ULUUVAV IIIUU SVÄTU9ty, MU IVEMvV 256 SUIVMMS SVREM BM
mycket från krisen, som från det dyra pris, hvartill
bomullen hade måst köpas i anseende till 4840 års
missväxt derå.
4) Den fjerde anmärkaingen innehåller, att hr Hjer-
ta tagit sina exempel på priserna ifrån för låga
numror. andra sidan åter få vi erinra, att
garn af JM 40 här lärer ganska litet användas
för väfnader. Den beräkning Hr Bergman gjort
för att äfven med den närvarande tullen komma
till det resultat, att densamma utgör blott 20 pro-
cent å värdet af vissa sorter garn, är falsk, då
han icke upptagit något annat än blotta siffran
af sjelfva tullafgiften i sin kalkyl, men utelemnat
både tolag, stämpelpengar, packhusafgift, sundsk
tull (för det garn som går till Östersjön) och an-
dra omkostnader. Hr Hjerta har likväl vid sitt
anförande bifogat en kostnadskalkyl äfven för garn
af J4 30, hvars riktighet icke blifvit bestridd.
Den från sistnämnde kalkyl dragna slutsatsen, i
afseende på det verkliga skydd bomullsgarnsfabri-
kanternå kunna räkna sig till godo, står således
fast tills vidare. Anmärkaren säger väl, att Hr
Hjerta inblandat en hel hop kostnader, som icke
äro tull och ej höra hit, emedan de drabba alla
importvaror, men denna invändning visar sig va-
ra ett fullkomligt misstag då man besinnar, att
hvarken afgift till handels och sjöfartsfonden, to-
lag eller stämpelafgift drabba bomulln, emedan
den är fri från tull, men väl garnet i förhållan-
de dels till värdet, dels till tullafgiften, och att
Sundska tullen, der den kommer i fråga, är ojem-
förligt dyrare på garnet än på bomullen. Att
anmärkaren anser Hr Hjerta hafva, i afseende på
priset, fästat sig vid så låga qvaliteter som J4 4,
måtte härröra från något fel af den afskrift han er-
hållit af anförandet. De lägsta qvaliteter, som
upptagas i Hr Hjertas kalkyl, äro N:ris 8, 10
och 42.
5) Den invändning anmärkaren gör emot ett af hr
Hjertas argumenter blott på grund af uttrycket
att man skulle hafva för afsigt att anlägga en
fabrik i Götheborg, ehuru denna fabrik verkli-
gen är anlagd, lärer icke kunna medföra någon
verkan eller något försvar för den svaga och halt-
lösa motiveringen i statsrådsprotokoilet, angående
denna punkt. För :att icke trötta läsaren, hänvisa
vi i detta fall till sjelfva anförandets innehåll.
6) Det medgifves att hr Hjerta begått ett misstag
då han uppgifvit det beräknade skyddspremium
för den nya fabriken i Götheborg endast till
30,000 rdr banko årligen, äfven med blott 3 sk,
tull per Z i ett för allt. Då anmärkaren sjelf
uppgifvit, att denna fabrik har 435,000 Spindlar,
och således lärer kunna tillverka minst 4 million
skålp. årligen, blir skyddsafgiften å 3 skillingar rät-
teligen 62,000 rdr banko. Skulle åter den tull in-
tagas, som bevillnings-utskottets tullafdelning före-
slagit, eller 4 sk. per skålp., som med öfriga afgif-
ter gör fullt ut 5 skillingar, så blir skyddspremien
för omnämnde tillverkning 400,600 rdr banko årli-
gen. Anmärkarens jemförelse med det skydd stea-
rintillverkningen förmenas åtnjuta, är i flera afse-
enden alldeles misslyckad. Först och främst förhål-
ler det sig så, att herr Hjerta uti fortsättningen af
sina anmärkningar vid tulltaxan förklarat, att stea-
rinljusfabrikanterna äro fullt belåtne med 7 skil-
lings tull, således 2 shillingar mindre än regerin-
gen föreslagit, och 5 sk. mindre än den nuva-
rande; för det andra förekommer, att räåämnet
hvaraf stearinljus beredes, är belagd med en temli-
gen dryg tull, då deremot garnets ämne, bom-
ullen, är tulfritt; för det tredje har herr Hjerta
anmält, att om artikeln talg får inkomma tullfritt,
skola stearinfabrikanterne gerna nöja sig med 3 å
4 skillingar i tull på stearinljusen; för det fjerde
utgöra stearinljus icke, såsom bomullsgarn, ämne
för någon ytterligare fabrikation, utan äro en fär-
dig konsumtionsartikel; och för det femte utgör
hela konsumtionen af stearinljus fråa alla tre fa-
brikerna i riket icke 800,000, utan på sin höjd
200,000 skålp., hvilket är en väldig skilnad.
7) Hvad beträffar uppgiften om en högre anlägg-
nDingskostnad i Sverige än i England, vilje vi ej be-
strida möjligheten deraf, ehuru åtminstone arbets-
löner och allt trävirke är långt billigare här än i
England, och machinerna böra kunna betingas för
samma pris, blott med tillägg af fraktkostnaden;
men hvad beträffar behofvet af 8 månaders förlag
af bomull höstetiden, så är det påtagligen öfver-
drifvet, särdeles hyad Götheborg angår, der sjöfar-
ten icke är stängd mer än 2 å 3 månader om året.
Antagom likväl behofvet af 5 månaders förlag, ö!-
ver hufvud för hela året räknadt, så gör detta en
ränteskilnad af 2 !, procent -på bomullen eller ef-
ter nuvarande pris 4 V, runstycke per skålp., och
det måtte väl vara mer än betäckt genom en skydds-
tull af 3 skillingar.
8) Den täflan, anmärkaren omtalar såsom följd
af de nya anläggningarna, blir, så vidt den skall
bafva afseende på prisets nedsättning, blott skenbar,
åtminstone i hänseende till den fabriken som en-
samt tillverkar garn af högre npumror, och således
kan kommendera priset inom den gräns, som blif-
vit uppstäld inom skyddstulln. Vi hänvisa i denna
punkt till hvad derom finnes yttradt i hr Hjertas
anförande, äfvensom till jemförelser emellan de sven-
ska och engelska priserna. Icke lära egarne af den
nya fabriken af blott patriotism sälja under det hög-
sta, som de kunna erhålla?
9) Den tillökning af 8:, runstycke på 4 aln ka-
liko, hvilken anmärkaren här sjelf uppgifver såsom
följd af sjelfva tulien å bomullsgarnet, efter nya
förslaget, blir, när öfriga nödvändiga afgilter tilläg:
gas, hvilka anmärkaren äfven här gerna synes viljö
uteglömma, icke obetydlig om man besinnar, at
priset på det belopp af garn, som ingår i en alr
machinväfdt tyg, efter engelsk priskurant, hit inför
skrifvet, utan tull icke uppgår till mer än 2 skill
bko, och väfnadskostnaden på machinväfstol, enlig
oss lemnad uppgift, utgör omkring 6 runstycker
banko.
40) Vi hålla fullkomligt med anmärkaren derom
att det vore i högsta grad orättvist att ruinera d
inhemska bomullsspinnerierna; men vi tro oss Pp
goda skäl kunua bestrida, att ett sådant äfventy
skulle följa af det förslag hr Hjerta framställt,
Efter att nu hafva genomgitt alla anmärknings
punkterna i den ofvan meddelade skriften, kun
ne vi icke annat än uttrycka en fignad öfve
den anledning, som derigenom lemnats till vi
dare belysning :f en fråga, så ytterst vigt
och . vital för den sven ka väfnidsindustrien
som den om tul!en på bomullsgarn. Vi kunn
nemligen icke annat än betrakta såsom en se
ger inför opinionen att anmä karen icke blot
varit ur stånd att velerlägga något enda af d
väsendtliga skäl, som hr Hjerta anfört till stö
för en nedsättning i bomullsgarn;-tulien, uta
ock sett sig föranlåten att förbigå några de vig
tigaste deribland, till exempel det att den sven
ska fabrikanten kan draga dubbelt så stor profi
som den engelske af anläggningskapital och drif
kraft, då han får spinna natt och dag, men de
engelske endast 44 timmar, och således reda
af denna orsak ovedersägligen borde kunna, un