AA AZ EREKTION OOArrnEDe
(Insänd! 3
Svar, på snågra ord rörande herr C. Tolties
j uppsats om jernvägslinienr, infördt i går-
dagens Aftonblad. -
RO Att den anonyme insändaren, i likhet med an-
dra af sitt följe, drifvits af dolda motiver, men
svårligen af nit för saken eliier af begär till kun-
skaps vinnande i ämnet, torde förefalla en hvar klart
nog vid genomläsandet af den citerade artikela, ty
hvarföre eljest förblifva i overksamhet hela tiden
sedan den 4:de Januari, då herr grefve von Rosens
motion befanns in extenso införd i Aftonbladet? —
Hade han skänkt samma motion behörig uppmärk-
samhet, en uppmärksamhet det vigtiga ämnet för-
tjenar, skulle han utan tvifvel funnit, att denna el-
jest förträffliga uppsats just i det ifrågavarande fal-
let var defekt. Hvarföre icke då direkte från sjä-
len i företaget söka upplysning? ty hvem kunde
väl bättre än hr grefven sjelf förklara sina egna upp-
gilter? Få personer lära förena sig med insändaren
i omdömet, att det varit nog djerft efterkomma
sin principals fordringar, hvilket allena varit min
händelse, i det jag fulgjort sir John Rennies mig
lemnade instruktion. Deremot torde många stämpla
insändaren sjelf! med djerfhet. Mitt kostnadsförslag
uppgifver jernvägen med dubbel bana, i sitt mest
kompletta akick, beräknad för framtiden, eller sådan
den bör se ut, då Östersjön och Nordsjön blifvit
sammanbundne. Ått ju dessförinnan åtskilliga in-
skränkningar kunna göras och möjligen enkel bana
förslå, samt således kostnaden i proportion reduceras,
vill jag ej bestrida. Men som denna undersökning
för närvarande icke ligger inom sferen af mitt upp-
drag, tillkommer det mig ej heller att deröfver
gifva ett utlåtande. För öfrigt är det min inner-
ligaste önskan, att sedan företaget nu äger en själ,
det äfven snart måtte få en kropp (Body), ty med
den förres, om också enthusiastiska verksamhet, utan
den sednares samverkan, uppstår ändå aldrig ett så
högst materielt ting, som en jernväg. Slutligen får
jag tillägga, att det framgent skall blifva min pligt
och mitt nöje, att, så vidt möjligt, besvara alla för-
frågningar i ämnet, då de nemligen göras behörijen
samt undertecknas med insändarens rätta namn.
Icke så med anonyma artiklar. Den som rädes för
sitt namn, förtjenar ingen uppmärksamhet, är ej
värd något svar.
Stockholm den 40 Februari 4848. Carl Tollie.