ett misst2g, eljest skulle nog flottan tagit emot det. Hr Schartau understödde hr Palanders begäran om återremiss för att saken måtte bl: nirmare utredd. Likaså br Berg, som menades att fartyget icke vore så skral. Hr Lagergren trodde det åtminstone duga till transportfartyg. Hvad den ringa summan, som blifvit betald för Motala, beträffade, så borde ihågkommas, att detta fartyg varit omkring 47 år gammalt. Hr P. H. Lindström tyckte, att det var misshushållning, om, då flottan skulle förstärkas med flera ångfartyg, man afyttrade och icke till flottan lemnade ifrågavarande ingfartyg Sverige. Hrr Wedberg och Wern talade i samma anda som hr Koch. Hr Bergman åter var af samma mening som hr Berg, men yrkade likväl återremiss, hvilken också beslutades och skulle åtföljas af diskussionsprotokollet, såsom innefattande uttryck af ståndets tanka. S9 4, 5, 6, 7, 8, 10, 42, 14 och 45 golkändes; 9 och 21 lades till handlingarne. 46 återremitterades. Expeditions-utskottets skrifvelse-förslag JE 6—Ilt 9 godkändes. Stats-utskottets utlåtande J 55, i anledning af Kongl. Mai:ts proposition, rörande den till skolorna i åtskilliga städer inom Lunds stift utgående helgonskyld, blef efter en längre diskussion godkändt. Deremot ogillades 2 Av Fm 50 är ge (mn OM Ar fr Jå KA Cr B lag-utskottets betänkande JE 14, med afslag ål. motioner om rättighet för fordringsegare attl hos konungens befallningshafvande erhålla s. k. promotorial i lagsökningsmål. Plenum fortsättes på e. m. — Hos Bondeståndet hade Ingemund Odin i föregående plenum, vid föredragandet af Ekonomiutskottets utlåtande J4 40, med tillstyrkt afslag å Sandstedts motion om upphörande af ekonomiska besigtningar å ky.koherdeboställen m. fl., förbehållit sig att få inkomma med ny motion i detta ämne. Denna motion lästes nu och föreslog bostäillsinnehafvarnes deltagande till hälften med förssmlingarne i kostnaden för dessa besigtningar. Sandstedt hade äfven et anförande deri samma sak föres!ogs. — Östman önskade att mstioner:e had: utsträckts deri hän, att boställsinnehafvarne äfven måtte bekosta arfvode till landtmätare, för verkställande af laga skifte å ägor, som gränsa intill prestbohlen. Christen Perssaym, Petter Jönsson och Andreas Bengsson m. fl. instämde med motionärea och motionen remittersdes till Etonomiutskottet. Petter Mårtensson bade ingifvit en reservaC tion i anledning af Ståndets beslut i frågan om åtalet mot Dagligt Allehanda, och förklarade deri, att hans vid voteringen algifne röst inneburit bifall för Heurlins motion. — Ingemund Odin från Gottland yrkade i en motion, att frågan om åtskilliga hemmanseg:res skyldighet att leverera ved till kalkugnen i Wisby måtte remitteras till Ståndets enskilda utskott, på det begäran derifrån måtte afgå till Kongl. Maj:t, att denna levereringsskyldighet måtte upphöra, antingen derigenom att statsverket hölle egeren till kalkugnen skadeslös, eller ock genom medgifven rätt för de skattskyldige att få lösa sig frie från denna tunga; remitterades till en:kilda utsko:tet. Statsutskottets utlåtande JV 30, angående rikets ständers revisorers berättelse om granskning af statsverkets tillstånd för åren 1842—43, återremitterades. — Statsutskoitets utlåtande Je 35, i anledning af kongl. propositionen om den till skolorna inom städers.e i Lunds stift utgående helgunsktylden, återremitterades efter yrkanden derom af Jöns Jönsson, Nils Jeppsson, Christen Andersson och Appelqvst. -— L3gutskottets utlåtande JE 14, om rättighet att hos konungens befallningshafvande erhålla promotorial i lagsökningsmål, föranledde lifiig diskussion. Vico talman Nils Persson beklagade, att utskottet afslagit denna rättighet, helst det vore kändt, att den redan i åtskilliga län är tillåten. Olägenheterne för fordringsägarne vore vida större än. besväret för konungens befallningshafvande. Per Nilsson, Ola Månsson och Tubias Lind instämde härmed. Strindlund gillade utskottets utlåtande och förutsåg, att om konungens befallning-bafvande skulle nödgas emottaga alla dessa besvär, torde säkert redan nästa riksdag både någon kunglig proposition och en mängd motiorer inkomma med begäran om förökning i personalen hos landshöfdingeembetena. Skaffar sig någon en fordran i annzt lån, bör han cck på förhand tillse, huru med betalningen skall tillgå. Nils Persson fann intet hindra landshöfdinge-embetena, att antaga en IN oo ee feslovå vm fr I a e5 (HH viss person, att emot åtnjutande af viss pro-l. cent af beloppet indrifva fordringar. Heurlin förklarade sig instämma med Strinilund. — Sahlström: Ansvarigheten och besväret med fordringsrnes öfverstyrande till främmande orter vore en s:k, som ej kunde, emot landsböfdingeenbeteaas instruktion, åläggas dem. Antoges deremot enskild person härtill, så vore risken stor för fordringsegarne. För hr presiNR DV am B denten Berg von Lindes i dess reservation, gjorda och nu åberopade påstående, att en dylik skyldighet kunde åläggas Konungens Befallningshafvande, funnes intet stöd anfördt. Stån-l; det lät bero vid hvad iutlåtandet föreslagits. — Vid föredragandet af Ekonomiutskottets afstyrkande utl. JV 48, i anl. af väckt motion om beredande af fyranstalter i Målaren och Hjelmaren, anmärkte Strindlund, att sistl. gårdag i en af Statsutskottets afdelningar blifvit afgjord en fråga af ungefärligen samma slag, nemligen i anledning af Kongl. prop. om en lotsoch båkinrättning å Götha kanal — och afslagen; dock med tillstyrkande af anslog till prickars och sjömärkens utsättande. Åt Ekonomiutskottets utlåtande (som afstyrker medels användande från handelsoch sjöfarisfonden till detta ändamål) borde derföre bifall ännu e) lemnas, förr än Statsutskottets utlåtande inkommit, ty besluten kunde i annat fall komma att bli stridiga. — Petter Jönsson ansåg saken kunna gå ihop om Ekonomiutskottets utl. bifölles och Statsutskottets afslogs. — Med Strindlund förenade sig Matts Persson, — och iför