JA NÅGRA VIGTIGA ORD
till dem det angår.
I fortsättning med ett par föregående artik-
lar, som handla om Regeringens till Ständerna
aflåtna nådiga proposition om statsverkets till-
stånd och behof, samt om de förut nämnda
upplysningarna i Posttidningen till försvar för
samma proposition, komme vi nu till sjöförsva-
ret, som är kanske den kinkigaste punkten af
alltsammans.
Upplysaren har äfven härvid åberopat en Ri-
kets Stinders skrifvelse den 49 December 1840,
för att visa, dels att Ständerna sjelfve ansett
detta försvar böra grundas på en stark skär-
gårdsflotta, ångfartyg och seglande fartyg, dels
att de ansett en sådan sjömakt kunna anskaffas
för något öfver sju millioner riksdaler banko.
Häraf hemtar han stöd för den satsen, att den
nu af Regeringen framlagda plan är öfverens-
stämmande med Ständernas, samt icke väsendt
ligen kost:ammare, då han i Sjöförsvarsdeparte-
mentet fått underrättelse, att den kunde utföras
för nio millioner rdr. Han finner häraf anled-
ning att beklaga sig öfver do origtiga uppgifter
som om den nya planens kostnader förekorami
i en tidnirg, samt förehåller oss med värms
eller rättare pathos det ofoget, att ej vilja ut
gifva en så obetydlig summa för landets försvar
då den blott är påräknad att utgå på 25 år
emedan propositionen förutsätter att ångfarty-
gen blott skola byggas i den mån de nuvaran
de linieskeppen blifva oduglige, o. 3. v.
Vi lemna derhän hvilkendera, antingen Ri-
kets Stiänders år 4840 uppgifaa elier Regerin-
gens nu framlagda plan, kan anses vara der
fullk omligaste. I detta afseende äre vi snaras
böjde att tro, att ingendera uppfyller framti-
dens behof.
Vi yttrade nyss, att elt system för sjöförsva-
ret i närvarande ögonblick kanske är den kin
kigaste af alla de uppgifter statsmakterna hafv:
att lösa. I fall meningen med detta yttrande
skulle uppfattas så, ait det härleder sig från 0
tillräckligheten af vår egen detaljkunskap, hvar
de serskilda vapnen beträff-r, så kan deita u-
tan tvifvel hafva något skäl för sig, men äl