8000 bönder anlände till Palermo följande mor-: gon, alla beväpnade, och att hela stadens folkmängd, förnäma och ringa, likaledes visade sig under vspen. Barrikzder uppkastades; en kavalleritrupp, som sökte hindra det, blef nästan nedgjisrd till sista man. Engelske konsuln jemte alla engelska köpmän stego ombord på ett engelskt krigsångfartyg — Först de den 45 ditskickade tropparne ansågos kunna uträtta någonting emot den väpnade mängden. Konungen ledde sjelf deras inskeppning, under tillopp af en oerhörd mängd åskådare: Msn crior vid detta tillfälle att tropparne icke voros bestämda ensamt till Palermo; och i trots af alla förhemliganden spridde sig nyheten att icke blott Siciliens hufvudstad, utan äfven Messina, Trapani, Catania, Syracusa och Melazzo hade höjt upprorsfanan på samma gång. I Messina voro alla kring staden belägna fästen i folkets vild, endast det egentliga citadellet behölls af tropparne; i Trapani blefvo regeringens troppar tillbakaslagna af folket, som der bemäktigade sig kastellet och ett i hamnen liggande postångfartys i Catania, Syracu:a och Melazzo hade upproret hzft samma framgång, fastän man ännu icke kände förloppet i öfrigt. Samtidigt med upprorsnyheterna från Sicilien spridde sig i Neapel äfven rykten om motsvarande rörelser på fasta lande!; och äfven dessa rykten hafva sedan funnit bekräftelse derigenom, att gilleri och kavalleri skyndsamt afsändes till Fogg:ia (i Apulien) samt trakterna. kring Avellino, Savigniano och Piedimonte dAlife. Konungen skall hafva blifvit så upprörd vid dessa nyheter, att ban nödgades låta öppna ådern. Hurudian sinnesstämningen var i sjelfva Neapel kan i rågon mån bedömas deraf, att då konungen om aftonen på sin födelsedag visade: sig i sin loge på operan, och hofvet sökte vid H. M:ts inträde åstadkomma en lyckönskniegshelsning, öfverröstad:s lefveropen med hvisslingar både från loger och parterr. — Det sades att den unga kronprinsen fåit arrest, för det han framfört en bön om medgifvanden åt folket cch att hertigen af Serra Capriola fallit i onåd. Österrikiska styrelsen öfver Lombardiet hade från det under signor Guicciardis o.dförardeskap rådslående Fiscalato, i Milano infordrat ett embetsutlåtande öfver uppträdena den 2 och 3: Januari, och bekommit det följande: När krigslagen proslameras eller en ort förklaras i beläsringsii!lstånd, äga tropparse, äfven om folket beunze sig i öppet uppror, icke att med vapen angripa det, utan föregående varning, förkunnad efter trumslag och trumpetsignaler; ingen sådan varning her skett d. 2 och 3 Jan.: till och med uppretningar till lugne:s störande hafva ägt run från myndigheters sida; till följd häraf bör potisdirektören, äfvensom general Radetzxy, underkastas lagligt åtal inför domstoln. SCHWEIZ. D.n 49 Janwrri har edsförbundets president -inhändigat den lika lydande not, -:som den 18 utfärdats i Neufchatel, på Frankrikes, Preussens och Österrikes vägnar, af deras sändebud. England bar er deltagit deri; i st Iet hzde dess sän jebud, sir Siratford Canning den 410 Jazuari aflåtit ett särskildt och ganska vidlyfti.t memorial till presidenten, att m2ddelas Edsförbundsdager; det är af ganska vänskapligt innehill. Deremot innehåller de tre kontinentala Stormakternas not, under ett temligen fredligt språk, åtskilliga vilkorligt uttalade hotelser, och en dermed förenad fordran att edsförbundeis troppar måtte dragas tillbaka ur f. d. söndringsförbundskentonerna cch ställas på fredsfot. Hafvudgrunderna, hvarifrån de tre makterna söka himta sin befogenhet till inblandning i schweiziska republikförbundets inbördes angelägenheter, äro följande: i 1) Kantonalsuveräniteten kan icke erkännas såsom verkligt bestiende, i kantoner, som äro militäriskt besatta af andra kantoner, och ej pheller i de detta tillstånd beledsagande handplingar; 2) Blott när dessa kantoner, med sin fullständiga suveränitet återgifven, blifva i stånd tt fritt konstituera sina styrelser, kan edsförbundet betraktas såsom i en regelbunden och traktaterna motsvarande belägenhet; 5) nÅterförandet på fredsfot af de militäriska stridskrafterna, i samtliga kantonerna, är den nödvändiga borgen för deras ömsesidiga och allmänna fribet; 4) Ingen förändring i edsförsbundsfördraget skulle vara lagligen fulländad, hvilken icke för sig förenade smtliga de edsförbundet bildande kantonernas röster. Den 20 Jan. reste representinterna från Wallis oförmodadt från edsförbundsdagen; anledningen var bland allmänheten i Bern obekant; men det togs för gifvet ait den miste ligga i vigtiga underrättelser hemifrån. Det konservativa biadet uSuisse säger sig ur god kälia veta att påfven, nu mera bättre underrättad om sakerna i Schweiz, hide beslutit återkallandet af den beksnte i Luzern residerande nuntien. Uppgifter från Freiburg tycktes bekräfta denna nyhet. I kanton Freiburg visade sig reaktionen emot det förra jesuitväldet iexe mindre skarp än i Wallis; den 48 Januari beslöt kantonens Stora Råd, med ansenlig pluralitet att upphofsmännen till söndringsförbundet cch deras medskyldiga skul!e, en för alla och alla för en, erlägga 4,600,000 schweizerfranker; att presterskapet skall bet2la 690.009 s. fr. och klostren 750,080; summa 2 410 000 fr. skulle erläggas i tre terminer. De som fålt sig dessa ersättningsutgif