8000 bönder anlände till Palermo följande mor-:
gon, alla beväpnade, och att hela stadens folk-
mängd, förnäma och ringa, likaledes visade sig
under vspen. Barrikzder uppkastades; en ka-
valleritrupp, som sökte hindra det, blef nästan
nedgjisrd till sista man. Engelske konsuln jemte
alla engelska köpmän stego ombord på ett en-
gelskt krigsångfartyg — Först de den 45 dit-
skickade tropparne ansågos kunna uträtta nå-
gonting emot den väpnade mängden. Konun-
gen ledde sjelf deras inskeppning, under tillopp
af en oerhörd mängd åskådare:
Msn crior vid detta tillfälle att tropparne
icke voros bestämda ensamt till Palermo; och i
trots af alla förhemliganden spridde sig nyhe-
ten att icke blott Siciliens hufvudstad, utan äf-
ven Messina, Trapani, Catania, Syracusa och
Melazzo hade höjt upprorsfanan på samma gång.
I Messina voro alla kring staden belägna fästen
i folkets vild, endast det egentliga citadellet
behölls af tropparne; i Trapani blefvo rege-
ringens troppar tillbakaslagna af folket, som der
bemäktigade sig kastellet och ett i hamnen lig-
gande postångfartys i Catania, Syracu:a och
Melazzo hade upproret hzft samma framgång,
fastän man ännu icke kände förloppet i öfrigt.
Samtidigt med upprorsnyheterna från Sicilien
spridde sig i Neapel äfven rykten om motsva-
rande rörelser på fasta lande!; och äfven dessa
rykten hafva sedan funnit bekräftelse derigenom,
att gilleri och kavalleri skyndsamt afsändes
till Fogg:ia (i Apulien) samt trakterna. kring
Avellino, Savigniano och Piedimonte dAlife.
Konungen skall hafva blifvit så upprörd vid
dessa nyheter, att ban nödgades låta öppna
ådern. Hurudian sinnesstämningen var i sjelfva
Neapel kan i rågon mån bedömas deraf, att då
konungen om aftonen på sin födelsedag visade:
sig i sin loge på operan, och hofvet sökte vid
H. M:ts inträde åstadkomma en lyckönskniegs-
helsning, öfverröstad:s lefveropen med hviss-
lingar både från loger och parterr. — Det sa-
des att den unga kronprinsen fåit arrest, för
det han framfört en bön om medgifvanden åt
folket cch att hertigen af Serra Capriola fallit
i onåd.
Österrikiska styrelsen öfver Lombardiet hade
från det under signor Guicciardis o.dförarde-
skap rådslående Fiscalato, i Milano infordrat
ett embetsutlåtande öfver uppträdena den 2 och
3: Januari, och bekommit det följande: När
krigslagen proslameras eller en ort förklaras i
beläsringsii!lstånd, äga tropparse, äfven om
folket beunze sig i öppet uppror, icke att med
vapen angripa det, utan föregående varning,
förkunnad efter trumslag och trumpetsignaler;
ingen sådan varning her skett d. 2 och 3 Jan.:
till och med uppretningar till lugne:s störande
hafva ägt run från myndigheters sida; till följd
häraf bör potisdirektören, äfvensom general Ra-
detzxy, underkastas lagligt åtal inför domstoln.
- SCHWEIZ.
D.n 49 Janwrri har edsförbundets president
-inhändigat den lika lydande not, -:som den 18
utfärdats i Neufchatel, på Frankrikes, Preussens
och Österrikes vägnar, af deras sändebud. Eng-
land bar er deltagit deri; i st Iet hzde dess
sän jebud, sir Siratford Canning den 410 Jazuari
aflåtit ett särskildt och ganska vidlyfti.t me-
morial till presidenten, att m2ddelas Edsför-
bundsdager; det är af ganska vänskapligt in-
nehill. Deremot innehåller de tre kontinen-
tala Stormakternas not, under ett temligen
fredligt språk, åtskilliga vilkorligt uttalade ho-
telser, och en dermed förenad fordran att eds-
förbundeis troppar måtte dragas tillbaka ur f.
d. söndringsförbundskentonerna cch ställas på
fredsfot.
Hafvudgrunderna, hvarifrån de tre makterna
söka himta sin befogenhet till inblandning i
schweiziska republikförbundets inbördes ange-
lägenheter, äro följande: i
1) Kantonalsuveräniteten kan icke erkännas
såsom verkligt bestiende, i kantoner, som äro
militäriskt besatta af andra kantoner, och ej
pheller i de detta tillstånd beledsagande hand-
plingar; 2) Blott när dessa kantoner, med sin
fullständiga suveränitet återgifven, blifva i stånd
tt fritt konstituera sina styrelser, kan eds-
förbundet betraktas såsom i en regelbunden
och traktaterna motsvarande belägenhet; 5)
nÅterförandet på fredsfot af de militäriska strids-
krafterna, i samtliga kantonerna, är den nöd-
vändiga borgen för deras ömsesidiga och all-
männa fribet; 4) Ingen förändring i edsför-
sbundsfördraget skulle vara lagligen fulländad,
hvilken icke för sig förenade smtliga de eds-
förbundet bildande kantonernas röster.
Den 20 Jan. reste representinterna från Wal-
lis oförmodadt från edsförbundsdagen; anled-
ningen var bland allmänheten i Bern obe-
kant; men det togs för gifvet ait den miste
ligga i vigtiga underrättelser hemifrån.
Det konservativa biadet uSuisse säger sig
ur god kälia veta att påfven, nu mera bättre
underrättad om sakerna i Schweiz, hide be-
slutit återkallandet af den beksnte i Luzern
residerande nuntien. Uppgifter från Freiburg
tycktes bekräfta denna nyhet.
I kanton Freiburg visade sig reaktionen emot
det förra jesuitväldet iexe mindre skarp än i
Wallis; den 48 Januari beslöt kantonens Stora
Råd, med ansenlig pluralitet att upphofsmännen
till söndringsförbundet cch deras medskyldiga
skul!e, en för alla och alla för en, erlägga
4,600,000 schweizerfranker; att presterskapet
skall bet2la 690.009 s. fr. och klostren 750,080;
summa 2 410 000 fr. skulle erläggas i tre ter-
miner. De som fålt sig dessa ersättningsutgif-