite,, som anlände på samma ging, uraktlät väl ej heller saluten, men förklarade att den blott kunde lemnas tills vidare, i afvaktan på Storbritanniens erkännande af den nya staten.